Benmassa och struktur

Bakgrund och syfte med projektet

Fysisk aktivitet har en välkänd association med en rad hälso-befrämjande variabler. Däremot är det mer okänt om en populationsbaserad intervention under grundskolan påverkar hälsoläget.

Syftet med projekten är att i prospektiv kontrollerad studiedesign utvärdera hur ett interventionsprogram med daglig skolgymnastik påverkar benmassan, skelettets struktur, neuromuskulär funktion, frakturförekomst, fetma utveckling samt skolprestationer i ett långtidsförlopp.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Riskfaktorer och patogenes för benskörhet, fall och frakturer med speciell inriktning mot fysisk aktivitet.

Frågeställningar: Skelettillväxt och åldersberoende förlust av benmassa påverkar vilka individer som får ett skört skelett och drabbas av frakturer. Men inte bara benmassan, även skelettets tredimensionella struktur påverkar hållfastheten. Det är därför viktigt att som grundforskning utvärdera hur de olika komponenterna i skelettet utvecklas separat samt hur de ingående strukturerna kan påverkas då vissa åtgärder förbättrar skelettets struktur, andra dess mineralhalt.

Mål: Syften med våra studier är att i grupper av barn, vuxna och äldre som vi följer fortlöpande sedan decennier (i) kartlägga utvecklingen av skelettets olika delar samt identifiera riskfaktorer för benskörhet och frakturer, (ii) utvärdera tester som kan identifiera individer med ökad risk för benskörhet och frakturer, (iii) kartlägga om för skelettet positiva effekter som uppnåtts under uppväxten kvarstår med minskat antal frakturer i vuxenlivet

Metoder: I definierade grupper följer vi sedan flera decennier individer med olika apparater som mäter benmassa, skelettstruktur, muskelstyrka, koordination och balans. Vi registrerar löpande antalet fall och frakturer. Frakturerna verifieras med röntgenbilder. Livsstilsfaktorer registreras genom intervju samt frågeformulär. Vi kan då värdera vilken livsstil som ger ett starkt skelett och en bra balans. Vi följer även via nationella register fraktur-förekomsten i gruppen. Inom register som registrerar alla öppenvårdsbesök och sjukhusbesök i Skåne kan vi värdera faktisk fraktur-förekomst, kostnad och resurser för frakturer. Via skolorna samlar vi in data på standardprov och behörighet till gymnasiet och jämför detta med nationella data som finns på nätet. Vi kan då se om interventionen har ändrat skolprestationerna i interventionsskolan

Resultat: Senaste decenniet har man insett att inte bara benmassan utan även skelettets struktur spelar stor roll för benets hållfasthet. Därför har vi inriktat vår grundforskning på hur de i skelettet olika storheterna utvecklas under ungdomsåren och hur vi kan påverka de olika storheterna. Vi har hittills visat att daglig skolgymnastik bland barn före puberteten förbättrar inte bara benmassa utan även skelettstruktur, muskulatur och balans i ett kortare perspektiv. Om detta kvarstår efter puberteten skall värderas. Data som visar att före detta idrottsmän har starkare skelett och färre frakturer än de som inte var fysisk aktiva stärker bilden av den fysiska aktivitetens betydelse. Men, först om vi i våra planerade studier kan visa att en intervention med ökad fysisk aktivitet leder till starkare skelett ända upp i vuxenlivet och att dessa gynnsamma förändringar kvarstår med minskad frakturrisken i äldre åldrar, kan vi ytterligare lyfta fram betydelsen av fysisk aktivitet. Vi har även visa att enkla funktionella tester av den fysiska förmågan sammanhänger med fall och fraktur-risken och att ett skelettindex, där man tar både mängden mineral och skelettets struktur i beaktande (och inte som nu endast mängden mineral), är associerade med fraktur-risken. I våra planerade studier där vi nu följer stora grupper och där man gjort dessa tester vid studiestarten, kommer vi att besvara frågan om testerna är användbara i den kliniska situationen i en allmän screening för att identifiera högriskindivider. Vi kommer då få bättre möjligheter att sätta in förebyggande behandling till rätt patientgrupp, något som sparar resurser för samhället.

Betydelse: Våra grundforskningsstudier av skelettets förändring genom livet och hur olika storheter kan påverkas kommer att öka vår förståelse hur skelettskörhet kan uppkomma på olika sätt. Vi kan då bättre skräddarsy behandlingar. Våra studier kommer även att öka våra möjligheter att identifiera individer som behöver förebyggande insatser. Med förebyggande behandling mot riktade grupper kommer antalet frakturer att minskas, samhället kommer att spara resurser och den enskilde kommer att drabbas av minskad sjuklighet och lidande.

Läs mer

Projektansvarig:
Magnus Karlsson
Projektnummer:
P2010-0068
Lärosäte:
Lunds universitet
År:
2010

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!