Arbetet avgränsades till problem, dilemman och utmaningar kopplat till ekonomi, juridik och ledning av idrottsorganisationer. Med hjälp av en rad forskare och sakkunniga har Centrum för idrottsforskning närmare studerat:
- förekomsten av ekonomiska regelbrott i idrottsföreningar
- idrottens ansvar i politiska frågor
- kriminell infiltration i idrottsföreningar
- föreningars förhållande till sponsorer
- kampen mot dopning och ekonomisk dopning
- korruption och maktkoncentration i internationella idrottsorganisationer (good governance)
- förekomsten av uppgjorda matcher (matchfixning)
- om idrottsanläggningar uppfyller kravet på etisk hållbarhet
- idrott och medicinsk etik.
Analysen visar att det går att uttyda en viss tröghet i idrottens och samhällets bemötande av etiska utmaningar. Olika frågor kräver dock olika lösningar. I vissa frågor är rådet att försvara traditionella föreningsdemokratiska principer. I andra fall kan det finnas behov av stärkt lagstiftning. En tredje handlingsstrategi kan vara informationsspridning, erfarenhetsutbyte och värderingsarbete. Läs mer i rapporten Idrottens riskzoner (2021).
Om förtroendet för idrottsrörelsen
De etiska utmaningarna inom idrotten är många och allvarliga. Men enligt Centrum för idrottsforsknings bedömning finns det knappast enskilda problem som skulle kunna rasera förtroendet för idrotten i sin helhet.
– Det som däremot kan utmynna i en mer djupgående idrottslig förtroendekris är om idrottsrörelsen uppvisar en ovilja eller oförmåga att ta sig an sina etiska utmaningar. Vår uppmaning till svensk idrottsrörelse är därför att inte tveka inför svåra frågor. Synliggör de frågor och problem som uppstår – och uppmuntra till dialog och debatt. Förtroendet för idrottsrörelsen som helhet mäts inte främst i de etiska utmaningar som idrotten möter, utan i idrottsrörelsens förmåga att möta dessa frågor, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.