Belastning och återhämtning ur ett psykofysiologiskt perspektiv inom estetiska bedömningssporter

Bakgrund och syfte med projektet

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka belastnings- och återhämtningsproblematiken ur ett psykofysiologiskt perspektiv inom estetiska bedömningssporter. Sammantaget finns det idag forskning som visat att överträningsrelaterad problematik är ett ökande problem bland idrottare som ofta är förorsakat av bristande återhämtning. Dessa problem har ännu inte studerats specifikt inom de idrotter som kategoriseras som estetiska bedömningsidrotter. Detta trots att järnbrist, utebliven menstruation, benskörhet och ätstörningar anses vara vanligt förekommande i dessa idrotter (www.femaleathletetriad.org). I särskilt utsätta idrottsgrenar finns det ett stort värde i ett identifiera mekanismer och reaktionsmönster bland de idrottare som utvecklat en förmåga och motståndskraft som gör att de fungerar på ett funktionellt sätt i en särskilt utsatt miljö.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Utvecklingen mot allt längre tävlingssäsonger samt en ökande träningsbelastning innebär att allt fler elitidrottare tangerar gränsen till vad som är fysiskt och psykiskt hälsosamt. Forskning har visat att överträningsrelaterad problematik är ett förkommande problem bland idrottare som ofta är förorsakat av hög och långvarig stressbelastning i relation till bristande återhämtning. I sammanhanget är det noterbart att forskningen visat att det inte endast är bristen på vila från fysisk träning som leder överträningsrelaterad och utbrändhetsrelaterad problematik. Trots hög träningsbelastning så är det i regel den sammanlagda stressen från träning och övriga livet som resulterar i svårigheter att återhämta sig. Dessa problem har ännu inte studerats specifikt inom de idrotter som kategoriseras som estetiska bedömningsidrotter. Detta trots att järnbrist, utebliven menstruation, benskörhet och ätstörningar anses vara vanligt förekommande i dessa potentiellt särskilt sårbara idrotter ur ett psyokologiskfysiologisk perspektiv.

I en delstudie med totalt 247 idrottare från gymnastik, dans och konståkning (s.k. bedömningsidrotter) visade det sig att de tre centrala psykologiska behoven enligt självbestämmandeteorin (mätt med The Basic Psychological Needs Scale; Ryan & Deci, 2000) korrelerade positivt emotionell återhämtning (Emotional Recovery Quesionnarie; Lundqvist & Kenttä, 2010), och korrelerade negativt med graden av idrottsrelaterad utbrändhet (The Athletic Burnout Questionnaire; Raedeke & Smith, 2001). Dessa resultat pekar således på att positiva känslotillstånd tydligt samvarierar med självbestämmandeteorins basala behov, och att ett emotionellt återhämtat tillstånd därmed verkar utgöra en betydande del av vad som kan betraktas som total funktionell återhämtning från hård träningsbelastning (Kenttä & Lundqvist, 2010). Med andra ord, psykosociala faktorer såsom hög grad av upplevd tillhörighet, kompetens och autonomi, samt emotionell återhämtning har visat sig vara betydelsefulla markörer för att bedöma om en idrottare är återhämtad eller på väg att bli övertränad. Generaliserbarheten för dessa resultat baserade på endast bedömningsidrottare testades med två grupper om totalt 213 elitidrottare (varav 135 från bedömningsidrotter och 78 från konditionsidrotter, 149 kvinnor och 64 män, medelålder = 20,4 år). Deltagarna fick besvara ett enkätbatteri med frågeformulär kring bland annat emotionell återhämtning, upplevt självbestämmande, idrottsrelaterad utbrändhet och andra idrottsrelevanta faktorer av psykisk hälsa. Inom båda grupperna korrelerade emotionell återhämtning positivt med upplevd grad av självbestämmande, och negativt med upplevd grad av idrottsrelaterad utbrändhet. I jämförelse med bedömningsidrottarna upplevde dock konditionsidrottarna högre grad av emotionell återhämtning, högre grad av självbestämmande, lägre grad av idrottsrelaterad utbrändhet och lägre grad av stress. Resultaten stödjer att mätningar av emotionella tillstånd, med EmRecQ, ger en bra bild av graden av återhämtning alternativt utbrändhet. Skillnaderna mellan grupperna av elitidrottare visar också att forskning på andra kategorier av idrotter är nödvändig för att utreda psykologiska aspekter kring överträning, förebygga idrottsrelaterad utbrändhet och främja funktionell återhämtning. Slutligen skall nämnas att skillnaderna mellan bedömningsidrottarna och konditionsidrottarna visar att forskning på andra kategorier av elitidrottare, och undersökningar av fler psykologiska aspekter kring överträning och återhämtning är nödvändig för att utreda och förebygga idrottsrelaterad utbrändhet och för att främja funktionell återhämtning.

Läs mer

Projektansvarig:
Göran Kenttä
Projektnummer:
P2011-0131
Lärosäte:
Gymnastik- och idrottshögskolan
År:
2011

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!