CIF satsar på huliganforskning

10 december, 2014

I den statliga utredningen Mera glädje för pengarna SOU 2013:119 föreslog utredaren att det skulle forskas mer kring firmakulturen. Nu satsar CIF på forskning om den kvinnliga supporterkulturen genom att tilldela Aage Radmann från Malmö högskola 1,8 miljoner kronor under fyra år till en nydisputeradtjänst.

Sammanfattande projektbeskrivning

Det kvinnliga supporterlandskapet

Aage Radmann
Malmö högskola

Vilken betydelse fotbollens supporterskap har i historiska, ekonomiska, sociologiska, kulturella, psykologiska perspektiv har undersökts och analyserats sen 1960-talet (Radmann 2013). I princip alla studier har utgått från att supportern är en man och att hela supporterkulturen är ett manligt fenomen (Armstrong 1998, Giulianotti 2012). Denna kultur har också ansetts väl inbäddad i en hegemonisk maskulinitet (Connell 1995).

I denna studie ska blicken vändas åt ett annat håll, nämligen åt frågor som rör kvinnligt supporterskap. Syftet med studien är att kartlägga, analysera och skapa förståelse för kvinnligt fotbollssupporterskap i en svensk kontext. Det finns knappt någon forskning som handlar om kvinnliga supportrar, vare sig i ett nationellt eller internationellt perspektiv (Hynes 2012). I projektet ska kvinnors erfarenheter av supporterskap, deras relation till fotbollen och supporterskapet och hur dessa relationer är definierade och tolkade studeras. Följande frågor ska ställas:

  • Hur många kvinnor respektive män som räknar sig som fotbollssupportrar finns det i dagens Sverige ?
  • Vilken bakgrund har de kvinnliga supportrarna i relation till social klass, ålder och etnicitet?

Det finns många som försökt kategorisera det manliga supporterskapet (Giulianotti 2012), en fråga för projektet om samma kategoriseringar kan användas för att kategorisera kvinnligt supporterskap eller om andra kategorier måste utvecklas.

  • I vilken omfattning deltar kvinnor i den manligt dominerade supporterkulturen och finns det delar av supporterkulturen där det bara finns kvinnor?
  • Hur upplever de kvinnor som är aktiva i det svenska supporterlandskapet sin roll, sitt supporterskap, läktarkulturen och de sociala mediernas roll i skapandet av kulturen?
  • Hur väljer kvinnorna att gestalta sitt supporterskap och är det skillnader mellan hur man väljer att uppträda på läktaren respektive i de sociala medierna?

Den teoretiska ansatsen kommer huvudsakligen vara Irving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Judith Butlers diskussion kring performativt kön samt Richard Giulianottis kategoriseringsmodell. Deltagande observation, intervjuer och medieanalys utgör metoderna.

Taggar: , ,
Publicerad i Nyheter