Genetic variation in androgen metabolism in Olympic athletes

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Vi var först att rapportera att polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) kan förklara menstruationsstörningar hos elitidrottare. PCOS är ett vanligt hormonellt tillstånd hos kvinnor i fertil ålder och som innebär något ökad produktion av manliga könshormoner. Senare rapporterade vi också att förekomsten av sällsynta tillstånd med avvikande könsutveckling så kallade disorders of sex development (DSD) är cirka 140 gånger vanligare bland elitidrottskvinnor än i den allmänna befolkningen.

Våra studier har väckt stor internationell uppmärksamhet och det har föreslagits att ökad produktion av kroppseget testosteron hos kvinnor kan innebära en fördel för fysisk prestationsförmåga. Riktlinjer för hantering av uttalad överproduktion av manliga könshormoner (hyperandrogenism) hos kvinnliga idrottare infördes av Internationella Friidrottsförbundet (IAAF) 2011 och Internationella Olympiska Kommittén (IOC) år 2012.

Syftet var att fastställa regler för att identifiera, diagnostisera och säkerställa adekvat vård och behandling av sådana tillstånd samt att avgöra vilka kvinnor som kan tävla i kvinnlig kategori. Våra studier har utgjort en del av grunden för dessa riktlinjer och Angelica Lindén Hirschberg deltog i arbetet som medlem av den medicinska expertgruppen för IAAF och IOC.

Reglerna är kontroversiella och har debatterats flitigt. Internationella Idrottsdomstolen (CAS) har begärt ytterligare vetenskapliga bevis för graden av fördel med uttalad överproduktion av manliga könshormoner för idrottslig prestationsförmåga.

Våra nya data (se nedan) kommer att ingå i de bevis som lämnats till CAS i slutet av september 2017. För att ytterligare undersöka betydelsen av kroppseget testosteron för fysisk prestationsförmåga, hälsa och risk för skada undersöker vi nu steroidhormonprofilen i urin och blod, genetisk variation i omsättningen av manliga könshormoner samt markör för påverkan av manliga könshormoner under fosterlivet hos kvinnliga och manliga olympiska idrottare jämfört med kontroller.

I en nyligen publicerad studie rapporterade vi att kvinnliga olympiska idrottare hade signifikant ökade nivåer av kroppsegna manliga könshormoner i blodet samt lägre östrogen än kontroller. Som väntat hade idrottarna också en högre muskelmassa och högre bentäthet jämfört med kontroller.

Vidare fann vi samband mellan blodnivåer av manliga könshormoner, muskelmassa och fysisk prestationsförmåga hos idrottskvinnorna. Dessa nya resultat stödjer att kroppsegna manliga könshormoner hos kvinnliga idrottare bidrar till en mer muskulös kroppssammansättning och ökad fysisk prestationsförmåga. Vi har också visat att hormonella preventivmedel hos kvinnliga idrottare påverkar utsöndringen av steroidhormoner i urinen, vilket är av stor betydelse för tolkningen av dopingtester.

Läs mer

Projektansvarig:
Angelica Lindén Hirschberg

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Vi var först att rapportera att polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) kan förklara menstruationsstörningar hos elitidrottare. PCOS är ett vanligt hormonellt tillstånd hos kvinnor i fertil ålder och som innebär något ökad produktion av manliga könshormoner. Senare rapporterade vi också att förekomsten av sällsynta tillstånd med avvikande könsutveckling så kallade disorders of sex development (DSD) är cirka 140 gånger vanligare bland elitidrottskvinnor än i den allmänna befolkningen.

Våra studier har väckt stor internationell uppmärksamhet och det har föreslagits att ökad produktion av kroppseget testosteron hos kvinnor kan innebära en fördel för fysisk prestationsförmåga. Riktlinjer för hantering av uttalad överproduktion av manliga könshormoner (hyperandrogenism) hos kvinnliga idrottare infördes av Internationella Friidrottsförbundet (IAAF) 2011 och Internationella Olympiska Kommittén (IOC) år 2012.

Syftet var att fastställa regler för att identifiera, diagnostisera och säkerställa adekvat vård och behandling av sådana tillstånd samt att avgöra vilka kvinnor som kan tävla i kvinnlig kategori. Våra studier har utgjort en del av grunden för dessa riktlinjer och Angelica Lindén Hirschberg deltog i arbetet som medlem av den medicinska expertgruppen för IAAF och IOC.

Reglerna är kontroversiella och har debatterats flitigt. Internationella Idrottsdomstolen (CAS) har begärt ytterligare vetenskapliga bevis för graden av fördel med uttalad överproduktion av manliga könshormoner för idrottslig prestationsförmåga.

Våra nya data (se nedan) kommer att ingå i de bevis som lämnats till CAS i slutet av september 2017. För att ytterligare undersöka betydelsen av kroppseget testosteron för fysisk prestationsförmåga, hälsa och risk för skada undersöker vi nu steroidhormonprofilen i urin och blod, genetisk variation i omsättningen av manliga könshormoner samt markör för påverkan av manliga könshormoner under fosterlivet hos kvinnliga och manliga olympiska idrottare jämfört med kontroller.

I en nyligen publicerad studie rapporterade vi att kvinnliga olympiska idrottare hade signifikant ökade nivåer av kroppsegna manliga könshormoner i blodet samt lägre östrogen än kontroller. Som väntat hade idrottarna också en högre muskelmassa och högre bentäthet jämfört med kontroller.

Vidare fann vi samband mellan blodnivåer av manliga könshormoner, muskelmassa och fysisk prestationsförmåga hos idrottskvinnorna. Dessa nya resultat stödjer att kroppsegna manliga könshormoner hos kvinnliga idrottare bidrar till en mer muskulös kroppssammansättning och ökad fysisk prestationsförmåga. Vi har också visat att hormonella preventivmedel hos kvinnliga idrottare påverkar utsöndringen av steroidhormoner i urinen, vilket är av stor betydelse för tolkningen av dopingtester.

Projektnummer:
P2015-0146
Lärosäte:
År:
2015

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!