(Av)visade kroppar. Delaktighet och exkludering inom skolämnet idrott och hälsa, årskurs 8 och 9

BAKGRUND

Tidigare forskning visar att elever med funktionsnedsättningar som är inkluderade i den ordinarie skolan ofta har negativa upplevelser av idrottsundervisningen. De känner sig exkluderade, utpekade, förlöjligade och blir retade. Samtidigt känner sig lärarna inkompetenta, oförberedda och upplever att de saknar kunskap om, erfarenhet av och utbildning för att undervisa elever med funktionsnedsättningar.

Slutligen visar forskning att flickor (utan funktionsnedsättning) har en mindre positiv upplevelse av ämnet än pojkar, men att detta har sin grund dels i att traditionellt manliga aktiviteter värdesätts i undervisningen, och dels i låga förväntningar på flickorna. Ytterst litet är dock skrivet om hur elevernas kön och funktionsförmåga samverkar i upplevelserna av undervisningen.

SYFTE

Syftet med föreliggande projekt är därför att utforska vilka redskap för att undervisa elever med funktionsnedsättningar som svenska idrottslärare ges via lärarutbildningens kurslitteratur. Detta görs genom en dokumentanalys av den kurslitteratur som behandlar handikappidrott samt undervisning av elever med funktionsnedsättningar, och som används vid idrottslärarutbildningar vid fyra högskolor och universitet: två i storstäder och två i mellanstora städer.

Frågeställningarna lyder:

  • Finns det ett ”vi” i texterna och vilka inkluderas i sådana fall i detta ”vi”?
  • Vilka antaganden om kroppar, funktionsförmåga och kön görs i litteraturen?
  • Hur ser den föreslagna inkluderande undervisningen ut?

En genomgång av litteraturlistorna för de lärarprogram som är inriktade på årskurs 7-9 vid fyra lärosäten visar att mängden litteratur som behandlar frågor om funktionsnedsättningar/funktionshinder i relation till idrott och hälsa skiljer sig åt.

Medan lärosäte 1 inte har någon litteratur alls, har lärosäte 2 ett 16-sidigt kapitel, lärosäte 3 en bok på 187 sidor, och lärosäte 4 ägnar ämnet 7,5 hp. Från denna sistnämnda delkurs analyseras den litteratur som behandlar idrott.

TEXTENS ”VI”

För läsare insatta i internationell funktionshinderforskning är det påtagligt att det ”vi” som skrivs fram inte har funktionsnedsatta kroppar. Det framstår alltså som uteslutet att den som undervisar, ger service och leder de med funktionsnedsättningar, själv har en funktionsnedsättning.

Därmed skiljer sig dessa texter från amerikanska och brittiska akademiska texter, skrivna inom forskningsfältet disability studies, i vilka forskarna många gånger har egna funktionsnedsättningar och skriver utifrån ett ”vi” som även kan inbegripa den bredare funktionshinderrörelsen. I endast en bok kommer människor med funktionsnedsättningar till tals i en intervju och i egna texter.

KROPP, FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH KÖN

Ingen av texterna har en uttalat medicinsk syn på funktionsnedsättning. Med små variationer beskrivs funktionshinder som något som uppstår då människor med funktionsnedsättningar möter ett fysiskt otillgängligt eller diskriminerande samhälle. Men medan vissa av texterna fokuserar både på fysiska hinder och på lärare och klasskamraters attityder, behandlar andra texter attityder ytterst flyktigt.

Den vanligt förekommande offerstereotypen kritiseras, men ersätts i något fall av hjältestereotypen som förvisso är mer positiv men lika begränsande. Även könsstereotypa synsätt återskapas i litteraturen. I en av böckerna är den sociala kontexten i det närmaste obefintligt – det som sägs hindra finns alltså inte med.

En av författarna efterlyser ett synsätt som både lyfter samhälleliga hinder, men också inkluderar den fysiska kroppen, då det är svårt att skapa en inkluderande undervisning utan att ta hänsyn till individuella fysiska och mentala variationer. Samma författare har också ett normkritiskt perspektiv.

INKLUDERANDE UNDERVISNING

Bortsett från en mer teoretisk text, som ger en mycket god översikt över tidigare forskning, ges i litteraturen en mängd exempel på inkluderande lekar och övningar. Alla är dock inte lika adekvata för årskurs 7-9, det vill säga de årskurser då upplevelsen av idrott och hälsa blir mer negativ.

I några fall tydliggörs hur olika anpassningar bör se ut för olika typer av funktionsnedsättningar. Anpassningarna underlättar även för elever utan funktionsnedsättningar. I texterna framhålls betydelsen av lärarens förmåga till kreativitet i undervisningen, liksom elevens delaktighet och egna ansvar för lärandet.

Likaså framhålls vikten av att samarbeta i team. Flera av texterna har ett fokus på elevens framtida miljö: vilka färdigheter är relevanta, funktionella och behövs där?

Sammanfattningsvis ger de studerade lärosätena redskap av skiftande typ, kvantitet och kvalitet till idrottslärarstudenterna. Det påverkar lärarnas och elevernas upplevelser av såväl idrott som den egna kroppen. En kombination av forskningsanknuten teori och mer praktiskt orienterad litteratur vid samtliga utbildningar vore önskvärd, och kan bidra till en mer inkluderande undervisning för samtliga elever.

Läs mer

Projektansvarig:
Elisabet Apelmo
Projektnummer:
P2014-0177
Forskare:
Elisabet Apelmo
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!