Förekomst och erfarenheter av skada hos elitidrottande ungdomar – mixad metoddesign

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Varje år studerar ca 1200 ungdomar på RIG, där de har möjlighet att kombinera elitidrott med gymnasiala studier. Målsättningen med RIG är att utveckla idrottande ungdomar till att nå internationell elitnivå inom sin idrott.

Då elitidrott är förenat med hög träningsbelastning och press är troligtvis skaderisken hög. Trots detta är det få studier som har undersökt skadeförekomsten på RIG. Därför startades KASIP (Karolinska Athlete Screening Injury prevention) projektet år 2013, ett samarbete med Karolinska Institutet och Riksidrottsförbundet, med syfte att kartlägga hälsa, skadeförekomst och riskfaktorer för skador hos elitidrottande ungdomar.

Skade- och hälsodata om elitidrottande ungdomar är begränsat studerat, men nödvändiga för att förstå skaderisk, skadors konsekvenser och för att utveckla skadeförebyggande åtgärder. Denna studie syftade till att kartlägga skadeprevalens, hos elitidrottande ungdomar. Vidare var syftet att undersöka skadors konsekvenser och idrottarnas uppfattningar och erfarenhet av att vara skadad.

Ett valitt och reliabelt frågeformulär om skador skickades ut under ett års tid till 350 elitidrottande ungdomar från 16 olika sporter och 24 nationella Riksidrottsgymnasium. Tjugo idrottare från samma kohort intervjuades i fokusgrupper om skadors konsekvenser och deras uppfattningar och erfarenhet. Den genomsnittliga prevalensen av skador och allvarliga skador var 39 % och 18 %.

Kvinnliga idrottare var mer skadade jämfört med manliga idrottare. I en delstudie intervjuades ungdomar som varit skadade under minst fyra veckor om deras uppfattning och erfarenhet av att vara skadad.

Ett övergripande tema identifierades: ”skada som ett hot mot den egna identiteten”. Resultatet visade att många ungdomar var ovana med att vara skadade, flera hade inte heller tidigare varit långtidsskadade. Under skadeperioden, ifrågasatte en del av ungdomarna om elitidrott var något som passade dem och övervägde att sluta med idrott.

De uttryckte att de inte längre kände sig som de var en del av en grupp och saknade den uppmärksamhet och beundran från omgivningen som de var vana att få. Många av ungdomarna hade tidigare identifierat sig som ”löparen” eller ”idrottaren” och upplevde under skadeperioden att den bilden av sig själv var hotad och att träningskompisars bild av en som idrottare hade förändrats.

De ville fortfarande bli erkända av sina vänner och lagkamrater som ”idrottaren” och inte endast som “den skadade”. De kände sig utanför, vilket uttrycktes av en idrottare som: “Alla ska se de som är skadade. Se dem. Prata med dem. Fråga om deras träning. Och försök att prata med dem om något annat än deras skada”.

De beskrev vidare att de ville få genomföra sin rehabilitering tillsammans med andra träningskompisar istället för på egen hand i en träningslokal. En av ungdomarna uttryckte detta på följande sätt: “Man blir ju väldigt ensam när man är skadad. Typ jag har varit i gymmet i princip varje dag. Ensam på träningen hela den här perioden.”

Synen på smärta förändrades efter skadeperioden. Innan de var skadade, upplevde idrottarna smärta som en naturlig del av idrottsutövandet och såg inte smärta som ett tecken på skada. Efter att idrottarna varit skadade ökade även deras medvetenhet om tidiga skadesymtom och de blev mer lyhörda för tidiga tecken på skada. Ungdomarna beskrev även att det medicinska stödet för att rehabilitera sig såg väldigt olika ut på olika skolor. På vissa skolor fungerade samarbetet mellan tränare och medicinsk personal väl, medan på andra skolor beskrev idrottarna att de själva fick söka hjälp och hitta medicinskt kompetent personal.

Sammanfattningsvis verkar många elitidrottande ungdomar skada sig i denna ålder. Vidare verkar skador kunna få väldigt stora konsekvenser i denna population. Det är därför viktigt att det medicinska stödet är individanpassat och att medicinsk personal tar hänsyn till exempelvis den identitetspåverkan som skador kan leda till i denna åldersgrupp.

Läs mer

Projektansvarig:
Annette Heijne
Projektnummer:
P2015-0063
Lärosäte:
År:
2015
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!