Behandling av Achilessenan – nya möjligheter

Bakgrund och syfte med projektet

Syftet med dessa studier är att fortsätta jämföra kirurgisk och icke kirurgisk behandling, där båda metoderna kombineras med omedelbar tidig rörelseträning och direkt belastning vid akut hälseneruptur. Vi avser ny kirurgisk teknik (endoskopisk teknik) och ny utvärdering av prediktorer är av stor vikt och kan skapa viktiga framsteg. Det finns fortsatt flera områden där förbättrad behandling och ökad förståelse för hälseneskada är möjligt.

Studierna kommer från en forskargrupp vid Göteborgs Universitet, där vi studerat både akuta skador på hälsenan samt överbelastningsskador under flera år. Vi har därmed kunna skapa specifika och tillförlitliga modeller för att studera senskador. Vi har de senaste åren utvecklat ett samarbete med internationella forskare, t ex i USA och England. Vi avser att fortsätta studierna, bredda det internationella samarbetet med syfte att kunna förbättra idrottsutövares vardag och möjliggöra att fler som skadat hälsenan har möjlighet att återvända till samma aktivitetsnivå som innan skadan.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Hälseneskador ökar hos aktiva idrottare, och även på elitnivå. Detta visar nya studier en specifik målsättning är att kunna kombinera de bästa delarna av den kirurgiska behandlingsmodellen med en ny kirurgisk teknik och rehabilitering, genom att minska, eller helt undvika immobilisering och fördröjd belastning.

Den kirurgiska teknik, som vi har testat består av operation, som med fördel kan göras under lokal bedövning och bör göras inom 3 dygn. Senändarna sys ihop ända mot ända med en ny sorts suturtråd (Fiberwire), som aldrig har använts tidigare i studier av hälseneskador. Fibrewire har använts vid rekonstruktion av ledkapselskador i axeln (Bankart operation). Fibrewire har en överlägsen hållfasthet jämfört med tidigare använda suturer.

Dessutom förstärks det skadade området i hälsenan genom att skapa lokala vävnadsflappar, som dras i riktning uppåt, respektive neråt. Nu kommer vi även i fortsättningen att studera möjligheten att genomföra operationen med endoskopisk teknik. Vår traditionella teknik är genom ett litet – 5 cm långt – operationssnitt. Nu planerar vi att använda mini-invasiv teknik, med maximalt 1-2 cm operationssnitt.

Denna teknik skapar också en förutsättning för att hälsenan läker utan förlängning, något som är stor betydelse för att kunna uppnå bästa möjliga funktion efter att senan är läkt. Den nya kirurgiska tekniken kombineras sedan med en rehabiliteringsregim, det vill säga tidig rörelseträning och tidig belastning, med minimal förlängning av senan. Båda dessa moment, rörlighet och belastning har visat sig vara avgörande för optimal läkning och därmed att kunna återskapa funktion i senan. Vi kan med ny teknik bättre mäta senans ev förlängning. Med vår nya operationsteknik har vi lyckas – vilket är unikt – få ett resultat med 0% rerupturer.

Hälsenerupturer förekommer framför allt hos medelålders (medelålder 40 år) motionsaktiva män. Skadan sker i cirka 90% av fallen i samband med idrottsutövning, oftast racketsporter, såsom badminton/tennis. Skadan förekommer även hos fotbollspelare och handbollspelare, oftast idrottare på motionsnivå. Skadan är en typisk idrottsrelaterad och leder ofta till en permanent nedsättning av funktionsförmåga.

I den vetenskapliga litteraturen finns över 800 behandlingsstudier, men trots ett stort antal studier är endast en minoritet av hög vetenskaplig kvalitet. Av dessa är det dock endast 18 som är randomiserade, och kontrollerade. Tidigare studier är således inte konklusiva avseende den mest optimala behandlingsformen, där vissa föredrar operativ behandling, medan andra förordar icke-operativ behandling.

Det senaste åren har, bland annat genom studier från vår forskargrupp inneburit flera framsteg. Framför allt är det nu bevisat att långvarig immobilisering med gips (oftast 8 veckor) inte är nödvändig. Dessutom har det visat sig att minimalt invasiv kirurgisk teknik är att föredra, inte minst på grund av mindre risk för komplikationer, såsom nervskada och infektion.

I denna studie, som är prospektiv, randomiserad och kontrollerad med jämförelse med kontrollgrupp utvärderas hypotesen att genom mer optimal kirurgisk behandling, kombinerad med tidig belastning och omedelbar rörelseträning har vi kunnat uppnå en optimal behandling hos dessa motionsidrottare. Vi planerar även att påbörja en ytterligare prospektiv randomiserad studie där ytterligare ny kirurgisk teknik kommer att utvärderas, med en perkutan teknik.

Läs mer

Projektansvarig:
Jón Karlsson
Projektnummer:
FO2014-0020
Forskare:
Jón Karlsson
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!