”Don´t touch! – Pedagogical consequences of the “forbidden” body in Physical Education”

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Övergrepp mot barn inom skolor/idrottsföreningar har skapat en oro över fysisk beröring mellan barn och vuxna. Fysisk kontakt i sammanhang utanför familjen har kommit att betraktats som ett möjligt hot mot barns säkerhet. En rad policydokument har skrivits för att säkra tryggheten för barn och ungdomar. Dokumenten innehåller riktlinjer för hur vuxna bör bemöta barn och ungdomar i olika verksamheter, vilket har inneburit en tilltagande osäkerhet hos lärare/ledare när det gäller fysisk kontakt. I många länder har det utvecklats en ”no-touching kultur”. Projektet “Don’t touch! – Pedagogical consequences of the ‘forbidden’ body in Physical Education” handlar om fysisk beröring i skolämnet idrott och hälsas undervisningspraktik.

Studien syftar till att undersöka om och hur idrottslärares arbete påverkas av den allmänna debatten om fysisk beröring mellan lärare och elev i undervisningen. De övergripande frågorna handlar om i vilka pedagogiska situationer lärarna anser att det är nödvändigt med fysisk beröring. Avsikten är att visa de pedagogiska konsekvenser som följer om idrottslärare inte längre vågar röra eleverna när de undervisar. Vad händer med lärarnas pedagogiska arbete, ämnets innehåll, elevernas utveckling och lärande i relation till fysisk beröring? Resultatet av studien visar en komplex bild. Beröringsfrågan är inte ett stort problem för vissa lärare medan andra helt undviker fysisk beröring. Majoriteten av lärarna är försiktiga, ”på sin vakt” och är väl medvetna om riskerna.

Den huvudsakliga oron är rädslan för att bli anklagad för sexuellt ofredande. Medvetenheten om riskerna har gjort att många lärare utarbetat olika strategier för att inte misstolkas. Även om de flesta lärare antar vissa försiktighetsåtgärder och känner oro över eventuella anklagelser, upplever de inte samma desperata oro som tidigare forskning har visat i andra länder. Lärarna i min studie tycker att det är viktigt och nödvändigt med fysisk beröring i det pedagogiska arbetet även om de uttrycker en oro: ”Man lever i ett dilemma, men jag skulle inte kunna utföra mitt arbete om jag inte fick ta i eleverna”. I analysen av intervjuerna framträder tre huvudsakliga teman gällande fysisk beröring i undervisningen: (i) Fysisk beröring som en förutsättning för ett visst ämnesinnehåll och för elevers lärande, (ii) Fysisk beröring som ett sätt att skapa ett bra inlärningsklimat, och (iii) Fysisk beröring i termer av medmänsklighet och omsorg.

En rättighet att skyddas från olika former av övergrepp är självklart en mänsklig rättighet för barn och ungdomar, och det är nödvändigt att fortsätta arbeta med utvecklingen av olika barnrättsfrågor. Men, vi behöver också utmana tankarna om vad ett barnskyddsperspektiv innebär. Är ett avfärdande av fysisk beröring det bästa sättet att skapa trygga miljöer och är avsaknaden av fysisk kontakt i bästa intresset för eleven? Att förhindra fysisk beröring i samband med lärande situationer och i medmänskliga möten bidrar inte alltid till något gott för eleverna. Och vilket samhälle skapas om beröring är tabu och vuxna känner en rädsla över att ta i barn? Frågan om fysisk beröring är extra aktuell i skolämnet idrott och hälsa där mycket av undervisningen och verksamheten bygger på kroppsrörelser. Det är viktigt att börja tala om vad bra fysisk beröring innebär. Därför borde problematiken om fysisk beröring vara ett obligatoriskt inslag i såväl all lärarutbildningen som inom idrottsrörelsen.

Utifrån studiens resultat vill jag framhålla att jag inte ser några fördelar med att skapa rädslor hos lärare som inte har någon avsikt att trakassera barn. Lärare och ledare i föreningar gör oftast goda saker och har goda avsikter. Vi kommer inte att hindra människor från att göra dåliga saker genom att hindra goda människor från att göra bra saker.

Läs mer

Projektansvarig:
Marie Öhman
Projektnummer:
FO2016-0024
Lärosäte:
År:
2015
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!