Intervjuer med ungdomar, idrottsledare och forskare visar att idrott kan ha stora positiva hälsoeffekter för personer med neuropsykiatriska (dolda) funktionsnedsättningar. Idrott och fysisk aktivitet kan främja koncentrationsförmågan och andra exekutiva funktioner. Det kan ge tillfredsställelse och stärkt självkänsla.
Mer än bara kul
Därtill kan det hjälpa unga att reglera sina energibehov vilket i sin tur motverkar rastlöshet, stress och sömnproblem. För personer med funktionsnedsättning kan idrott således vara mer än en stimulerande och allmänt hälsosam fritidssysselsättning – det kan även utgöra ett viktigt led i deras rehabilitering eller habilitering.
Svårt att passa in
Å andra sidan finns många hinder för unga med NPF-diagnoser att finna sin väg in i föreningsidrotten. Flera av de ungdomar som deltog i studien sade sig ha haft svårt att passa in i en idrottsförening. Mycket av det som ofta tas för givet i en idrottsverksamhet – att passa tider, följa ledares instruktioner, vänta på sin tur och så vidare – kunde för dessa ungdomar utgöra komplicerade moment och hinder för deltagande. Till detta kommer att kunskapen om NPF ofta är begränsad hos tränare och idrottsledare vilket riskerar att leda till missförstånd och felaktigt bemötande.
Idrottsrörelsen behöver strategier
De bilder som framträder i studien är följaktligen polariserade. I vissa berättelser framgår att barn och ungdomar med osynliga funktionsnedsättningar har hittat sin plats inom idrotten – och att idrotten för dessa spelat en viktig roll för deras fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling.
Men det finns även berättelser om dem som haft svårt att hantera föreningsidrottens outtalade krav och förväntningar och därmed inte fått tillgång till de många positiva upplevelser och hälsoeffekter som föreningsidrotten kan erbjuda. Det är därför av stor vikt att idrottsrörelsen utvecklar sina strategier för att identifiera och hantera dolda handikapp bland ungas idrottande.
Tips och råd för ledare och föräldrar
Dolda utmaningar är en skrift som ger inspiration, tips och råd om hur man bemöter barn och ungdomar med till exempel adhd och Aspergers syndrom inom idrotten. De är personer som i många fall har svårt att kontrollera sin energi och som upplever idrotten intensivare än andra. Skriften innehåller intervjuer med ungdomar, deras föräldrar, forskare inom psykiatrin och med idrottsledare. Den riktar sig till idrottsledare, föräldrar och alla som arbetar för att ge alla barn och ungdomar en möjlighet att hitta sin idrott och att utvecklas i sin förening.
