På regeringens uppdrag har Centrum för idrottsforskning analyserat hur idrottsrörelsen bidrar till demokratisk fostran och delaktighet bland befolkningen. Det gäller inte minst hur unga medlemmar påverkas av sitt medlemskap. I vilken utsträckning deltar de i föreningsdemokratin och hur påverkar medlemskapet kunskapen och förståelsen för demokratiska processer i samhället i stort?
Analysen visar att man kan lära sig mycket om demokrati av att delta i föreningsstyrelser. Men eftersom få medlemmar deltar i klubbarnas demokratiska processer bör man tona ned förväntningarna på idrotten som en bred demokratiskola.
En stor enkätstudie (2015) besvarad av 6 325 föreningar visar att få medlemmar går på årsmöten. Styrelserna har en tydlig profil: Tre av fyra föreningar saknar personer under 25 år, hela 70 procent av ledamöterna är över 40 år och de flesta har erfarenhet från liknande uppdrag. Männen dominerar, särskilt på ordförandeposten där tre av fyra är män.
Ung satsning gav effekt
Vissa idrottsförbund går mot strömmen. Skolidrott, basket och budo & kampsport är förbund som gjort medvetna satsningar på att inkludera unga medlemmar i sina föreningsstyrelser – och lyckats. Det har givit flera positiva effekter. Föreningarna har en större generell mångfald i styrelserna och en högre andel medlemmar är engagerade i arbetsgrupper och kommittéer.
– Genom ökad representation av unga skapas ett mervärde för såväl den enskilde individen som föreningen. I förlängningen gynnar det även idrottsrörelsen i stort och det omgivande samhället, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.
Lägre föreningskunskap
Centrum för idrottsforsknings rapport Föreningen, laget och jaget visar att kunskapen i föreningsdemokratiska frågor minskat under senare decennier. Det är också vanligare att ledare och föräldrar riktar sitt engagemang mot de frågor som rör det egna laget eller träningsgruppen – inte föreningen i stort.
Orsakerna är omtvistade. Forskningen saknar stöd för att det beror på maktlöshet eller att medlemmarna inte bryr sig om föreningen. Det kan även vara ett uttryck för motsatsen – att det finns många aktiva och intresserade medlemmar som noga följer verksamheten, finner att den håller acceptabel kvalitet och därför väljer att inte närvara och använda sina påverkansmöjligheter.
