Kraven på att göra idrottsföreningar mer professionella ökar. Samtidigt sker också en utveckling mot att betrakta medlemmarna mer som kunder än som just medlemmar i en förening.
Resultatet är fler idrottsföreningar som mer och mer liknar företag. Det har blivit vanligare med anställd kanslipersonal, utbildade tränare och så vidare. Det har lett till högre kostnader, vilket har tvingat föreningarna att ta ut högre medlemsavgifter.
Det här är en utveckling som vi främst ser i våra storstäder. Riksidrottsförbundets statistik om medlems- och träningsavgifter förstärker den bilden. Den visar att personer boende på orter med högst 10 000 invånare i genomsnitt betalar 700 kronor per år. På orter större än 200 000 invånare är kostnaden istället 2 200 kronor. Siffrorna gäller utgifter för både barn och vuxna.
Fler kringkostnader
Föräldrar till idrottande barn vittnar också om att kostnaderna har ökat. De varnar samtidigt för att utvecklingen riskerar att leda till utslagning av de familjer som inte har råd. Förutom högre medlemsavgifter har det blivit dyrare att delta i cuper. De upplever även en ökning av de kringkostnader som uppstår i samband med matcher och resor.
- Det gamla klassiska konceptet att sova på luftmadrass i skolsal under cuperna verkar vara på väg ut till förmån för hotellboende. Tillsammans med övriga kostnader som utrustning, kläder och material utgör det en ansenlig del av familjens ekonomi, inte minst om det finns flera idrottande barn i familjen, menar Stefan Wagnsson och Christian Augustsson, idrottsforskare vid Karlstad universitet.
Det har dessutom blivit allt vanligare att sätta sina barn i kommersiellt drivna träningsläger, så kallade ”camps” eller idrottsakademier. Föräldrarna tycker också att föreningarnas förväntningar på ideella insatser känns betungande.
Oundviklig utveckling?
Centrum för idrottsforskning konstaterar att den organiserade idrottsrörelsen utgör en imponerande kraft i det svenska samhället som engagerar och aktiverar miljontals människor.
- Men möjligheterna att idrotta och motionera är inte är jämnt fördelade. Många av de demografiska och socioekonomiska villkor som idag präglar det svenska samhället återspeglas i medborgarnas idrottande. En utveckling mot ökade kostnader inom idrotten kommer att förstärka denna ojämlikhet, säger Johan R Norberg, utredare vid CIF.
Såväl idrottsföräldrar som idrottsföreträdare beskriver marknadstrycket som ohejdbar och ett uttryck för tidsandan.
- Men då bortser de från att de själva är aktörer och delaktiga i att skapa de förändringar som marknadstrycket ger för svensk idrottsrörelse, säger Johan R Norberg.
Enligt uppgifter från Riksidrottsförbundet lägger svenskarna i genomsnitt 6 000 kronor per år på idrottsrelaterad verksamhet. Män har högre utgifter än kvinnor och personer med högre inkomster spenderar också mer pengar än personer med lägre inkomster. Barn och ungdomar har högst utgifter för avgifter kopplade till aktivt idrottande.
Centrum för idrottsforsknings slutsatser bygger på enkätstudier och intervjuer med idrottsföräldrar och företrädare för idrottsföreningar. Resultaten presenteras närmare i rapporten Idrottens pris – om idrottens kostnader och medlemskapets betydelse och i huvudrapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2014. Bägge publikationerna ingår i CIF:s årliga uppföljning av statens stöd till idrotten.
