Anläggningar och utemiljöer för fysisk aktivitet

Kunskapen om fritidens rumsliga förutsättningar behöver utvecklas. Förändrade motionsvanor, miljö och klimat, förtätning, ökad ohälsa och andra samhälleliga trender gör det nödvändigt att ta ett helhetsgrepp vad gäller anläggandet och förvaltandet av miljöer för idrott och friluftsliv.

Regeringen bedömer att det finns ett nationellt behov av såväl fler som mer ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för olika former av hälsofrämjande fysisk aktivitet. De bedömer därmed att det finns ett behov av en utvecklande, samlande och stödjande funktion vilket CIF har fått i uppdrag att utveckla och driva.

Utifrån ett folkhälsoperspektiv och principen om universell utformning med ett innovativt förhållningssätt ska en plattform utveckla, samla och förmedla kunskap. Syftet är att samhället ska nå såväl breda som nya grupper av idrotts-, motions- och friluftslivsutövare. Uppdraget ska genomföras i samråd med bland andra Arvsfondsdelegationen, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Kommuner och Regioner.

Vi är mycket positiva till att vi får detta viktiga uppdrag av regeringen. Vi har nu börjat med att bjuda in olika aktörer och inleda en dialog om hur vi kan utveckla och bygga upp en plattform tillsammans och vad den ska innehålla

– Daniel Glimvert, projektledare för kunskapsplattformen.

Kunskapsplattformens tre ben

Utifrån uppdragen och i samråd med samrådspartnerna föreslås tre områden som kunskapsplattformen bör arbeta utifrån, (1) kunskapsspridning och information, (2) stöd till anläggningar och utemiljöer samt (3) kunskapsutveckling.

Kunskapsspridning och information handlar om att förmedla och samla kvalitativ kunskap och de goda exempel som finns idag i ämnet. Stöd till anläggningar och utemiljöer handlar om att vara med och aktivt stödja och bidra till utvecklingen av framtidens idrotts- och fritidsanläggningar. Inom området kunskapsutveckling ska kunskapsplattformen genom bland annat stöd till projekt, undersökningar och forskning inom området. 

Kunskapsplattformens tre fokusområden

För att nå målet om att ta ett helhetsgrepp i frågan om anläggningar och miljöer för idrott och friluftsliv har tre fokusområden ringats in. Dessa är

  1. gestaltning och utformning
  2. samhällsplanering
  3. teknik och bygg

Kunskapsplattformens huvudfokus ligger på hur ytorna ska utformas och gestaltas för att nå fler och bredare grupper av idrotts- fritids- och friluftsutövare samt hur gestaltningen och utformning påverkar användandet av miljöerna.

Nästa fokusområde handlar om anläggningarnas roll och betydelse i samhällsplaneringen. Plattformen ämnar sprida kunskap vad gäller planeringsprocesser, placering i förhållande till t.ex. annan infrastruktur, infrastruktur till och från anläggningarna och så vidare. Detta kunskapsområde ska även inkludera kunskap om hur man samordnar ytor för idrott och fritid med ytor för andra samhällsfunktioner.

Nästa kunskapsområde är av mer teknisk karaktär. Det kan handla om för- och nackdelar med att bygga i ett visst material, hur idrottens regelverk påverkar utformningen av anläggningarna och andra mer byggtekniska frågor.

Hållbarhet och principen om universell design ska genomsyra alla delar av den kunskap som sprids av plattformen och kunskapen ska utgå från de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030.

Uppdraget i korthet

Regeringen uppdrar åt GIH, CIF att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid.

  • Plattformen ska utveckla, samla och förmedla kunskap,
  • utifrån ett folkhälsoperspektiv och principen om universell utformning samt med ett innovativt förhållningssätt,
  • för att samhället ska nå såväl breda som nya grupper av idrotts-, motions- och friluftslivsutövare.