Idrotten har många demokratiska utmaningar

Foto: Nils Jakobsson, Bildbyrån

12 maj, 2016

Föreningsidrott är en skola i demokrati. Det är en spridd uppfattning och en utgångspunkt för statens stöd till idrotten. Centrum för idrottsforsknings regeringsrapport visar att det inte riktigt är så enkelt.

CIF har på regeringens uppdrag analyserat hur idrottsrörelsen bidrar till demokratisk fostran och delaktighet bland befolkningen. Det gäller inte minst hur unga medlemmar påverkas av sitt medlemskap. I vilken utsträckning deltar de i föreningsdemokratin och hur påverkar medlemskapet kunskapen och förståelsen för demokratiska processer i samhället i stort?

– Vår uppföljning visar att man kan lära sig mycket om demokrati av att delta i föreningsstyrelser. Men eftersom få medlemmar deltar i klubbarnas demokratiska processer måste man nog tona ned förväntningarna på idrotten som en bred demokratiskola, säger Johan R Norberg, utredare.

Lågt engagemang för demokratiska processer

En stor enkätstudie besvarad av 6 325 föreningar visar att få medlemmar deltar i föreningens demokratiska processer. Få går på årsmöten och styrelserna har en tydlig profil: Tre av fyra föreningar saknar personer under 25 år i sin styrelse. Hela 70 procent av styrelseledamöterna är över 40 år och de flesta har erfarenhet från liknande uppdrag. Männen dominerar, särskilt på ordförandeposten där tre av fyra är män.

Satsa på unga

Men vissa idrottsförbund går mot strömmen. Skolidrott, basket och budo/kampsport är förbund som gjort medvetna satsningar på att inkludera unga medlemmar i sina föreningsstyrelser – och lyckats. Det har gett flera positiva effekter. Föreningarna har en större generell mångfald i styrelserna och en högre andel medlemmar är engagerade i arbetsgrupper och kommittéer.

– Genom ökad representation av unga skapas ett mervärde för såväl den enskilde individen som föreningen. I förlängningen gynnar det även idrottsrörelsen i stort och det omgivande samhället, säger Johan R Norberg.

Förändrat engagemang

En ny forskarantologi från CIF, Föreningen, laget och jaget, visar också att kunskapen i föreningsdemokratiska frågor minskat under senare decennier. En annan tendens är att ledare och föräldrar riktar sitt engagemang till de frågor som rör det egna laget eller träningsgruppen – inte föreningen i stort. Men att det skulle vara ett tecken på maktlöshet eller att medlemmarna inte bryr sig om föreningen har inget stöd i genomförda studier.

– Det kan även vara ett uttryck för motsatsen. Att det finns många aktiva och intresserade medlemmar som noga följer verksamheten, finner att den håller acceptabel kvalitet och därför väljer att inte närvara och använda sina påverkansmöjligheter, säger Jonny Hjelm, professor vid Umeå universitet och en av antologiförfattarna.

Idrott och motion i siffror

CIF presenterar även statistiska analyser av bland annat svenskarnas motionsvanor, medlemsantal och ungdomsidrottens aktivitetsnivåer.

Läs mer

Läs allt om CIF:s regeringsrapport som lämnas till regeringen den 12 maj 2016

 

Taggar: , ,
Publicerad i Nyheter, Nyheter - startsida