Funktion och aktivitet efter icke-opererad främre korsbandsskada

Bakgrund och syfte med projektet

Skada på det främre korsbandet (ACL) drabbar ofta yngre, idrottsaktiva individer. I Sverige genomgår ungefär hälften icke-kirurgisk behandling. Behandlingen innefattar, utöver rehabiliteringen, även råd om att undvika krävande och riskfyllda aktiviteter. Det finns få studier på patienter som inte genomgått operation och de flesta studierna är äldre.

Bättre kunskap om hur skadan inverkar på individen, deras liv och vad som är viktigt för att återfå en bra funktion, behövs för att kunna motivera till icke-kirurgisk behandling. Metodiken för att utvärdera effekten av skadan och behandling behöver utvecklas.

Syftet var att undersöka faktorer som inverkar på funktion och nöjdhet 2-5 år efter en ACL skada (icke operativt behandlad). Studien avsåg dessutom att undersöka om det fanns något samband mellan subjektivt skattad funktion, objektivt undersökt funktion, psykologisk beredskap för återgång till idrott/aktivitet och livskvalitet.

Utöver huvudstudien, planerades två metodstudier:

  1. Granskning av mätegenskaper för IKDC-subjective score, samt utvärdering av mätegenskaperna för den svenska versionen av IKDC-subjective score.
  2. Vidareutveckling av elektrogoniometern CA-4000 för att mäta även rotationer i knäleden.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Skada på det främre korsbandet (ACL) drabbar ofta yngre, idrottsaktiva individer. I Sverige genomgår ungefär hälften icke-kirurgisk behandling. Behandlingen innefattar, utöver rehabiliteringen, även råd om att undvika krävande och riskfyllda aktiviteter. Det finns få studier på patienter som inte genomgått operation och de flesta studierna är äldre.

Bättre kunskap om hur skadan inverkar på individen, deras liv och vad som är viktigt för att återfå en bra funktion, behövs för att kunna motivera till icke-kirurgisk behandling. Metodiken för att utvärdera effekten av skadan och behandling behöver utvecklas.

Syftet var att undersöka faktorer som inverkar på funktion och nöjdhet 2-5 år efter en ACL skada (icke operativt behandlad). Studien avsåg dessutom att undersöka om det fanns något samband mellan subjektivt skattad funktion, objektivt undersökt funktion, psykologisk beredskap för återgång till idrott/aktivitet och livskvalitet.

Utöver huvudstudien, planerades två metodstudier:

  1. Granskning av mätegenskaper för IKDC-subjective score, samt utvärdering av mätegenskaperna för den svenska versionen av IKDC-subjective score.
  2. Vidareutveckling av elektrogoniometern CA-4000 för att mäta även rotationer i knäleden.

Till huvudstudien har 68 patienter med medelålder 31 år, rekryteras från sju ortopedkliniker i Sverige. De flesta (82%) var fysiska aktiva vid testtillfället, men de hade sänkt sin aktivitetsnivå jämfört med innan skadan, eller hade ändrat idrott till mindre belastande för knäleden. De vanligaste orsakerna patienterna angav för att inte ha återgått till idrott var: ”litar inte på mitt knä” (29%), ”rädsla för ny skada” (22%), ”dålig knäfunktion” (17%).

Patienterna besvarade frågeformulär och utförde tester vid ett tillfälle. Frågeformulär som användes ett projektspecifikt frågeformulär som inkluderade frågor om aktivitetsnivå, motivation, patienttillfredsställelse, nöjdhet etc, samt formulären KOOS och IKDC där knäfunktionen skattas, ACL-RSI där individens psykologiska beredskap för återgång till idrott undersöks samt ACL-QoL som mäter livskvalitet relaterad till knäskadan.

Fyra hopptester på ett ben samt ett test för undersökning av lårmuskelstyrka gjordes. Analyserna av insamlad data är delvis genomförda. Resultat visar att både de psykologiska variablerna och resultaten från de funktionella testerna är associerade med självrapporterad funktion. Psykologisk beredskap för återgång till idrott, mätt med frågeformuläret ACL-RSI och lårmuskelstyrka förklarade knappt hälften av variationen på den självrapporterade knäfunktionen (IKDC), vilket betyder att båda dessa variabler has stor betydelse för återhämtningen efter skadan.

För metodstudie 1 gjordes först an systematisk sökning för relevanta artiklar som publicerat mätegenskaper för frågeformuläret IKDC-subjective score (Internationall Knee Documantation Comitee). IKDC är det frågeformuläret som används mest internationellt för att patienterna ska skatta sin knäfunktion efter ACL-skada samt för att utvärdera effekten av olika behandlingar.

Tjugosex vetenskapliga artiklar som utvärderat mätegenskaper för IKDC identifierades. Artiklarna granskades för metodologisk kvalitet och resultaten sammanställdes enligt relevanta riktlinjerna. Vi fann starka bevis för IKDC är väl utformat, har en bra upprepbarhet samt bra känslighet för förändring. Det fanns otillräcklig data för att bedöma vissa andra egenskaper som till exempel mätfelet och den cross-kulturella översättningen när IKDC översatts till olika språk.
Vi ha även översatt IKDC till svenska och i denna studie har vi utvärderat mätegenskaperna för den svenska versionen av IKDC-subjective score. 76 patienter (25± 8,3 år) fyllde i IKDC-SKF och flera andra formulär före samt 6 (n= 55), 15 (n= 50), 24 (n= 46), och 52 (n=50) veckor efter operation. Reliabilitetstestning gjordes 5-21 dagar efter mättillfället 24v där 28 patienter besvarade IKDC vid 2 tillfällen med ca 2 veckors intervall.

203 patienter identifierade från svenska korsbandsregistret (24±7 år) fyllde i formulären vid ett tillfälle ca 24v efter operation. Resultaten visar att den svenska versionen av IKDC-SKF uppvisar goda mätegenskaper och frågeformuläret kan med fördel användas för patienterna kan skatta sin knäfunktion samt för att utvärdera effekten av olika behandlingsmetoder.

För metodstudie 2 rekryterades 6 individer med en ACL-skada. Tester vid 6 olika rörelser gjordes med tre metoder; en elektrogoniometern (CA-4000) som registrerar dynamisk translation i knäleden, 3D rörelseanalys med tio kameror (Qualisys) samt 4D Computer Tomografi. Tyvärr saknas finansiering för att kunna fortsätta med studierna och analyserna.

Läs mer

Projektansvarig:
Joanna Kvist
Projektnummer:
FO2014-0022
Forskare:
Joanna Kvist
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!