Idrottscoachen som pedagog

Bakgrund och syfte med projektet

Tidigare studier har visat att tränare framhåller managementinriktade kompetenser vid tävling, medan helt andra faktorer ses som viktiga för träning. Mot denna bakgrund ämnade detta projekt studera hur tränarna beskriver sin kompetens i förhållande till sin träningspraktik de själva beskriver och de pedagogiska och didaktiska överväganden som de gör i samband med detta.

Syftet med projektet var att studera kompetenser och kunnande som tränare ger uttryck för i relation till träningssituationen, såväl faktisk och önskvärd kompetens som hur tränarna använder sin kompetens i träningssituationen.

Frågeområden: De kompetenser coacherna menar att träningspraktiken kräver, Hur de ser på dessa kompetenser i förhållande till sin praktik, De styrkor och svagheter gällande olika kompetenser i förhållande till träningspraktiken de beskriver, De pedagogiska och didaktiska överväganden de gör under vid träningen, Hur de ser på sin roll i lärandesituationen, Hur de ser på dessa kompetenser i förhållande till sin praktik, De styrkor och svagheter gällande olika kompetenser i förhållande till träningspraktiken de beskriver, De pedagogiska och didaktiska överväganden de gör under vid träningen och Hur de ser på sin roll i lärandesituationen.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Coacherna beskriver behoven av kompetens mycket skiftande beroende på idrott oh gren. De framhöll betydelsen av att övningar har ett tydligt syfte som kan förklaras för de aktiva samt vilken utvecklingsaspekt de förväntas leda till. Anledningen till detta är att coacherna vill att de aktiva ska ta så mycket ansvar som möjligt under träning och tävling.

Coacherna framhåller betydelsen av god social och pedagogisk kompetens. Förmågan att kommunicera sina budskap, innan, under eller efter träningen är avgörande för inlärningsprocessen. Genom den kompetensen ansåg coacherna också att det var lättare att kunna möta de aktiva utifrån deras nivå.
När coacherna beskriver sin roll under träning så använder de ofta ord som engagemang, närvaro, stöd och noggrannhet.

Trots betydelsen av grenspecifika kompetenser betonar de ofta andra aspekter såväl som de aktivas välmående både före och efter träningen. Dessutom framhålls vikten av att coachen visar att de aktiva är i centrum under träningen. Fokus ska ligga på de aktiva och deras prestationer.

Många av coacherna betonar personkännedom och att kunna avläsa de aktivas tillstånd genom kroppsspråk, genom ett handslag. Coacherna menade att bristande uppmärksamhet kan leda till att de aktiva ofta är skadade eller brister i motivation om det verkar som om coacherna inte bryr sig.

Flera av dem menade också att rollen och relationerna förändras. När utövarna är yngre fungerar coachen mer som en instruktör eller lärare medan man oftare får en kompisrelation när de blir äldre. Coacherna talar ofta i termer av att skapa lärandemiljöer och att få de aktiva att lära och utvecklas mot uppsatta mål.

Coachen måste kunna inta olika roller, på träningen genom att vara stödjande och instruerande för att få de aktiva att uppnå de mål som är satta för träningen, för att efter träningen mera inta en kompisroll.

Coacherna framhåller också att deras förhållningssätt förändras med ökade erfarenhet. Det är markanta skillnader mellan att vara coach på träning respektive på tävling/mästerskap. Vid mästerskapen är det mer press och stress utifrån än vid både träning och mindre tävlingar. På träning eller mindre tävling kan det vara acceptabelt att misslyckas men på ett mästerskap gäller det att kunna fokusera och prestera.

Coacherna framhåller vikten av att kunna hålla en fasad under ett mästerskap. Om coachen är stressad eller pressad är det viktigt att ändå visa ett lugn yta för att inte öka stressen för de aktiva. Man bör ha samma beteende mot de aktiva på träning, tävling och mästerskap så att de kan känna sig trygga.
I intervjuerna framkommer också pedagogiska dimensioner i mästerskapssituationen.

Det man tränat håller man fast vid och man ändrar inte på detaljer under en tävling. Det finns dock skillnader beroende på vilken gren/idrott det gäller. Vid ett mästerskap ska allt man förberett på träning och mindre tävlingar fungera. Därför måste man träna på att tävla – tävlingen blir en lärandesituation. Några coacher menade dock att skillnaden mellan träning och tävling är liten. Det gäller att se till att allting fungerar. Det gäller att bli så van det inte spelar någon roll vilken tävling det är. Träningen är till för att kunna förbereda de aktiva för tävling.

Vi kan se bilden av en coachernas undervisande roll i vardagen där det gäller att få människor att lära och utvecklas. De beskriver hur försöker påverka, utveckla och förbättra utövarnas prestationer genom sitt agerande och sätt att vara. Utifrån denna beskrivning och diskussionen om vilka kompetenser coacherna behöver, vad de faktiskt gör, så synliggörs de pedagogiska aspekterna och kompetenserna i vår undersökning.

Våra resultat visar på behovet av mer pedagogisk kompetens hos coacherna. Skulle coachutbildningarna kunna hämta mer näring från pedagogiken och pedagogisk forskning än vad som gjorts tidigare, skulle det kunna finnas mer utrymme för att utveckla både den pedagogiska och didaktiska förmågan.
En spännande fortsättning på detta forskningsprojekt kunde vara att studera coacherna i träningssituationen.

Man skulle kunna dokumentera deras träning genom anteckningar, ljud eller bild för att sedan låta dem kommentera händelser och tankar före, under och efter de uppkomna situationer som dokumenterats, förklara de beslut de tagit, vilka överväganden de gjort etc. På så sätt skulle värderingar och uppfattningar hos coachen kunna beskrivas samt vilken kompetens som krävs för att utföra uppdraget.

Det finns anledning för idrotten att uppmärksamma skillnaderna mellan innehållet i coachernas utbildning och den verksamhet som de faktiskt utbildas för. Förmodligen finns det stora möjligheter att utveckla utbildningarnas innehåll, såväl vad gäller tävlings-/mästerskapskompetens som pedagogisk träningskompetens.

Läs mer

Projektansvarig:
Per Göran Fahlström
Projektnummer:
P2014-0197
Lärosäte:
År:
2014

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!