Idrottsledares lärande av etik och moral

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Frågor som rör etik och moral kopplas forskningsmässigt vanligtvis samman med idrottsutövare och idrottslig praktik av olika slag. Vad som är mindre fokuserat är idrottsledares kompetens att hantera dessa frågor. Idrottsledarens betydelse för verksamhetens kvalitet är omvittnad i andra avseenden. Rimligen reflekteras en betydande del av den etik och moral som karakteriserar idrottsutövandet av den kompetens som idrottsledaren besitter i dessa avseenden. Här vill vi därför få möjlighet att fokusera idrottsledare och deras kompetens att hantera etiska och moraliska frågor inom sin idrott samt vilken roll utbildning spelar vid utvecklingen av denna kompetens.

Etiska och moraliska frågor behandlas i de olika former av idrottsledarutbildningar som utvecklats – såväl inom idrottsrörelsens egna ledarutbildningar som i de högskoleutbildningar som utvecklats särskilt utformade för idrottsledare. Men idrottsledares etiska och moraliska kompetens utvecklas också i den dagliga praktiken i samvaron med andra ledare och aktiva. Dessa båda utvecklingsvägar kan sägas utgöra två sidor av samma mynt – en formaliserad och en ickeformaliserad sida av idrottsledares kompetensutveckling.

Syftet med studien var att bidra med en fördjupad kunskap om idrottsledares etiska och moraliska kompetens. Projektets tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att vi ser lärande och utveckling som något som är bundet till det sociala sammanhang där människor finns. Lärande är något som sker mellan människor och genom de erfarenheter vi gör (Säljö, 2000; 2005).

Datainsamlingen bygger på tre delar; De deltagande personerna får individuellt ta del av datorbaserade filmvinjetter som illustrerar dilemman som berör olika värdekonflikter. De får sedan ta ställning och skriftligt redovisa sina ställningstaganden och grunderna för desamma. Nästa steg i datainsamlingen utgörs av gruppsamtal, där deltagare i grupp får diskutera dilemmat. Här ämnar vi intressera oss för vad som sägs, hur det sägs samt hur samspelet i övrigt sker mellan gruppdeltagarna. Deltagarna har också fått besvara en enkät, som handlar om att reflektera över på vilket sätt de upplever att det egna utbildningsprogrammet bidragit till utvecklingen av en etisk- och moralisk kompetens.

Ledarna upplever att det finns ett stort behov av att diskutera dessa frågor men att det samtidigt är svårt. I det svenska coachprogrammet hanteras etiken som perspektiv inom andra kurser ex coaching, sport management: De svenska studenterna upplever det mycket positivt att etiken hanteras som perspektiv. De framhåller de situationer och lärtillfällen där innehållet byggt på konkreta situationer/händelser vilka varit tagna från det idrottsliga vardagsarbetet.

Det gäller exempelvis undervisningssituationer där studenterna fått ta del av ex filmatiserade händelser som sedan enskilt och i grupp analyserats och diskuterats. Studenterna framhåller bl.a att krocken mellan ideal och verklighet ibland kan bli jobbig att hantera och att olika lojalitetskrav hamna i strid med varandra. Det är inte alltid det finns ett klimat i föreningen/förbundet där det är tillåtande att kontinuerlig lyfta fram dessa frågor. I många fall kan det vara mycket ensamarbete som ledare och då också brist på mötesplatser. De framhåller att frågorna oftast kommer upp till ytan när det händer någonting antingen i egna föreningen eller inom förbundet. Det är mer sällan som respondenterna upplever att de etiska frågorna diskuteras kontinuerligt och i förebyggande syfte.

Under de samtal som förs i början av utbildningen är det relativt sällan som olika värden synliggörs, flera perspektiv blir inkluderade och olika konsekvenser vägs mot varandra. Tillhörigheten till en specifik idrottslig arena innebär istället att outtalade normer, värderingar och försanthållanden om vad verksamheten ska syfta till riskerar att segmenteras och på så sätt inte heller vidgas. Under utbildningens gång går det dock att urskilja vissa förändringar om än inte i grupperna som helhet.

I samtalet och i studenternas egna upplevelser har deras egna och andras berättelser/erfarenheter bidragit till att förstå vad etik kan handla om i olika situationer. Genom att bringa reda i olika argument, intressen och värden blir det möjligt att skilja fakta från föreställningar. Det blir också möjligt att förstå hur lagar, regler, etiska koder och teorier kan hanteras. Det som framgår är behovet av att enskilda individers perspektiv ständigt utmanas av en mångfald och variationsrikedom i perspektiv och att skapa ett pedagogiskt klimat och genomtänkta lärprocesser för att underbygga etiska kompetens kräver tillit, tid och kontinuitet.

Projektansvarig:
Susanne Linnér
Projektnummer:
P2010-0042
Lärosäte:
Linnéuniversitetet
År:
2010

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!