Hjärt-lungfunktion, fysisk arbetsförmåga, fysisk aktivitet och riskfaktorer för ohälsa hos barn

Bakgrund och syfte med projektet

Fysisk inaktivitet, fetma och låg maximal syreupptagningsförmåga är idag var för sig eller i kombination etablerade, starka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom samt död hos vuxna. Hur det förhåller sig hos barn är inte kartlagt på ett tillfredsställande sätt.

Syftet med studien är att beskriva sambanden mellan fysisk aktivitet, fetma, kondition och andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i barndomsåren samt att studera hur förändringar i fysisk aktivitet, fettmängd och kondition under uppväxten påverkar utvecklingen av övriga riskfaktorer.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Våra fynd visar en tydlig bild där barn som är mindre fysiskt aktiva har en ökad förekomst av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Dessutom visas att barn med både ökad mängd totalfett, ökad mängd bukfett samt ofördelaktig fördelning av kroppsfettet har en ökad förekomst av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Analys av uppföljande data har påbörjats som visar att den fysiska aktivitetsnivån sjunker signifikant redan efter två år och att en minskad daglig aktivitetsnivå och en försämrad kondition redan under denna korta tid förutspår en ökning av fettmängden. Det pågår en livlig diskussion i samhället om följderna av att barn rör sig mindre idag och är mer överviktiga.

Det finns ett stort behov av studier som använder objektiva metoder och därmed kan ge mera konklusiv information om samband mellan olika faktorer för ohälsa. Vi tror att vår studie kan ge nya värdefulla kunskaper och ge avgörande bidrag i denna diskussion. Med tanke på den ökade frekvensen barn- och ungdomsfetma i det svenska samhället så bör våra fynd intressera personer även utanför forskarvärlden.

Läs mer

Projektansvarig:
Ola Thorsson

Bakgrund och syfte med projektet

Fysisk inaktivitet, fetma och låg maximal syreupptagningsförmåga är idag var för sig eller i kombination etablerade, starka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom samt död hos vuxna. Hur det förhåller sig hos barn är inte kartlagt på ett tillfredsställande sätt.

Syftet med studien är att beskriva sambanden mellan fysisk aktivitet, fetma, kondition och andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i barndomsåren samt att studera hur förändringar i fysisk aktivitet, fettmängd och kondition under uppväxten påverkar utvecklingen av övriga riskfaktorer.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Våra fynd visar en tydlig bild där barn som är mindre fysiskt aktiva har en ökad förekomst av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Dessutom visas att barn med både ökad mängd totalfett, ökad mängd bukfett samt ofördelaktig fördelning av kroppsfettet har en ökad förekomst av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Analys av uppföljande data har påbörjats som visar att den fysiska aktivitetsnivån sjunker signifikant redan efter två år och att en minskad daglig aktivitetsnivå och en försämrad kondition redan under denna korta tid förutspår en ökning av fettmängden. Det pågår en livlig diskussion i samhället om följderna av att barn rör sig mindre idag och är mer överviktiga.

Det finns ett stort behov av studier som använder objektiva metoder och därmed kan ge mera konklusiv information om samband mellan olika faktorer för ohälsa. Vi tror att vår studie kan ge nya värdefulla kunskaper och ge avgörande bidrag i denna diskussion. Med tanke på den ökade frekvensen barn- och ungdomsfetma i det svenska samhället så bör våra fynd intressera personer även utanför forskarvärlden.

Projektnummer:
P2011-0119
Forskare:
Ola Thorsson
Lärosäte:
Lunds universitet
År:
2011

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!