Effekter av myofeedback på muskelaktivering

Bakgrund och syfte med projektet

I vissa muskelgrupper begränsas muskelstyrkan av en oförmåga att viljemässigt åstadkomma en optimal aktivering av muskulaturen (Behm et al. 2002). Oförmågan till optimal viljemässig aktivering av muskler är särskilt tydlig för excentriska muskelaktiveringar (Westing et al. 1990). Med hjälp av excentrisk styrketräning kan man förbättra sin aktiveringsförmåga över tid (Nordlund Ekblom 2010). Att förse idrottaren med feedback på muskelaktivering är ett sätt på vilket träningsinducerade förbättringar av muskelstyrka eventuellt skulle kunna optimeras.

Syftet med detta projekt var att utvärdera om EMG feedback kan användas för att öka aktiveringsförmågan i quadricepsmuskulaturen.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Styrkan i knästräckarmusklerna begränsas ofta av en suboptimal förmåga att viljemässigt aktivera muskulaturen. Oförmågan till optimal viljemässig aktivering av muskler är särskilt tydlig för excentriska muskelaktiveringar EMGfeedback, dvs visuell återkopppling av musklernas aktivering har tidigare använts för att reglera submaximal aktiveringsgrad av olika muskler vid rehabilitering. I detta projekt ville vi underöka om EMGfeedback dessutom kunde användas för att öka en individs förmåga att viljemässigt aktivera muskulaturen maximalt.

I en första studie fann vi att enkel realtidsfeedback från vastus medialis kan förbättra styrkan och muskelaktiveringen akut (Ekblom och Eriksson, 2012), men metoden för feedback var förmodligen inte optimal eftersom myofeedbacken även medförde en viss om än marginell ökning även av antagonistens aktivering. I en efterföljande studie skapade vi ett feedbacksystem som skulle ge en mer komplex bild av muskelaktivering i låret för att säkerställa att alla agonister ökar sin aktivering och att antagonisterna minskar sin aktivering. Återkoppling gavs från 4 muskler samtidigt och försökspersonerna ombads försöka öka aktiveringen i 3 knästräckarmuskler samtidigt som de skulle minimera aktiveringen i knäböjarmusklerna. För att inte göra den kognitiva uppgiften för svår medelvärdesfiltrerade vi signalerna så att medelvärdet av den senaste sekundens aktivering visualiserades för respektive muskel.

Även denna typ av feedback ledde till en akut förbättring i styrkeutvecklingen och i förmågan till viljemässig aktivering (denna gång mätt med så kallad twitch interpolering) (Ekblom et al., 2013). I en tredje studie försökte vi utröna huruvida 5v träning med denna typ av feedback kunde leda till en snabbare ökning i styrka eller aktivering (Tais et al., in manuscript 2013). Testerna före och efter träning utfördes utan feedback. Vi fann att den grupp som styrketränade med EMG-feedback förbättrade sin styrka i samma utsträckning som den grupp som utförde identisk träning utan feedback. Det var emellertid bara gruppen som tränade med EMG-feedback som förbättrade förmågan till viljemässig aktivering. Detta gör att vi inte kan utesluta att gruppen med EMG-feedback skulle erfarit större förbättringar om träningstiden varit längre. Eftersom styrketräning med EMG-feedback kan genomföras på många sätt behöver framtida studier bör pröva andra sätt att presentera EMG-feedbacken än vad vi gjort här.

Läs mer

Projektansvarig:
Maria Ekblom

Bakgrund och syfte med projektet

I vissa muskelgrupper begränsas muskelstyrkan av en oförmåga att viljemässigt åstadkomma en optimal aktivering av muskulaturen (Behm et al. 2002). Oförmågan till optimal viljemässig aktivering av muskler är särskilt tydlig för excentriska muskelaktiveringar (Westing et al. 1990). Med hjälp av excentrisk styrketräning kan man förbättra sin aktiveringsförmåga över tid (Nordlund Ekblom 2010). Att förse idrottaren med feedback på muskelaktivering är ett sätt på vilket träningsinducerade förbättringar av muskelstyrka eventuellt skulle kunna optimeras.

Syftet med detta projekt var att utvärdera om EMG feedback kan användas för att öka aktiveringsförmågan i quadricepsmuskulaturen.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Styrkan i knästräckarmusklerna begränsas ofta av en suboptimal förmåga att viljemässigt aktivera muskulaturen. Oförmågan till optimal viljemässig aktivering av muskler är särskilt tydlig för excentriska muskelaktiveringar EMGfeedback, dvs visuell återkopppling av musklernas aktivering har tidigare använts för att reglera submaximal aktiveringsgrad av olika muskler vid rehabilitering. I detta projekt ville vi underöka om EMGfeedback dessutom kunde användas för att öka en individs förmåga att viljemässigt aktivera muskulaturen maximalt.

I en första studie fann vi att enkel realtidsfeedback från vastus medialis kan förbättra styrkan och muskelaktiveringen akut (Ekblom och Eriksson, 2012), men metoden för feedback var förmodligen inte optimal eftersom myofeedbacken även medförde en viss om än marginell ökning även av antagonistens aktivering. I en efterföljande studie skapade vi ett feedbacksystem som skulle ge en mer komplex bild av muskelaktivering i låret för att säkerställa att alla agonister ökar sin aktivering och att antagonisterna minskar sin aktivering. Återkoppling gavs från 4 muskler samtidigt och försökspersonerna ombads försöka öka aktiveringen i 3 knästräckarmuskler samtidigt som de skulle minimera aktiveringen i knäböjarmusklerna. För att inte göra den kognitiva uppgiften för svår medelvärdesfiltrerade vi signalerna så att medelvärdet av den senaste sekundens aktivering visualiserades för respektive muskel.

Även denna typ av feedback ledde till en akut förbättring i styrkeutvecklingen och i förmågan till viljemässig aktivering (denna gång mätt med så kallad twitch interpolering) (Ekblom et al., 2013). I en tredje studie försökte vi utröna huruvida 5v träning med denna typ av feedback kunde leda till en snabbare ökning i styrka eller aktivering (Tais et al., in manuscript 2013). Testerna före och efter träning utfördes utan feedback. Vi fann att den grupp som styrketränade med EMG-feedback förbättrade sin styrka i samma utsträckning som den grupp som utförde identisk träning utan feedback. Det var emellertid bara gruppen som tränade med EMG-feedback som förbättrade förmågan till viljemässig aktivering. Detta gör att vi inte kan utesluta att gruppen med EMG-feedback skulle erfarit större förbättringar om träningstiden varit längre. Eftersom styrketräning med EMG-feedback kan genomföras på många sätt behöver framtida studier bör pröva andra sätt att presentera EMG-feedbacken än vad vi gjort här.

Projektnummer:
P2011-0100
Forskare:
Maria Ekblom
Lärosäte:
Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet
År:
2011

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!