Bandy och svensk nostalgi, natur och nationalism

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Några preliminära skrivna resultat finns ännu inte då empirin först samlas in före det att monografin författas. Men följande tematik kommer att prägla studien: Syftet är att analysera herr- och dambandyns säregna moderniseringsprocess med fokus på begreppen nostalgi, natur och nationalism.

Hur ser den process ut som slagit ut bandyn som bred folksport – där 75 procent av föreningarna försvunnit på 50 år – men som gjort att herr-SM-finalen fortfarande är ett så vitalt evenemang? Vilka ritualer runt finalen har skapat denna lyckade föreställda gemenskap och uppfunna tradition.

Samtidigt är frågan varför dambandyfinalen aldrig blev stor trots att sporten spelats av kvinnor i över 100 år? Bandyn har under sin långa historia mer än andra sporter gått igenom tre tydliga stadier, vilket fjärmat den från naturens krafter: från att ha varit förmodern (spel på naturis som ofta brast) blev den modern (spel på konstfruset) till att slutligen bli sen/postmodern (ett event i en inomhushall).

Klimatförändringarna har drivit på processen. Hypotesen är att bandyn både varit motvillig till och haft problem med att moderniseras; en svensk klassöverskridande nostalgisk känsla uppstod tidigt runt herrbandyn och dess naturkoppling. Denna har både hämmat moderniseringen, men samtidigt varit viktig för att hålla sporten vid liv.

Till hypotesen hör att tidningspressen varit nyckelaktörer i denna process; många sportjournalister var tidigt entusiastiska bandyspelare. Med TV:s framväxt fick däremot bandyn stora problem att medialiseras, liksom att globaliseras. Idag är uppfattningen att bandyn måste flytta inomhus för att överleva.

I detta sammanhang är studiet av de nya inomhushallarna viktigt. Har bandyn tjänat på att fjärma sig från naturen eller blir brottet mot den nostalgiska traditionen alltför kraftig? Blir de dyra hallbyggena bandyns räddning eller rentav dess död? Bandyn kommer att jämföras med liknande idylliserade sporter i andra länder, såsom cricketen i England, basebollen i USA. Dessa är sporter som främst fått sin nationella prägel, inte genom konkurrens mot andra länder i form av landskamper, utan “feel good”-känslan runt dem är skapade inifrån, ofta genom produktion av nostalgi.

Läs mer

Projektansvarig:
Torbjörn Andersson

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Några preliminära skrivna resultat finns ännu inte då empirin först samlas in före det att monografin författas. Men följande tematik kommer att prägla studien: Syftet är att analysera herr- och dambandyns säregna moderniseringsprocess med fokus på begreppen nostalgi, natur och nationalism.

Hur ser den process ut som slagit ut bandyn som bred folksport – där 75 procent av föreningarna försvunnit på 50 år – men som gjort att herr-SM-finalen fortfarande är ett så vitalt evenemang? Vilka ritualer runt finalen har skapat denna lyckade föreställda gemenskap och uppfunna tradition.

Samtidigt är frågan varför dambandyfinalen aldrig blev stor trots att sporten spelats av kvinnor i över 100 år? Bandyn har under sin långa historia mer än andra sporter gått igenom tre tydliga stadier, vilket fjärmat den från naturens krafter: från att ha varit förmodern (spel på naturis som ofta brast) blev den modern (spel på konstfruset) till att slutligen bli sen/postmodern (ett event i en inomhushall).

Klimatförändringarna har drivit på processen. Hypotesen är att bandyn både varit motvillig till och haft problem med att moderniseras; en svensk klassöverskridande nostalgisk känsla uppstod tidigt runt herrbandyn och dess naturkoppling. Denna har både hämmat moderniseringen, men samtidigt varit viktig för att hålla sporten vid liv.

Till hypotesen hör att tidningspressen varit nyckelaktörer i denna process; många sportjournalister var tidigt entusiastiska bandyspelare. Med TV:s framväxt fick däremot bandyn stora problem att medialiseras, liksom att globaliseras. Idag är uppfattningen att bandyn måste flytta inomhus för att överleva.

I detta sammanhang är studiet av de nya inomhushallarna viktigt. Har bandyn tjänat på att fjärma sig från naturen eller blir brottet mot den nostalgiska traditionen alltför kraftig? Blir de dyra hallbyggena bandyns räddning eller rentav dess död? Bandyn kommer att jämföras med liknande idylliserade sporter i andra länder, såsom cricketen i England, basebollen i USA. Dessa är sporter som främst fått sin nationella prägel, inte genom konkurrens mot andra länder i form av landskamper, utan “feel good”-känslan runt dem är skapade inifrån, ofta genom produktion av nostalgi.

Projektnummer:
P2015-0072
Lärosäte:
År:
2015

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!