Centrum för idrottsforsknings analyser av svensk elitidrott visar att konkurrensen hårdnat i en alltmer professionaliserad och kommersialiserad idrottsvärld. Inom den internationella toppidrotten pågår sedan länge en global idrottslig kapprustning, där allt fler länder väljer att investera allt större resurser.
Enligt Riksidrottsförbundet uppger många specialidrottsförbund att de i dag saknar resurser för att bedriva landslagsverksamhet i rimlig omfattning. Samtidigt visar studier att många elitidrottare genomför sina satsningar under svåra ekonomiska omständigheter och med begränsat socialt skyddsnät.
Oron för elitidrottens framtid har fått idrottsrörelsens parter att kraftsamla. I idrottsrörelsen finns tre centrala stödorganisationer: Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) samt Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté (Parasport Sverige). Efter år präglade av motsättningar beslutade stödorganisationerna att förnya försöken att samordna sina respektive elitidrottsstöd. I strategiprogrammet #elitidrott2030 har de bland annat enats om ökade resurser till specialidrottsförbund och landslag.
Statligt coronastöd
Coronapandemin påverkade elitidrottens förutsättningar. Under pandemiåren 2020–2021 tog staten ett stort ansvar för att stödja idrottsrörelsen, inte minst genom att ekonomiskt kompensera förbund och elitklubbar för förlorade kommersiella intäkter. Även efter pandemin beviljades idrottsrörelsen betydande belopp för att återstarta sin verksamhet. Lågkonjunkturen har även inverkar negativt på idrottsrörelsens kommersiella intäkter.
Idrottsförbundens ekonomi
Idrottsförbundens totala omsättning ökade från drygt 1,1 miljarder kronor 2000 till drygt 2,7 miljarder 2022. Ökningen bestod framför allt av höjda statsbidrag. Åren 2020–2022 fick idrottsrörelsen dessutom cirka 4,3 miljarder kronor i extra bidrag för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin.
Skillnaderna i omsättning är stora mellan olika idrottsförbund. Vissa förbund organiserar idrotter med många medlemmar och mycket pengar i omlopp. Andra är små med betydligt mindre ekonomiska resurser. Svenska Fotbollförbundet omsatte mest pengar, och Svenska Varpaförbundet minst (år 2022).
Kostnaderna för elitverksamhet varierar också kraftigt. De nio förbund med störst landslagskostnader svarade för nästan 70 procent av den totala kostanden för samtliga 68 förbund med landslagsverksamhet (2022). Dessa nio förbund hade en sammantagen landslagskostnad på drygt 494 miljoner kronor.