Broskskador i elitfotboll

Bakgrund och syfte med projektet

Många allvarliga ledskador, t ex främre korsbandsskada i knäleden, utgör ett betydande problem inom fotboll. Främre korsbandsskada har i detta sammanhang undersökts rikligt avseende skaderisk och återgångsfrekvens och till viss del även avseende skademekanismer och preventiva åtgärder. Däremot är motsvarande kunskaper om broskskador i knäleden inom fotboll bristfälliga.

Liksom för främre korsbandsskada är emellertid frånvarotiden från spel i regel lång och det kan överhuvudtaget vara svårt att återgå till spel igen efter genomgången broskskada, åtminstone på samma nivå som före skadan.

Det finns ingen publicerad epidemiologisk studie som anger förekomsten av broskskada i fotboll eller liknande lagidrotter. Syftet med detta projekt var därför att studera förekomsten av ledbroskskada i knäleden hos professionella fotbollsspelare vid rutinmässig baslinjeundersökning i samband med kontraktskrivande vid övergång från en klubb till en annan (screening).

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Många allvarliga ledskador, t ex främre korsbandsskada i knäleden, utgör ett betydande problem inom fotboll (och även inom många andra liknande idrotter). Främre korsbandsskada har i detta sammanhang undersökts rikligt avseende skaderisk och återgångsfrekvens och till viss del även avseende skademekanismer och preventiva åtgärder.

Däremot är motsvarande kunskaper om broskskador i knäleden inom fotboll bristfälliga. Liksom för främre korsbandsskada är emellertid frånvarotiden från spel i regel lång och det kan överhuvudtaget vara svårt att återgå till spel igen efter genomgången broskskada, åtminstone på samma nivå som före skadan.

En ledbroskskada innebär att det tunna lager av brosk som klär ledytorna, och har till uppgift att fördela stötbelastning och minska rörelsemotståndet (friktionen) i leden, skadas. Skadorna kan vara olika djupa och brukar delas in i fyra svårighetsgrader, grad I-IV. Eftersom broskvävnad saknar egen blodförsörjning och inte innehåller några stamceller är läkningsförmågan av broskskador generellt dålig med risk för sekundär artrosutveckling.

Det är väl känt att broskskador i någon grad förekommer i stor utsträckning, knappt två-tredjedelar, hos patienter som genomgår knäledsartroskopier. Dessutom visar en studie baserad på de norska och svenska korsbandsregistren att svåra broskskador som når ned till den underliggande benplattan (grad IV) ses hos 6% av främre korsbandsrekonstruerade patienter.

Det finns emellertid ingen publicerad epidemiologisk studie som anger förekomsten av broskskada i fotboll eller liknande lagidrotter. Syftet med detta projekt var därför att studera förekomsten av ledbroskskada i knäleden hos professionella fotbollsspelare vid rutinmässig baslinjeundersökning i samband med kontraktskrivande vid övergång från en klubb till en annan (screening).

Projektet ”Broskskador i elitfotboll” utgjordes av en substudie till en större observationsstudie som genomförs på professionell herrfotboll i Europa sedan 2001, den så kallade ”UEFA Elite Club Injury Study”. Definitioner och datainsamling följer internationella riktlinjer. Samtliga deltagande klubbar erhåller en omfattande studiemanual där metodik och definitioner beskrivs i detalj och alla spelare med A-kontrakt i respektive klubb inbjuds att delta i studien. Alla spelare ges en specifik studiekod och avidentifieras i den statistiska databasen som förvaras enligt gängse rekommendationer för datasäkerhet.

Den broskspecifika delen i substudien bestod i att de medicinska teamen i de deltagande klubbarna tillfrågades om att utöver datainsamlingen till huvudstudien skicka in de rutinmässiga magnetkameraundersökningarna som klubbarna gör på spelarens knäleder i samband med spelarövergångar (screening). Dessa bilder skickades via en internetbaserad programvara, Pacsmail (Sybermedica), till en oberoende röntgenläkare.

Förekomsten av och lokalisation av eventuella broskskador noterades, graderades och klassificerades enligt internationella riktlinjer. Alla magnetundersökningar behövde utföras med speciella brosksekvenser och kameror med en fältstyrka på åtminstone 1,5 Tesla för att inkluderas i denna substudie.

Totalt accepterade nio professionella toppklubbar i Europa inbjudan att ladda upp sina rutinmässiga magnetkameraundersökningar på knälederna från undersökningen före kontrakterande av nyförvärv säsongen 2012-2013 utöver deltagandet i huvudstudien. Deltagande klubbar var Arsenal FC, Chelsea FC, Everton FC, Tottenham Hotspur FC och West Ham United FC från England, FC Internazionale Milano och Juventus FC från Italien, FC Porto från Portugal och Real Madrid CF från Spanien. Totalt omfattade materialet magnetkameraundersökningar av bägge knäleder hos 26 manliga spelare.

Drygt hälften av spelarna hade åtminstone en MRT-verifierad broskskada i någon av knälederna. Totalt noterades någon form av broskpåverkan i höger knä hos 13 spelare varav 9 engagerade leden mellan knäskål och lårben (patellofemorala leden) och i vänster knä hos 9 spelare varav 7 i patellofemorala leden. En majoritet av spelarna hade således liknande broskpåverkan i bägge sina knäleder.

Där fanns 3 fulltjockleksskador ned till bart ben (grad IV) på högerknän och 2 på vänsterknän. Tre spelare hade tidigare genomgått rekonstruktion av främre korsbandet och samtliga dessa spelare hade påvisbara broskskador. En av dessa spelare hade tidigare anamnes på främre korsbandsrekonstruktioner i båda knälederna och uppvisade totalt fyra broskskador (grad II-IV), två i varje knä.

Läs mer

Projektansvarig:
Markus Waldén
Projektnummer:
FO2014-0008
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!