Här skriver vi om aktuella händelser inom idrottsforskningens värld

CIF utlyser forskningsbidrag 2018

4 juli 2017

Forskningsbidrag finns nu att söka från Centrum för idrottsforskning för 2018. Total summa att fördela beräknas bli cirka 20 miljoner kronor. Ansökan kan avse projektbidrag, lönemedel till doktorander, lönemedel till nydisputerade samt bidrag till organisation, samverkan och nätverkande. Ansökan ska ha klar idrottsrelevans och CIF välkomnar ansökningar till projekt som är tvärvetenskapliga liksom projekt som har fokus på samverkan nationellt och internationellt. Ansökan görs digitalt via CIF:s digitala ansökningssystem som finns både i en svensk version och en engelsk version. All information om forskningsbidragen finns både på svenska och engelska. Ansökningsperioden stänger fredagen den 15 september kl 17.00 (svensk tid). Beslut om bidrag fattas av CIF:s styrelse den 6 december 2017 efter beredning av dess vetenskapliga råd.

Läs mer

Utlysning 2018 Regler och anvisningar 2018

Taggar: , ,
Publicerad i Nyheter, Nyheter - startsida

Nyheter i 2018 års utlysning

30 juni 2017

Forskningsbidrag för 2018 finns nu att söka. I 2018 års utlysning finns några nyheter som är viktiga att känna till. Det är viktigt att läsa igenom utlysningen samt alla regler och anvisningar innan ansökan skickas in.

Nyheter i 2018 års utlysning:

Ny definition om barn- och ungdomsidrottsforskning

Barn- och ungdomsidrott omfattar barn och ungdomar upp till 20 år. Forskningens syfte och frågeställningar ska ha fokus på barns och ungdomars idrottande på fritiden och i skolan. Läs mer om CIF:s prioriterade forskningsområden

Förändringar i ansökan till doktorandstöd

Doktorander ska inte namnges och skicka in sitt CV. I stället finns nu möjligheten att skicka in medsökandes CV. Det ger möjlighet att både huvudhandledarens och handledarens CV kan bedömas. Läs regler och anvisningar för ansökan till doktorandstöd

Fliken ”Tidigare medel” har tagits bort

Nytt för i år är att CIF har tagit bort kravet att delrapportera pågående forskningsprojekt. Det innebär att fliken ”Tidigare medel” i det digitala ansökningssystemet har tagits bort. Beviljade projekt från 2016 och 2017 behöver alltså inte delrapporteras på något sätt i ansökan. Däremot måste avslutade projekt fortfarande slutrapporteras senast den 15 september för att kunna ansöka om nya bidrag för 2018. De projekt som ska slutredovisas i det digitala ansökningssystemet i september 2017 är avslutade projekt och tjänster där dispositionstiden går ut 2017-06-30. Läs mer om slutrapportering av forskningsbidrag

Samverkansplan

Om en projektansökan har fler än huvudsökanden har CIF lagt till ett nytt fält för att tydliggöra alla sökandes roll i projektet. I samverkansplanen beskrivs på vilket sätt du som huvudsökande kommer att bidra samt vad övriga medsökanden har för roller i projektet. Medsökande är de forskare som är mest relevanta för den föreslagna forskningens genomförande. Samverkansplanen är en viktig del i bedömningen av genomförbarheten Läs mer i regler och anvisningar för projektbidrag

Förtydligande av CIF:s bedömningskriterier

Ansökningar som bedöms ha idrottsrelevans, bedöms enligt fyra kriterier. För bedömningen av A-D används en sjugradig skala (1-7) där 7 är högsta betyg. A.    Nytänkande och originalitet B.    Projektets vetenskapliga kvalitet (metodik och teori) C.    Huvudsökandes kompetens för projektet D.    Genomförbarhet Läs mer om förtydligandet av kvalitetskriterierna Läs mer Läs Regler och anvisningar 2018      

Publicerad i Nyheter - startsida, Okategoriserade

Idrottskulturen hinder för unga som rör sig minst

Foto_Andreas_L_ Eriksson_Bildbyrån

26 maj 2017

De flesta unga når inte läkarkårens rekommendation om fysisk aktivitet. En grupp på cirka 6 procent är nästan inte alls fysiskt aktiv, varken i skolan eller på fritiden. Det visar CIF:s årliga uppföljning av statens stöd till idrotten. – Det är den viktigaste och svåraste folkhälsopolitiska utmaningen. För att nå den gruppen måste vi alla tänka utanför boxen, säger Johan R Norberg, utredare hos CIF. Centrum för idrottsforsknings rapport om fysisk aktivitet visar att de flesta unga i Sverige rör sig för lite. Men en mindre grupp lever särskilt fysiskt inaktiva liv. Det gäller cirka 6 procent av alla barn och ungdomar. De deltar sällan eller aldrig i skolans undervisning i idrott och hälsa, är stillasittande på rasterna, tillhör sällan föreningsidrotten och uppger att de har en fysiskt inaktiv fritid även i övrigt. – Det kan framstå som måttligt, men handlar i praktiken om en ganska stor grupp individer. Att uppmuntra till ökad fysisk aktivitet för just dessa unga är både den viktigaste och svåraste folkhälsopolitiska utmaningen. Tyvärr är de samtidigt svårast att nå, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.

Mer av samma är ingen lösning

Problemet är att de varken tilltalas av idrotten i skolan eller det som föreningsidrotten erbjuder, visar CIF:s analys. Åtgärder som vanligtvis framförs i debatten – mer resurser till föreningar och fler lektionstimmar i idrott och hälsa – är därför ingen självklar lösning på problemet. Åtminstone inte så länge som verksamheten bedrivs på samma sätt som i dag, det vill säga att man måste prestera och bli bedömd och jämförd med andra. – Den här gruppen uppfattar sig som exkluderade från den rådande idrottskultur som finns inom både idrottsföreningar och i skolan. För dem måste man istället skapa nya och alternativa möjligheter för fysisk aktivitet som verkar inkluderande, säger Johan R Norberg.

Läs mer

Läs mer om resultaten i 2016 års uppföljning av statens stöd till idrotten Läs antologin De aktiva och de inaktiva

Taggar: , , ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Unga rör sig minst på fritiden – mest i skolan

Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN

Ungas fysiska aktivitet i skolan debatteras flitigt. Men det är när skoldagen är slut och på helgerna de rör sig minst. Det konstaterar Centrum för idrottsforskning i en rapport till regeringen. Låg nivå av fysisk aktivitet, mycket stillasittande, många timmar framför skärmar. Det är den bild av många barn och ungdomars liv som ges i en unik studie som Centrum för idrottsforskning i dag presenterar för regeringen. Samhällsdebatten om ungas fysiska aktivitet har fokuserat mycket på skolans bidrag till mer rörelse. Krav på fler timmar till ämnet idrott och hälsa är en het politisk fråga. Men det är inte i skolan som unga rör sig minst. Tvärtom. Huvuddelen av veckans dos fysiska aktivitet får eleverna när de befinner sig just där. – Det är spännande att de har så stor andel tid i hälsofrämjande intensitet just på skoltid. Det visar att det finns en potential att höja aktiviteten på fritiden, säger Gisela Nyberg forskare på Karolinska Institutet, som genomfört studien i samarbete med Livsmedelsverket. Skillnaden mellan skoltid och fritid på vardagar är alltså stor. Och på helger sjunker aktivitetsnivån kraftigt bland både pojkar och flickor i alla ådrar. Det gäller särskilt den kategori som rör sig allra minst – flickor på gymnasiet. Pojkar i grundskolan är den enda kategori i studien som rör sig tillräckligt för att nå de hälsorekommendationer om fysisk aktivitet som den svenska läkarkåren står bakom. Men det sker bara på vardagar när de går i skolan. På helgerna sjunker även deras aktivitet under den rekommenderade nivån. – Vi talar ofta om skolans och föreningsidrottens viktiga roll att främja fysisk aktivitet hos unga. Men om de är mest inaktiva under helgerna så verkar det vara viktigt att lyfta fram familjens betydelse för att uppmuntra de unga till fysisk aktivitet på lediga dagar, säger CIF:s utredare Johan R Norberg. I studien deltog närmade 1 700 elever från 51 skolor runt om i Sverige, cirka 800 bar mätarna tillräckligt länge för att kunna analyseras. Eleverna gick i årskurs 5 och 8 i grundskolan samt gymnasiets årskurs 2. Deltagarna bar rörelsemätare (accelerometrar) under en vecka. Mätarna registrerar hur mycket man rör sig och med vilken intensitet.

Läs mer

Läs mer om resultaten i 2016 års uppföljning av statens stöd till idrotten Ta del av Gisela Nybergs studie i antologin De aktiva och de inaktiva

Taggar: , ,
Publicerad i Nyheter - startsida

Unga rör sig för lite visar unik studie

24 maj 2017

Endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når rekommendationen om fysisk aktivitet. Det visar den första nationella studie som använt rörelsemätare. Allra minst rör sig flickor på gymnasiet. Den 10 maj presenterades CIF:s årliga uppföljning av statens stöd till idrotten för regeringen. För att få positiva hälsoeffekter bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning, enligt rekommendationer antagna av Svenska läkaresällskapet. I det ingår allt från att cykla till skolan, lek på raster till tävlingsidrott på fritiden. Med hjälp av rörelsemätare (accelerometrar) har nu idrottsforskare mätt hur mycket, och med vilken intensitet, som svenska barn och ungdomar rör sig under en vecka. Det är den första nationella studien i sitt slag. I undersökningen deltog närmade 1 700 elever från 51 skolor, cirka 800 bar mätarna tillräckligt länge för att kunna analyseras. Eleverna gick i årskurs 5 och 8 i grundskolan samt gymnasiets årskurs 2.

Gymnasieflickor minst aktiva

Majoriteten nådde inte hälsorekommendationen om fysisk aktivitet. Det är ett resultat som bekräftar vad tidigare studier befarat, enligt Gisela Nyberg, forskare på Karolinska Institutet som genomfört undersökningen i samarbete med Livsmedelsverket. Mest aktiva var de yngsta pojkarna. Minst aktiva var de äldsta flickorna på gymnasiet. Så få som 14 procent rörde sig tillräckligt i den gruppen. Gymnasieeleverna tillbringade dessutom närmare 80 procent av sin tid stillasittande. Det gällde både flickor och pojkar. – Studien visar att vi behöver öka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar. Konsekvenserna blir annars sämre hälsa på både kort och lång sikt, säger Gisela Nyberg. Resultaten speglar tidigare forskning som visar att ungas fysiska aktivitet avtar med åldern. Och att särskilt tonårsflickor rör sig betydligt mindre än vad de borde för sin hälsas skull. Den 10 maj 2017 presenterades CIF 2016 års uppföljning av statens stöd till idrotten för regeringen.

Läs mer

Läs mer om resultaten i 2016 års uppföljning av statens stöd till idrotten Ta del av Gisela Nybergs studie i antologin De aktiva och de inaktiva

Publicerad i Nyheter - startsida

CIF söker en webbredaktör/journalist till Idrottsforskning.se

11 april 2017

Centrum för idrottsforskning (CIF) söker en webbredaktör/journalist som vill vara med och utveckla webbtidningen Idrottsforskning.se och marknadsföra den i sociala medier. Du, som är en driven redaktör och som har förmåga att arbeta journalistiskt, kommer att få göra allt från att läsa korrektur och ge feedback på andras alster till att skriva snabba nyheter och lite längre artiklar. Syftet med tidningen Idrottsforskning.se är att sprida aktuell svensk idrottsforskning i ett populärvetenskapligt format. Redaktionen består förutom den vi söker av chefredaktören. CIF kommunicerar och samverkar också via olika kanaler och aktiviteter som till exempel konferenser, möten och seminarier, nätverk, nyhetsbrev, rapporter, pressmeddelanden, webb och sociala medier. Informationsverksamheten riktar sig till forskare, regeringskansli, företrädare för idrotten och en intresserad allmänhet. Ansökningstiden har gått ut. Rekrytering pågår.

Läs mer

Läs hela annonsen om den lediga tjänsten

Publicerad i Nyheter - startsida

Nyanländas integration kan vitalisera föreningslivet

Featured Video Play Icon

21 mars 2017

Stor invandring har satt fart på många idrottsföreningars arbete med att integrera nyanlända. Tillvägagångssätten är olika, men ambitionerna och utmaningarna gemensamma. Föreningarna upplever bland annat idrottens organisation och fokus på tävling som hinder för att skapa en inkluderande verksamhet.

Publicerad i Nyheter - startsida

Forskning om NSAID och styrketräning

Featured Video Play Icon

2 mars 2017

Tommy Lundberg, forskare på Karolinska institutet är delfinansierad av Centrum för idrottsforskning. Tommy Lundbergs forskning handlar om anti-inflammatoriska läkemedel och hur ett dagligt intag av dessa påverkar proteintillväxt. Anti-inflammatoriska läkemedel (NSAID, non-steroidal anti-inflammatory drugs) tillhör de mest konsumerade läkemedlen i världen och idrottare tar ofta NSAID för att lindra ömhet och värk i samband med träning och tävling. Det har påvisats att intag av NSAID i samband med styrketräning kan hämma muskelns proteinsyntes och satellitcellsaktivering. Det finns därmed skäl att tro att NSAID hämmar muskeltillväxt och styrkeutveckling. Syftet med projektet är därför att studera effekter av NSAID på skelettmuskelns träningsprestation, proteinsyntes och anpassning till styrketräning. Läs mer om Tommy Lundberg och hans forskning på Karolinska Institutet

Publicerad i Nyheter - startsida

CIF ska analysera jämställdheten inom idrotten

Foto: Bildbyrån

28 december 2016

Regeringen har gett Centrum för idrottsforskning i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av jämställdheten inom idrotten. CIF ska bland annat undersöka hur olika idrotters utformning påverkar könsfördelningen bland aktiva och ledare. Centrum för idrottsforskning ska kartlägga de idrotter som har en stor andel män och stor andel kvinnor, och jämföra dem med idrotter med jämnare könsfördelning bland aktiva och ledare. Analysen ska också omfatta hur resurser fördelas mellan mäns och kvinnors idrottande och motionerande, med särskilt fokus på barn- och ungdomsidrotten. – Det är mycket positivt att CIF får ett uppdrag att analysera jämställdhetsfrågor inom idrotten. En viktig fråga är givetvis hur resurser fördelas mellan flickor och pojkar, både i barn- och ungdomsidrotten och på elitnivå. Men det är också viktigt att fördjupa vår förståelse för de mekanismer som gör att vissa idrotter uppfattas som mer eller mindre manliga eller kvinnliga. Målet med statens idrottspolitik är att idrotten ska vara lika tillgänglig för alla, och då får inte individers möjligheter och resurser begränsas på grund av föreställningar om genus, säger Johan R Norberg, utredare på CIF. – Målet är att alla ska ha lika förutsättningar för att idrotta och motionera. Inte minst ska tjejer och killar ha samma möjligheter, och nu vill vi veta mer om varför det inte är så, säger idrottsminister Gabriel Wikström. CIF ska presentera analysen för regeringen senast den 15 maj 2018. Analysen ingår i Centrum för idrottsforsknings årliga uppdrag att följa upp statens stöd till idrotten.

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter, Nyheter - startsida

Beslut om forskningsbidrag 2017

30 november 2016

Beslut om forskningsbidrag 2017

Beslut om tilldelning av projekt, tjänster samt stöd till organisationer och nätverk 2017 togs av CIF:s styrelse på möte den 28-29 november 2016. Beslutsbrev med eventuellt kontrakt kommer att skickas ut i december. Observera att endast besked via brev är garanti för beviljat bidrag. Läs vilka som fick tilldelning  

Taggar: ,
Publicerad i Nyheter, Nyheter - startsida