Skip to main content

Idrotten bör inte väja för etiska utmaningar

Ekonomiska regelbrott, uppgjorda matcher och kriminell infiltration är bara några exempel på idrottens etiska utmaningar. På regeringens uppdrag har Centrum för idrottsforskning gjort en analys av vad som kännetecknar god etik inom idrotten. Analysen utmynnar i en uppmaning till svensk idrottsrörelse att inte väja för etiska utmaningar. Resultaten sammanfattas i rapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2013.

Centrum för idrottsforsknings (CIF) analys är avgränsad till problem, dilemman och utmaningar kopplat till ekonomi, juridik och ledning av idrottsorganisationer. Med hjälp av en rad forskare och sakkunniga, bland andra Arne Ljungqvist, Björn Eriksson och Angelica Lindén Hirschberg, har CIF närmare studerat:

  • Förekomsten av ekonomiska regelbrott i idrottsföreningar
  • Idrottens ansvar i politiska frågor
  • Kriminell infiltration i idrottsföreningar
  • Föreningars förhållande till sponsorer
  • Kampen mot dopning och ekonomisk dopning
  • Korruption och maktkoncentration i internationella idrottsorganisationer (behovet av ”good governance”)
  • Förekomsten av uppgjorda matcher (så kallad matchfixning)
  • Om idrottsanläggningar uppfyller kravet på etisk hållbarhet
  • Idrott och medicinsk etik

Tröghet i bemötandet

CIF:s analys visar att det går att uttyda en viss tröghet i idrottens och samhällets bemötande av etiska utmaningar. Olika frågor kräver dock olika lösningar. I vissa frågor är rådet att försvara traditionella föreningsdemokratiska principer. I andra frågor kan det finnas behov av stärkt lagstiftning. En tredje handlingsstrategi är informationsspridning, erfarenhetsutbyte och värderingsarbete.

Om förtroendet för idrottsrörelsen

På regeringens uppmaning har Centrum för idrottsforskning även analyserat om det finns företeelser och beteenden inom idrotten som riskerar att skada förtroendet för idrottsrörelsen som helhet. CIF:s bedömning är att de etiska utmaningarna inom idrotten är många och allvarliga, men att det knappast finns enskilda problem som skulle kunna rasera förtroendet för idrotten i sin helhet.

– Det som däremot kan utmynna i en mer djupgående idrottslig förtroendekris är om idrottsrörelsen uppvisar en ovilja eller oförmåga att ta sig an sina etiska utmaningar, säger Johan R Norberg utredare vid CIF. Vår uppmaning till svensk idrottsrörelse är därför att inte tveka inför svåra frågor. Synliggör de frågor och problem som uppstår – och uppmuntra till dialog och debatt. Förtroendet för idrottsrörelsen som helhet mäts inte främst i de etiska utmaningar som idrotten möter, utan i idrottsrörelsens förmåga att möta dessa frågor.