Idrott på (o)lika villkor? En studie av idrottsföreningars skilda förutsättningar

Bakgrund och syfte med projektet

Utvärderingar av Handslaget och Idrottslyftet (Åkesson & Norberg 2007, 2012) visade att RF:s interna fördelning gynnade föreningar i socioekonomiskt starka kommuner på bekostnad av idrotts/föreningslivet i socioekonomiskt svagare kommuner. Utgångspunkten är därför att samhälleliga/institutionella kontexter har betydelse för föreningars förutsättningar att bedriva verksamhet.

Syftet med studien är att analysera hur idrottsföreningars förutsättningar att verka och utvecklas påverkas av samhälleliga/institutionella kontexter. Analysen tar utgångspunkt i fem dimensioner:

  1. Demografi. Vilken karaktäristik har kontexterna i fråga om faktorer som befolkningstäthet, andel utlandsfödda och befolkningsförändring?
  2. Socioekonomi. Vad kännetecknar dem när det gäller faktorer som inkomst- och utbildningsnivåer, näringslivsaktivitet och brottslighet?
  3. Medborgarengagemang. Vad är utmärkande för dem rörande faktorer som valdeltagande, trygghet och tillit?
  4. Livsstil. Vilken karaktäristik har de i fråga om faktorer som fysisk aktivitetsnivå, upplevt hälsotillstånd och rökvanor?
  5. Idrotts/kulturliv. Vad kännetecknar dem när det gäller faktorer som, idrottsanläggningstillgänglighet, mångfald av idrotter och offentliga satsningar på kultur?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Syfte

Syftet med studien är att analysera hur idrottsföreningars förutsättningar att verka och utvecklas påverkas av samhälleliga kontexter. Analysen tar utgångspunkt i fem dimensioner:

  1. Demografi. Vilken karaktäristik har kontexterna i fråga om faktorer som befolkningstäthet, andel utlandsfödda och befolkningsförändring?
  2. Socioekonomi. Vad kännetecknar dem när det gäller faktorer som inkomst- och utbildningsnivåer, näringslivsaktivitet och brottslighet?
  3. Medborgerligt engagemang. Vad är utmärkande för dem rörande faktorer som valdeltagande, trygghet och tillit?
  4. Livsstil. Vilken karaktäristik har de i fråga om faktorer som fysisk aktivitetsnivå, upplevt hälsotillstånd och rökvanor?
  5. Idrotts/kulturliv. Vad kännetecknar dem när det gäller faktorer som, idrottsanläggningstillgänglighet, mångfald av idrotter och offentliga satsningar på kultur?

Metod

Studien består av en statistisk analys av relationerna mellan (å ena sidan) idrotts-föreningslivets aktivitetsnivå (mätt i första hand genom LOK-stöd och bidrag från Idrottslyftet) och (å andra sidan) demografiska-, socioekonomiska-, medborgarengagemangs-, livsstils-, samt idrotts/kulturlivs-variabler i Sveriges 290 kommuner.

Analys

Analysen har visat att idrotts-föreningslivets aktivitetsnivå (LOK-stöd per invånare i åldern 7-20 år) samvarierar med demografiska, socioekonomiska, medborgerligt engagemangs-, livsstils- samt idrotts/kulturlivs-variabler. De gör dock så i olika stor utsträckning och det är i första hand gällande demografiska och socioekonomiska variabler som samvariansen kan sägas vara av större betydelse.

Slutsatser

  1. Idrottsföreningslivets aktivitetsnivå tenderar att vara högre i socioekonomiska kontexter med höga inkomst- och utbildningsnivåer*.
  2. Idrottsföreningslivets aktivitetsnivå tenderar att vara högre i demografiska kontexter med hög tätortsgrad och positiv befolkningsförändring*.
  3. Idrottsföreningslivets aktivitetsnivå tenderar att vara något lite högre i medborgerliga kontexter med höga nivåer av förtroende för politiker och högt valdeltagande*.
  4. Samhälleliga kontexter där idrotts-föreningslivets aktivitetsnivåer är högre tenderar också präglas av att medborgarna där är mer fysiskt aktiva, har bättre upplevt hälsotillstånd och rökar mindre*.
  5. Samhälleliga kontexter där idrotts-föreningslivets aktivitetsnivåer är högre tenderar också att präglas av en högre mångfald av idrottsaktiviteter*.
  6. Det går inte att konstaterar några betydande samvarianser mellan fördelade idrottslyftsmedel (å ena sidan) och demografiska, socioekonomiska, medborgarengagemangs-, livsstils- eller idrotts-/kulturlivs -variabler (å andra sidan).

Diskussion

Idrottens föreningsliv tenderar med andra ord att vara mer aktivt i socioekonomiskt välmående kontexter med hög befolkningstäthet, en positiv befolkningsutveckling, högt medborgerligt engagemang, ett diversifierat idrottsutbud (idrottsmångfald) och gymnasieskola*. Till detta kommer att det är i sammanhang som dessa där invånarnas fysiska aktivitetsnivåer och upplevda hälsonivåer tenderar att vara högre och ohälsosamma vanor som rökning tenderar att vara lägre. Det kan tyckas en smula paradoxalt att mest bidrag, i form av LOK-stöd per invånare i åldern 7-20 år, hamnar i sociala kontexter där invånarna har relativt mycket ekonomiska resurser att tillgå.

Sociala faktorer som socioekonomi, demografi, medborgarengagemang och så vidare har med andra ord betydande inverkan det lokala idrotts-föreningslivets möjligheter att verka och utvecklas. Det är viktigt att ha kunskap om och förstå för detta om man vill arbeta med att driva och utveckla dessa organisationer. Att driva och utveckla idrottsföreningar är en ingalunda enkel utmaning. Det krävs (bland annat) en komplex förståelse av de sammanhang av vilka föreningarna är en del. Oaktat idrottsföreningarnas storlek och internorganisatoriska omständigheter är det stora skillnader på att vara ledare i olika sociala kontexter.

Kunskap om och förståelse för idrottsföreningars skilda förutsättningar utifrån sociala kontexter är också av vikt för de organisationer vars uppgift det är att stötta, stimulera och utveckla idrottsföreningar – så som idrottsförbund och offentliga förvaltningar (ex. inom regioner och kommuner). Varje idrottsförening är unik – inte bara ifråga om vilken verksamhet de bedriver, utan också i fråga om i vilka sociala sammanhang de befinner sig. Det är därför viktigt att inte utgå från schablonmässiga antaganden om hur en idrottsförening fungerar, utan att basera de insatser som görs på en komplex och problematiserande förståelse av den ”verklighet” som utgör föreningarnas vardag.

  • Jämfört med de kontexter som har den motsatta karaktäristiken.

Övrigt: Projektet fortlever under hösten 2016. Studiens resultat kommer att inkluderas i CIF:s arbete med uppföljning av statens stöd till idrotten och vi kommer söka publicera en vetenskaplig peer-review granskad vetenskaplig artikel i International Review for the Sociology of Sport.

Läs mer

Projektansvarig:
Johan R Norberg

Bakgrund och syfte med projektet

Utvärderingar av Handslaget och Idrottslyftet (Åkesson & Norberg 2007, 2012) visade att RF:s interna fördelning gynnade föreningar i socioekonomiskt starka kommuner på bekostnad av idrotts/föreningslivet i socioekonomiskt svagare kommuner. Utgångspunkten är därför att samhälleliga/institutionella kontexter har betydelse för föreningars förutsättningar att bedriva verksamhet.

Syftet med studien är att analysera hur idrottsföreningars förutsättningar att verka och utvecklas påverkas av samhälleliga/institutionella kontexter. Analysen tar utgångspunkt i fem dimensioner:

  1. Demografi. Vilken karaktäristik har kontexterna i fråga om faktorer som befolkningstäthet, andel utlandsfödda och befolkningsförändring?
  2. Socioekonomi. Vad kännetecknar dem när det gäller faktorer som inkomst- och utbildningsnivåer, näringslivsaktivitet och brottslighet?
  3. Medborgarengagemang. Vad är utmärkande för dem rörande faktorer som valdeltagande, trygghet och tillit?
  4. Livsstil. Vilken karaktäristik har de i fråga om faktorer som fysisk aktivitetsnivå, upplevt hälsotillstånd och rökvanor?
  5. Idrotts/kulturliv. Vad kännetecknar dem när det gäller faktorer som, idrottsanläggningstillgänglighet, mångfald av idrotter och offentliga satsningar på kultur?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Syfte

Syftet med studien är att analysera hur idrottsföreningars förutsättningar att verka och utvecklas påverkas av samhälleliga kontexter. Analysen tar utgångspunkt i fem dimensioner:

  1. Demografi. Vilken karaktäristik har kontexterna i fråga om faktorer som befolkningstäthet, andel utlandsfödda och befolkningsförändring?
  2. Socioekonomi. Vad kännetecknar dem när det gäller faktorer som inkomst- och utbildningsnivåer, näringslivsaktivitet och brottslighet?
  3. Medborgerligt engagemang. Vad är utmärkande för dem rörande faktorer som valdeltagande, trygghet och tillit?
  4. Livsstil. Vilken karaktäristik har de i fråga om faktorer som fysisk aktivitetsnivå, upplevt hälsotillstånd och rökvanor?
  5. Idrotts/kulturliv. Vad kännetecknar dem när det gäller faktorer som, idrottsanläggningstillgänglighet, mångfald av idrotter och offentliga satsningar på kultur?

Metod

Studien består av en statistisk analys av relationerna mellan (å ena sidan) idrotts-föreningslivets aktivitetsnivå (mätt i första hand genom LOK-stöd och bidrag från Idrottslyftet) och (å andra sidan) demografiska-, socioekonomiska-, medborgarengagemangs-, livsstils-, samt idrotts/kulturlivs-variabler i Sveriges 290 kommuner.

Analys

Analysen har visat att idrotts-föreningslivets aktivitetsnivå (LOK-stöd per invånare i åldern 7-20 år) samvarierar med demografiska, socioekonomiska, medborgerligt engagemangs-, livsstils- samt idrotts/kulturlivs-variabler. De gör dock så i olika stor utsträckning och det är i första hand gällande demografiska och socioekonomiska variabler som samvariansen kan sägas vara av större betydelse.

Slutsatser

  1. Idrottsföreningslivets aktivitetsnivå tenderar att vara högre i socioekonomiska kontexter med höga inkomst- och utbildningsnivåer*.
  2. Idrottsföreningslivets aktivitetsnivå tenderar att vara högre i demografiska kontexter med hög tätortsgrad och positiv befolkningsförändring*.
  3. Idrottsföreningslivets aktivitetsnivå tenderar att vara något lite högre i medborgerliga kontexter med höga nivåer av förtroende för politiker och högt valdeltagande*.
  4. Samhälleliga kontexter där idrotts-föreningslivets aktivitetsnivåer är högre tenderar också präglas av att medborgarna där är mer fysiskt aktiva, har bättre upplevt hälsotillstånd och rökar mindre*.
  5. Samhälleliga kontexter där idrotts-föreningslivets aktivitetsnivåer är högre tenderar också att präglas av en högre mångfald av idrottsaktiviteter*.
  6. Det går inte att konstaterar några betydande samvarianser mellan fördelade idrottslyftsmedel (å ena sidan) och demografiska, socioekonomiska, medborgarengagemangs-, livsstils- eller idrotts-/kulturlivs -variabler (å andra sidan).

Diskussion

Idrottens föreningsliv tenderar med andra ord att vara mer aktivt i socioekonomiskt välmående kontexter med hög befolkningstäthet, en positiv befolkningsutveckling, högt medborgerligt engagemang, ett diversifierat idrottsutbud (idrottsmångfald) och gymnasieskola*. Till detta kommer att det är i sammanhang som dessa där invånarnas fysiska aktivitetsnivåer och upplevda hälsonivåer tenderar att vara högre och ohälsosamma vanor som rökning tenderar att vara lägre. Det kan tyckas en smula paradoxalt att mest bidrag, i form av LOK-stöd per invånare i åldern 7-20 år, hamnar i sociala kontexter där invånarna har relativt mycket ekonomiska resurser att tillgå.

Sociala faktorer som socioekonomi, demografi, medborgarengagemang och så vidare har med andra ord betydande inverkan det lokala idrotts-föreningslivets möjligheter att verka och utvecklas. Det är viktigt att ha kunskap om och förstå för detta om man vill arbeta med att driva och utveckla dessa organisationer. Att driva och utveckla idrottsföreningar är en ingalunda enkel utmaning. Det krävs (bland annat) en komplex förståelse av de sammanhang av vilka föreningarna är en del. Oaktat idrottsföreningarnas storlek och internorganisatoriska omständigheter är det stora skillnader på att vara ledare i olika sociala kontexter.

Kunskap om och förståelse för idrottsföreningars skilda förutsättningar utifrån sociala kontexter är också av vikt för de organisationer vars uppgift det är att stötta, stimulera och utveckla idrottsföreningar – så som idrottsförbund och offentliga förvaltningar (ex. inom regioner och kommuner). Varje idrottsförening är unik – inte bara ifråga om vilken verksamhet de bedriver, utan också i fråga om i vilka sociala sammanhang de befinner sig. Det är därför viktigt att inte utgå från schablonmässiga antaganden om hur en idrottsförening fungerar, utan att basera de insatser som görs på en komplex och problematiserande förståelse av den ”verklighet” som utgör föreningarnas vardag.

  • Jämfört med de kontexter som har den motsatta karaktäristiken.

Övrigt: Projektet fortlever under hösten 2016. Studiens resultat kommer att inkluderas i CIF:s arbete med uppföljning av statens stöd till idrotten och vi kommer söka publicera en vetenskaplig peer-review granskad vetenskaplig artikel i International Review for the Sociology of Sport.

Projektnummer:
P2014-0173
Forskare:
Johan R Norberg
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!