(Av)visade kroppar. Delaktighet och exkludering inom skolämnet idrott och hälsa, årskurs 8 och 9

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Studien består av tre delar, varav två nu är genomförda.

DEL 1 analyserade kursplaner och litteraturlistor från ämneslärarprogrammet med idrott och hälsa som förstaämne, för årskurs 7-9 och gymnasiet. Följande lärosäten ingick: högskolorna i Dalarna, Halmstad och Malmö, Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm, Linnéuniversitetet samt Göteborgs, Karlstads, Umeå och Örebro universitet.

Syftet var att utforska hur två av Högskoleförordningens examensmål kommer till uttryck i kursplanerna: att studenterna ska visa ”sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser” samt ”fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas”.

Olika synsätt kan skönjas i materialet. Ett lärosäte skriver i samtliga kursplaner att ”genomgående [behandlas] kunskaper om barn i behov av särskilt stöd”, och sätter därmed barn med funktionsnedsättningar i centrum. Ett annat lärosäte använder termerna normer och normkritik (ibland specificerat som klass, kön, etnicitet och funktionsnedsättning), och fokuserar alltså på föreställningar om de ”normala”.

Genomgången av litteraturlistorna visade att mängden litteratur som behandlar dessa frågor skiljer sig mellan lärosätena. Medan en utbildning inte har någon litteratur alls, ägnar en annan utbildning ämnet en hel delkurs på 7,5 hp. Medan vissa lärosäten enbart har praktiskt inriktad litteratur, har andra enbart teoretiska texter.

DEL 2 analyserade den kurslitteratur som behandlar inkluderande undervisning, och som används vid idrottslärarutbildningar vid fyra lärosäten: två i storstäder och två i mellanstora städer. Frågeställningar: Finns det ett ”vi” i texterna och vilka inkluderas i sådana fall i detta ”vi”? Vilka antaganden om kroppar, funktionsförmåga och kön görs? Hur ser den föreslagna inkluderande undervisningen ut?

ANALYS

TEXTENS ”VI”

För läsare insatta i funktionshinderforskningsfältet är det påtagligt att det ”vi” som skrivs fram inte har funktionsnedsatta kroppar. Det framstår alltså som uteslutet att den som undervisar, ger service och leder de med funktionsnedsättningar, själv har en funktionsnedsättning.

Därmed skiljer sig dessa texter från amerikanska och brittiska akademiska texter, i vilka forskarna många gånger har egna funktionsnedsättningar och skriver utifrån ett ”vi” som även kan inbegripa den bredare funktionshinderrörelsen. I endast en bok kommer personer med funktionsnedsättningar till tals i en intervju och i egna texter.

KROPP, FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH KÖN

Ingen av texterna har en uttalat medicinsk syn på funktionsnedsättning. Funktionshinder beskrivs som något som uppstår då människor med funktionsnedsättningar möter ett diskriminerande samhälle. Medan vissa av texterna fokuserar på både fysiska hinder och lärare och klasskamraters attityder, behandlar andra texter attityder ytterst flyktigt. I en av böckerna är den sociala kontexten i det närmaste obefintligt – det som sägs hindra finns alltså inte med. Könsstereotypa synsätt återskapas litteraturen.

INKLUDERANDE UNDERVISNING

Bortsett från en teoretisk text, ges i litteraturen en mängd exempel på inkluderande lekar och övningar. Alla är dock inte lika adekvata för årskurs 7-9, de årskurser då upplevelsen av idrott och hälsa blir mer negativ. I några fall tydliggörs hur olika anpassningar bör se ut för olika typer av funktionsnedsättningar, i ett fall beskrivs även de vanligaste funktionsnedsättningarna och kroniska sjukdomarna och vilka effekter dessa har vid fysisk aktivitet.

AVSLUTANDE DISKUSSION

Att elever med funktionsnedsättningar har negativa erfarenheter av undervisningen i idrott och hälsa kan leda till känslor av underlägsenhet och påverka andra delar av den funktionsnedsatta elevens liv och att eleven undviker fysisk aktivitet utanför skolan och som vuxen.

Folkhälsomyndighetens nationella hälsoenkät från 2015 visar att personer med funktionsnedsättningar har sämre fysisk och psykisk hälsa än övriga befolkningen. Till stor del beror detta på faktorer som lägre grad av förvärvsarbete, sämre ekonomi, färre sociala aktiviteter och kränkande behandling.

Att grundskolan ger elever med funktionsnedsättning en negativ bild av fysisk aktivitet ökar risken för ohälsa ytterligare. De studerade lärosätena ger redskap av skiftande typ, kvantitet och kvalitet till idrottslärarstudenterna. Hur dessa ser ut påverkar lärarnas och elevernas upplevelser av såväl idrott som den egna kroppen.

En kombination av forskningsanknuten teori och mer praktiskt orienterad litteratur vid samtliga utbildningar vore önskvärd, och kan bidra till en mer inkluderande undervisning för samtliga elever.

För att Högskoleförordningens examensmål ska uppfyllas krävs också dels grundläggande kunskaper om olika typer av funktionsnedsättningar och deras inverkan på deltagandet i fysisk aktivitet. Dels att blicken vänds mot exkluderande normer inom skolämnet idrott och hälsa.

Läs mer

Projektansvarig:
Elisabet Apelmo
Projektnummer:
P2015-0126
Forskare:
Elisabet Apelmo
Lärosäte:
År:
2015
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!