Främre korsbandsskador inom damfotboll – återgång till fotboll och riskfaktorer för ny skada

Bakgrund och syfte med projektet

Främre korsbandsskador är allvarliga och det är ofta unga och aktiva personer som drabbas. Kvinnor har 2-3 gånger ökad risk att ådra sig en första främre korsbandsskada jämfört med män.
Syftet är att se om det genom kliniska tester och frågeformulär går att finna faktorer som kan förutsäga en andra främre korsbandsskada hos kvinnliga fotbollsspelare.

Frågeställningar:

  1. Har kvinnliga fotbollsspelare som återgått till fotbollsspel efter en främre korsbandsrekonstruktion en ökad risk att ådra sig en ny främre korsbandsskada om de har:
    a) ett valgiserande (viker knäet inåt) mönster i knäleden vid landning efter hopp
    b) nedsatt funktion mätt med hopptester
    c) nedsatt postural kontroll (balans)
    d) nedsatt subjektivt skattad funktion och livskvalitet
    e) uppmätt ökad glapp i knäleden
  2. Syftet var att undersöka om a) faktorer relaterade till spelaren (demografiska, personlighets och psykologiska faktorer) och främre korsbandsskadan visar samband med återgång till fotboll hos kvinnor efter en främre korsbandsrekonstruktion och b) jämföra aktuell subjektivt skattad knäfunktion och livskvalitet mellan de som hade återgått och som var aktiva fotbollsspelare vid uppföljningstillfället och de som inte hade återgått till fotbollsspel.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Bakgrund: Främre korsbandsskador är vanliga inom framförallt kontaktidrotter och i åldersgruppen 16-35 år. Det uppskattas att det sker ca 7000 främre korsbandsskador/år i Sverige. Flest främre korsbandsskador i Sverige inträffar under fotboll. Återgångsfrekvensen till tidigare aktivitetsnivå efter främre korsbandsrekonstruktion (inkluderat elit och motion) är låg och endast cirka 55% återgår till tävlingsidrott.

Bland kvinnliga fotbollsspelare på alla spelnivåer är det ungefär hälften som återgår till fotboll efter en främre korsbandsrekonstruktion. Många olika faktorer, inte bara fysiska, utan även personlighets- och psykologiska faktorer tycks inverka på om idrottaren återgår till fotboll efter främre korsbandsrekonstruktion.

Vid återgång till idrotter med hög belastning för knäleden, däribland fotboll, är risken att ådra sig en ny knäskada och då även en ny främre korsbandsskada i samma eller motsatt knä, stor. I en studie hade ca en fjärdedel av de som återgått till aktiviteter med hög belastning för knäleden efter en främre korsbandsrekonstruktion ådragit sig en ny främre korsbandsskada inom ett år. Tidigare studier har kartlagt vissa riskfaktorer för att drabbas av en främre korsbandsskada, men det är oklart om det är samma riskfaktorer för att drabbas av en andra skada.

Syftet med studien är att följa kvinnliga fotbollsspelare som är opererade för en främre korsbandsskada för att se om det går att finna faktorer som gör att man är mer utsatt att drabbas av en ny främre korsbandsskada. Syftet är också att undersöka om a) faktorer relaterade till spelaren (demografiska, personlighets och psykologiska faktorer) och främre korsbandsskadan visar samband med återgång till fotboll hos kvinnor efter en främre korsbandsrekonstruktion och b) jämföra aktuell subjektivt skattad knäfunktion och livskvalitet mellan de som hade återgått och som var aktiva fotbollsspelare vid uppföljningstillfället och de som inte hade återgått till fotbollsspel.

Metod: Materialet består av fotbollsaktiva kvinnor i åldersgruppen 16-25 år med ett tidigare främre korsbandsopererat knä (max 3 år sedan). Spelarna undersöks genom kliniska och funktionella tester samt enkäter vid ett tillfälle vid fotbollens försäsong och sedan följas under 2 år för att se om de drabbats av ny främre korsbandsskada.

Testerna som görs är för att undersöka knäledens status (kliniska test) samt muskelfunktion och knäkontroll (enbenslängdhopp, landning med teknikanalys, dynamisk balans etc). Enkäterna som används är inriktade på knäledens funktion, hälsorelaterad livskvalitet, aktivitet, motivation, personlighet, psykologisk beredskap för återgång till idrott etc. Dessa tester och enkätsvar kommer att jämföras mellan främre korsbandsopererade och ”friska” fotbollsspelare. För syfte 2 består materialet också av f d fotbollsaktiva kvinnor med samma inklusionskriterier. De utförde inga tester, men svarade på batteriet av frågeformulär.

Resultat

Syfte

  1. Materialinsamling 2013, 2014 och 2015. Studien är pågående och inga resultat finns sammanställda. Av 577 kvinnor som skadat sig under fotbollsspel och genomgått en främre korsbandsoperation för 1-3 år sedan, har 367 besvarat enkäter (64%). Av dessa har 116 kvinnor genomgått testbatterier och följs under 2 år. Två tredjedelar (77 kvinnor) har följts färdigt (2 år) och av de totalt 116 testade spelarna så har hittills 24 ådragit sig en ny främre korsbandsskada och ett flertal har fått problem med sitt främre korsbandsrekonstruerade knä.
  2. Materialinsamling 2013 och 2014. Av 460 tillfrågade besvarade 274 (60%) frågeformulären och slutligen inkluderades 182 kvinnor, i genomsnitt 18 månader efter främre korsbandsrekonstruktionen. Vid uppföljningstillfället hade 94 (52%) kvinnor återgått och var aktiva fotbollsspelare och 88 (48%) hade inte återgått till fotbollsspel. Aktiva fotbollsspelare hade kortare tid mellan främre korsbandsskadan och rekonstruktion, hade spelat på en högre nivå innan skadan och hade högre motivation att återgå till fotboll jämfört med dem som inte hade återgått. Kvinnor som hade återgått till fotboll skattade nuvarande knäfunktion, livskvalitet och psykologisk beredskap att återgå till idrott högre än de som inte återgått till fotbollsspel.
    Sammanfattning: Resultaten av studien kan förbättra kunskapen om faktorer av betydelse för återgång till fotbollsspel och för att kunna rikta åtgärder för prevention av nya skador på en redan korsbandsrekonstruerad individ. Att genomgå en främre korsbandsrekonstruktion inom 12 månader efter skadan och att ha en hög motivation att återgå till fotboll kan påverka möjligheten, eller beslutet, att återgå till fotboll efter en främre korsbandsrekonstruktion. Vårdgivare bör vara medvetna om vikten av spelarnas motivation att återgå till fotboll eftersom andra faktorer än knäfunktion kan påverka möjligheten att återgå till fotboll.

Läs mer

Projektansvarig:
Joanna Kvist

Bakgrund och syfte med projektet

Främre korsbandsskador är allvarliga och det är ofta unga och aktiva personer som drabbas. Kvinnor har 2-3 gånger ökad risk att ådra sig en första främre korsbandsskada jämfört med män.
Syftet är att se om det genom kliniska tester och frågeformulär går att finna faktorer som kan förutsäga en andra främre korsbandsskada hos kvinnliga fotbollsspelare.

Frågeställningar:

  1. Har kvinnliga fotbollsspelare som återgått till fotbollsspel efter en främre korsbandsrekonstruktion en ökad risk att ådra sig en ny främre korsbandsskada om de har:
    a) ett valgiserande (viker knäet inåt) mönster i knäleden vid landning efter hopp
    b) nedsatt funktion mätt med hopptester
    c) nedsatt postural kontroll (balans)
    d) nedsatt subjektivt skattad funktion och livskvalitet
    e) uppmätt ökad glapp i knäleden
  2. Syftet var att undersöka om a) faktorer relaterade till spelaren (demografiska, personlighets och psykologiska faktorer) och främre korsbandsskadan visar samband med återgång till fotboll hos kvinnor efter en främre korsbandsrekonstruktion och b) jämföra aktuell subjektivt skattad knäfunktion och livskvalitet mellan de som hade återgått och som var aktiva fotbollsspelare vid uppföljningstillfället och de som inte hade återgått till fotbollsspel.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Bakgrund: Främre korsbandsskador är vanliga inom framförallt kontaktidrotter och i åldersgruppen 16-35 år. Det uppskattas att det sker ca 7000 främre korsbandsskador/år i Sverige. Flest främre korsbandsskador i Sverige inträffar under fotboll. Återgångsfrekvensen till tidigare aktivitetsnivå efter främre korsbandsrekonstruktion (inkluderat elit och motion) är låg och endast cirka 55% återgår till tävlingsidrott.

Bland kvinnliga fotbollsspelare på alla spelnivåer är det ungefär hälften som återgår till fotboll efter en främre korsbandsrekonstruktion. Många olika faktorer, inte bara fysiska, utan även personlighets- och psykologiska faktorer tycks inverka på om idrottaren återgår till fotboll efter främre korsbandsrekonstruktion.

Vid återgång till idrotter med hög belastning för knäleden, däribland fotboll, är risken att ådra sig en ny knäskada och då även en ny främre korsbandsskada i samma eller motsatt knä, stor. I en studie hade ca en fjärdedel av de som återgått till aktiviteter med hög belastning för knäleden efter en främre korsbandsrekonstruktion ådragit sig en ny främre korsbandsskada inom ett år. Tidigare studier har kartlagt vissa riskfaktorer för att drabbas av en främre korsbandsskada, men det är oklart om det är samma riskfaktorer för att drabbas av en andra skada.

Syftet med studien är att följa kvinnliga fotbollsspelare som är opererade för en främre korsbandsskada för att se om det går att finna faktorer som gör att man är mer utsatt att drabbas av en ny främre korsbandsskada. Syftet är också att undersöka om a) faktorer relaterade till spelaren (demografiska, personlighets och psykologiska faktorer) och främre korsbandsskadan visar samband med återgång till fotboll hos kvinnor efter en främre korsbandsrekonstruktion och b) jämföra aktuell subjektivt skattad knäfunktion och livskvalitet mellan de som hade återgått och som var aktiva fotbollsspelare vid uppföljningstillfället och de som inte hade återgått till fotbollsspel.

Metod: Materialet består av fotbollsaktiva kvinnor i åldersgruppen 16-25 år med ett tidigare främre korsbandsopererat knä (max 3 år sedan). Spelarna undersöks genom kliniska och funktionella tester samt enkäter vid ett tillfälle vid fotbollens försäsong och sedan följas under 2 år för att se om de drabbats av ny främre korsbandsskada.

Testerna som görs är för att undersöka knäledens status (kliniska test) samt muskelfunktion och knäkontroll (enbenslängdhopp, landning med teknikanalys, dynamisk balans etc). Enkäterna som används är inriktade på knäledens funktion, hälsorelaterad livskvalitet, aktivitet, motivation, personlighet, psykologisk beredskap för återgång till idrott etc. Dessa tester och enkätsvar kommer att jämföras mellan främre korsbandsopererade och ”friska” fotbollsspelare. För syfte 2 består materialet också av f d fotbollsaktiva kvinnor med samma inklusionskriterier. De utförde inga tester, men svarade på batteriet av frågeformulär.

Resultat

Syfte

  1. Materialinsamling 2013, 2014 och 2015. Studien är pågående och inga resultat finns sammanställda. Av 577 kvinnor som skadat sig under fotbollsspel och genomgått en främre korsbandsoperation för 1-3 år sedan, har 367 besvarat enkäter (64%). Av dessa har 116 kvinnor genomgått testbatterier och följs under 2 år. Två tredjedelar (77 kvinnor) har följts färdigt (2 år) och av de totalt 116 testade spelarna så har hittills 24 ådragit sig en ny främre korsbandsskada och ett flertal har fått problem med sitt främre korsbandsrekonstruerade knä.
  2. Materialinsamling 2013 och 2014. Av 460 tillfrågade besvarade 274 (60%) frågeformulären och slutligen inkluderades 182 kvinnor, i genomsnitt 18 månader efter främre korsbandsrekonstruktionen. Vid uppföljningstillfället hade 94 (52%) kvinnor återgått och var aktiva fotbollsspelare och 88 (48%) hade inte återgått till fotbollsspel. Aktiva fotbollsspelare hade kortare tid mellan främre korsbandsskadan och rekonstruktion, hade spelat på en högre nivå innan skadan och hade högre motivation att återgå till fotboll jämfört med dem som inte hade återgått. Kvinnor som hade återgått till fotboll skattade nuvarande knäfunktion, livskvalitet och psykologisk beredskap att återgå till idrott högre än de som inte återgått till fotbollsspel.
    Sammanfattning: Resultaten av studien kan förbättra kunskapen om faktorer av betydelse för återgång till fotbollsspel och för att kunna rikta åtgärder för prevention av nya skador på en redan korsbandsrekonstruerad individ. Att genomgå en främre korsbandsrekonstruktion inom 12 månader efter skadan och att ha en hög motivation att återgå till fotboll kan påverka möjligheten, eller beslutet, att återgå till fotboll efter en främre korsbandsrekonstruktion. Vårdgivare bör vara medvetna om vikten av spelarnas motivation att återgå till fotboll eftersom andra faktorer än knäfunktion kan påverka möjligheten att återgå till fotboll.
Projektnummer:
FO2014-0023
Forskare:
Joanna Kvist
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!