Följsamhet till ett skadeförebyggande uppvärmningsprogram i flickfotboll – knäkontrollprojektet

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Risken för fotbollsspelande flickor att drabbas av en främre korsbandsskada är mer än dubbelt så hög som för pojkar. Orsakerna till denna riskökning är fortfarande väsentligen oklara, men en bristande så kallad neuromuskulär kontroll hos flickor (framförallt kring puberteten) avseende till exempel muskelstyrka, stabilitet och koordination är sannolikt en viktig bidragande faktor. De flesta främre korsbandsskador inträffar i situationer helt utan eller med endast lättare kontakt med annan spelare där den vanligaste skademekanismen hos flickor är en så kallad valguskollaps där knäleden vacklar kraftigt inåt mot den andra knäleden.

De neuromuskulära riskfaktorer som flickor uppvisar i högre grad än pojkar kan emellertid i många fall påverkas med specifik träning. Under de senaste åren har det publicerats några av varandra oberoende studier som visar att främre korsbandsskador framgångsrikt kan förebyggas med olika neuromuskulära träningsprogram. I dessa träningsprogram ingår oftast en kombination av övningar för att förbättra balans, koordination, bålstabilitet, benstyrka, spänst och olika teknikövningar för att bana in ett korrekt rörelsemönster. I dessa studier på flickfotboll har man visat att ungefär hälften av alla främre korsbandsskador, framförallt icke-kontaktskadorna, är möjliga att förebygga.

Aktuellt projekt utgör en uppföljning av den så kallade “Knäkontrollstudien” som genomfördes under 2009. Denna studie på mer än 4500 flickfotbollsspelare i åldrarna 12-17 år i åtta fotbollsdistrikt i Sverige är fortfarande den största så kallade randomiserade kontrollerade skadeförebyggande studien hittills i världen. Deltagande klubbar i studien lottades slumpmässigt (randomiserades) till att tillhöra en träningsgrupp (interventionsgrupp) eller kontrollgrupp. Tränarna för lagen i träningsgruppen instruerades till att genomföra ett 15-minuters neuromuskulärt uppvärmningsprogram två gånger i veckan under tävlingssäsongen från april till oktober. Lagen i träningsgruppen genomförde knäkontrollprogrammet vid 79% av alla sina träningstillfällen under säsongen. Vi delade därefter in spelarna i träningsgruppen i tre jämnstora grupper (tertiler) utifrån hur ofta de tränat knäkontroll under säsongen.

Resultaten visade att spelare i gruppen med högst följsamhet till uppvärmningsprogrammet hade en 88% lägre risk för främre korsbandsskada jämfört med spelarna med lägst följsamhet till träningen, vilket var en statistiskt säkerställd skillnad. Detta visar tydligt på ett samband mellan regelbundenhet i träningen och en skadeförebyggande effekt. Vidare hade spelarna i grupperna med medelhög och högst följsamhet mellan 72-90% lägre risk för alla svåra knäskador (definierat som mer än 4 veckors frånvaro från fotboll) och akuta knäskador generellt jämfört med spelarna i gruppen med lägst följsamhet till träningen. Noterbart är också att spelare i gruppen med lägst följsamhet hade en lika hög skaderisk som spelare i kontrollgruppen. Detta visar tydligt att det således inte räcker att endast träna sporadiskt för att få en skadeförebyggande effekt.

Sammanfattningsvis har flera studier på fotbollsspelande flickor, däribland den stora svenska ”Knäkontrollstudien”, visat att främre korsbandsskador framgångsrikt kan förebyggas med neuromuskulär träning. Aktuellt projekt är emellertid den första studien som har visat att regelbundenhet i denna träning är helt avgörande för att få avsedd effekt, det vill säga en statistiskt säkerställd minskning av antalet främre korsbandsskador.

Projektansvarig:
Martin Hägglund
Projektnummer:
P2011-0146
Forskare:
Martin Hägglund
Lärosäte:
Linköpings universitet
År:
2011
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!