Idrottens föräldrar – deras roller och funktioner i talangutvecklingsprocessen

Bakgrund och syfte med projektet

Utgångspunkt för projektet är den pågående diskussionen om talangutveckling och selektering inom svensk ungdomsidrott. Under senare år har kulturella aspekter i större utsträckning lyfts fram som intressanta aspekter för talangutveckling. Coté (1999 och 2007), Fahlström m.fl. (2015) har visat på föräldrarnas betydelse för den enskilde individens väg från junior till elit.

Ett stort antal studier visar att idrott i mycket är socialt bundet och att barn från högre socioekonomisk bakgrund enklare får tillträde (se t.ex. Van Deventer, 2000, Zeijl et al, 2000; och Kay, 2003; Larsson,2008; Stuji ,2013). Kirk m.fl (1997) betonar dessutom att familjen i form av tid, support och ekonomiska åtaganden kan vara utslagsgivande vad gäller möjligheter till fortsatt satsning.

I studien belyser vi vilka föräldrarna är till de ungdomar som kommit vidare i de selektionssteg som existerar inom fotbollens och friidrottens ungdomsidrott. Vilka är föräldrarna till de ungdomar som klarar första selektionssteget? Vad har de för utbildningsbakgrund, idrottsbakgrund av mer generell eller specifik karaktär? Hur mycket kunskap har de kring barnens idrott och idrottskultur? Hur mycket tid lägger de på barnens idrottande?

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Utgångspunkt för projektet är den pågående diskussionen om ungdomsidrott, talangutveckling och selektering inom svensk ungdomsidrott.Under senare år har kulturella aspekter i större utsträckning lyfts fram som intressanta aspekter, exempelvis bra ledare och tränare. Coté (1999 och 2007) har visat på föräldrarnas betydelse för den enskilde individens väg från junior till elit.

Ett stort antal studier visar bl.a att idrott i mycket är socialt bundet och att barn från högre socioekonomisk bakgrund enklare får tillträde och att föräldraengagemang är en av de mest betydande faktorerna för barn och ungdomars idrottsliga framgångar. Föräldrarnas roll är i svensk kontext fortfarande relativt outforskat. I studien belyser vi vilka föräldrarna är till de ungdomar som kommit vidare i de selektionssteg som existerar inom fotbollens och friidrottens ungdomsidrott med avseende på socioekonomisk- och idrottslig bakgrund samt involvering i barns idrottande.

Resultatet visar på en rad likheter mellan idrotterna, men också skillnader. Totalt 419 (48%) familjer besvarade enkäten. Antalet svar för fotboll var 292 (pojkar 156/flickor 136) och friidrott 127 (pojkar 47/flickor 80), Tabell 1. Av respondenterna (friidrott/fotboll) var 97/90% sammanboende eller gifta och bodde i villa och 72/70% hade heltidsanställning. Totalt hade 67% respektive 38 % högskole- eller universitetsutbildning och 90% hade ett högt betyg i idrott och hälsa medan (90/88%) har utövat någon form av idrott under sin uppväxt. 82% respektive 98% av föräldrarna var engagerade i sitt barns idrottande varav (33/25%) uppgav att de var engagerade genom en aktiv tränarroll.

Ungdomarna som kommit vidare i selektionstegen kommer överlag från stabila hemförhållanden. En övervägande del bor tillsammans med båda sina föräldrar i radhus eller villa. Föräldrarna har i stor utsträckning akademisk utbildning. Ungdomarna kommer också i stor utsträckning från ”idrottsfamiljer” där föräldrarna utövar eller har utövat idrott.

Föräldrar är i mycket hög grad engagerade i idrotten och 1/3 är eller har varit tränare. För föräldrar med idrottsbakgrund sågs en tendens att tycka det var viktigt att klubben hade elitinriktning. Fäder var generellt sett mer inriktade på detta jämfört med mödrar. För fotbollsföräldrar var det viktigare att deras barn lyckades i sin idrott jämfört med friidrottsföräldrar.

Beträffande utövarnas familjebakgrund angör våra resultat i stor utsträckning till befintlig forskning på området. Kay (2003) har visat att unga personer från ett ”stabilt” hem har lättare att ta sig fram inom idrotten. Likaså har Fallon & Bowles (1997) visat att den ”traditionella” familjestrukturen har en positiv inverkan på deltagande i olika fritids- och idrottsaktiviteter.

De menar, att en familj med två vuxna föräldrar bättre kan stödja deltagande och utveckling, eftersom de har mer tid (och eventuellt en högre sammanlagd inkomst) för att hantera det dagliga familjelivet och samtidigt ge moraliskt, ekonomiskt och praktiskt stöd i barnens idrottsaktiviteter.

Det blir därför viktigt att också beakta individens socioekonomiska bakgrund och föräldraengagemanget för att förstå talangprocessen och varför vissa fortsätter att satsa och blir framgångsrika och andra slutar.

Det väcker också frågor med relevans för idrotten:

  • Vilka möjligheter finns för att utveckla sin idrottsliga talang vid avsaknad av idrottsintresserade föräldrar?
  • Kan idrotten stödja idrottsungdomar som inte har familjer som ekonomiskt kan finansiera sina ungdomars idrottande?
  • Är det möjligt att nå elitnivå utan att ha en socioekonomisk situation som förmår stödja en elitsatsning med tid och resurser?

Läs mer

Projektansvarig:
Susanne Linnér
Projektnummer:
P2014-0105
Forskare:
Susanne Linnér
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!