Cardiac effects of endurance exercise

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Deltagandet i stora idrottsevenemang såsom Marathon eller Lidingöloppet blir allt mer populära bland svenska motionärer. Måttlig regelbunden motion rekommenderas till medborgare i alla åldersgrupper och förbättrar kardiovaskulär hälsa och överlevnad. På andra sidan medför ansträngningar som är högintensiva eller av uthållighetskaraktär en liten momentan ökad risk för kardiovaskulära händelser och hjärtstopp (”idrotts paradox”).

Därtill visar hjärtat en övergående funktionsnedsättning efter ett långdistanslopp vilket finner uttryck i en lätt nedsättning av den systoliska och diastoliska hjärtfunktionen, förhöjda koncentrationer av hjärtinfarktmarkören troponin T och förändringar i den elektrofysiologiska funktionen. Det aktuella projektet är en fortsättning av arbetsgruppens tidigare studier kring kardiella effekter av uthållighetsidrott och kardiovaskulär screening hos deltagare i uthållighetsidrott.

Vi undersökte hur långdistanslöpning påverkar hjärtas elektrofysiologi, bland annat mha tredimensionell kartläggning av de- och repolarisering under och efter ett Lidingölopp och analys av hjärtfrekvensvariabilitet. Av särskilt intresse var en EKG förändring som kallas för tidig repolarisering (ER) och som har visats ha samband med ökad risk för plötslig död i populationsstudier. Det är dock känt att ER är vanligt förekommande bland motionärer. Vår studie visar inga hållpunkter för att ER har någon farlig koppling till andra undersökningsfynd. Tvärtom samvarierar ER med tecken på fitness såsom träningsvolym innan loppet och själva löptiden. Vidare är ER ej längre påvisbar efter omedelbart efter ett långdistanslopp. Vi anser därför att ER bland idrottare bör anses som ett benignt EKG fenomen.

Vidare syftar studierna till en bättre förståelse av betydelsen av höjda troponin nivåer i samband med idrott, bland annat genom en 15-års uppföljning av äldre deltagare i Lidingöloppet (pågående studie). I en kartläggning av dödsfall bland svenska fotbollsspelare över 15 år under tidsperioderna 1976-83, 86-90 och 98-2011 (27 år) noterades 27 plötsliga dödsfall hos män och 1 hos en kvinna. I gruppen 15-35 år förekom 20 dödsfall (0,4 dödsfall/100 000 person-år). I gruppen >35 år 8 (1,5 dödsfall/100 000 person-år).

Förekomst av plötslig död minskade i båda grupperna sedan 80-talet. Vi drar därför slutsatsen att det finns en mycket låg risk för plötslig död i samband med fotbollsspel bland svenska fotbollsspelare. Med tanke på den mycket låga incidensen av plötslig död bland unga fotbollsspelare bör fokus för screening riktas mot den äldre populationen >35 år.

Läs mer

Projektansvarig:
Frieder Braunschweig

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Deltagandet i stora idrottsevenemang såsom Marathon eller Lidingöloppet blir allt mer populära bland svenska motionärer. Måttlig regelbunden motion rekommenderas till medborgare i alla åldersgrupper och förbättrar kardiovaskulär hälsa och överlevnad. På andra sidan medför ansträngningar som är högintensiva eller av uthållighetskaraktär en liten momentan ökad risk för kardiovaskulära händelser och hjärtstopp (”idrotts paradox”).

Därtill visar hjärtat en övergående funktionsnedsättning efter ett långdistanslopp vilket finner uttryck i en lätt nedsättning av den systoliska och diastoliska hjärtfunktionen, förhöjda koncentrationer av hjärtinfarktmarkören troponin T och förändringar i den elektrofysiologiska funktionen. Det aktuella projektet är en fortsättning av arbetsgruppens tidigare studier kring kardiella effekter av uthållighetsidrott och kardiovaskulär screening hos deltagare i uthållighetsidrott.

Vi undersökte hur långdistanslöpning påverkar hjärtas elektrofysiologi, bland annat mha tredimensionell kartläggning av de- och repolarisering under och efter ett Lidingölopp och analys av hjärtfrekvensvariabilitet. Av särskilt intresse var en EKG förändring som kallas för tidig repolarisering (ER) och som har visats ha samband med ökad risk för plötslig död i populationsstudier. Det är dock känt att ER är vanligt förekommande bland motionärer. Vår studie visar inga hållpunkter för att ER har någon farlig koppling till andra undersökningsfynd. Tvärtom samvarierar ER med tecken på fitness såsom träningsvolym innan loppet och själva löptiden. Vidare är ER ej längre påvisbar efter omedelbart efter ett långdistanslopp. Vi anser därför att ER bland idrottare bör anses som ett benignt EKG fenomen.

Vidare syftar studierna till en bättre förståelse av betydelsen av höjda troponin nivåer i samband med idrott, bland annat genom en 15-års uppföljning av äldre deltagare i Lidingöloppet (pågående studie). I en kartläggning av dödsfall bland svenska fotbollsspelare över 15 år under tidsperioderna 1976-83, 86-90 och 98-2011 (27 år) noterades 27 plötsliga dödsfall hos män och 1 hos en kvinna. I gruppen 15-35 år förekom 20 dödsfall (0,4 dödsfall/100 000 person-år). I gruppen >35 år 8 (1,5 dödsfall/100 000 person-år).

Förekomst av plötslig död minskade i båda grupperna sedan 80-talet. Vi drar därför slutsatsen att det finns en mycket låg risk för plötslig död i samband med fotbollsspel bland svenska fotbollsspelare. Med tanke på den mycket låga incidensen av plötslig död bland unga fotbollsspelare bör fokus för screening riktas mot den äldre populationen >35 år.

Projektnummer:
P2013-0167
Lärosäte:
År:
2015

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!