Motivation och personlighet relaterat till prestation och välbefinnande inom elitidrotten

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Ett begrepp som förekommer inom såväl idrotten som samhället i stort är ”personkemi”. Inom idrotten finns det många sammanhang när ”personkemin” måste fungera, exempelvis i lagidrotter där såväl relationen mellan idrottarna som mellan idrottare och tränare har en påverkan på lagets prestationer. Det här projektet syftade till att närmare studera relationen mellan individernas personlighet, med självkänslan i centrum, deras motivation och om den till övervägande del var harmonisk eller tvångsmässig samt i vilken grad hoppfullhet (enligt ”hope-theory”) inverkar på motivationsklimat och idrottsprestationer.

Resultaten visar att i lag där konflikter förekommer mellan individer, och/eller där motivationsklimatet präglas av en ”vinna eller försvinna” attityd så är andelen idrottare med stressymtom respektive mer utvecklade överträningssyndrom vanligare jämfört med lag med mindre konflikter och ett mer harmoniskt motivationsklimat.

Ett intressant delresultat var att antalet träningstimmar var en underordnad faktor – en konsekvens av detta är att tränare och ledare inom idrotten inte bara kan fokusera på själva träningen och se en minskad träningsfrekvens och/eller träningsintensitet som lösningen för ett lag som håller på att ”gå in i väggen”. Ett positivt och harmoniskt motivationsklimat kan till och med utgöra en buffert och skydda mot hög tränings- respektive tävlingsrelaterad stress.

Förutom motivationsklimatet visar vår forskning att individens typ av passionerad motivation – harmonisk eller tvångsmässig – också utgör en påverkande faktor. Lag innehållande en majoritet idrottare som drivs av en tvångsmässig passion och där idrottare och tränare tillsammans skapat ett ”vinna–försvinna klimat” riskerar i betydligt större utsträckning att drabbas av övertränings- respektive utmattningssyndrom och total prestationskollaps. Risken för lagkollaps och prestationssammanbrott ökar förstås när stressen ökar, dvs. i samband med slutspel eller när laget måste prestera sitt yttersta för att inte flyttas ner till en lägre division.

Projektansvarig:
Peter Hassmén
Projektnummer:
P2010-0037
Lärosäte:
Umeå universitet
År:
2010

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!