Idrottsföreningen som nygammal samhällsbyggare

Bakgrund och syfte med projektet

Samhällets förväntningar på den ideella sektorns förmåga att bidra till den generella välfärden har ökat i takt med att delar av den offentliga sektorn privatiserats. Men hur dessa förväntningar möts i praktiken finns det lite kunskap om. Viss forskning har visat att välfärdsorienterade målsättningar har litet utrymme i idrottsföreningars verksamhet där fokus istället ligger på att organisera idrottslig verksamhet som i stora drag går ut på att träna för att tävla. Denna forskning bygger dock på små empiriska underlag i termer av antalet undersökta idrottsföreningar. Genom att bygga på en större empirisk bas har forskningsprojektets målsättningar varit att:

  1. beskriva och belysa möjlig variation mellan idrottsföreningar (dvs. finns det idrottsföreningar med verksamheter där välfärdsorienterade målsättningar ligger i förgrunden?)
  2. beskriva fördelningen av olika typer av idrottsföreningar i populationen.

Med dessa målsättningar har syftet med forskningsprojektet varit att förstå idrottsföreningars roll och funktion i samhället, i termer av deras potential och benägenhet att möta samhällets förväntningar. Och omvänt, att förstå hur samhällsutvecklingen avspeglas i idrottsföreningars självförståelse.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Samhällets förväntningar på den ideella sektorns förmåga att bidra till den generella välfärden har ökat i takt med att delar av den offentliga sektorn privatiserats. Men hur dessa förväntningar möts i praktiken finns det litet kunskap om. Viss forskning har visat att välfärdsorienterade målsättningar har litet utrymme i idrottsföreningars verksamhet där fokus istället ligger på att organisera idrottslig verksamhet som i stora drag går ut på att träna och tävla. Denna forskning bygger dock på små empiriska underlag i termer av antalet undersökta idrottsföreningar. Genom att bygga på en större empirisk bas har forskningsprojektets målsättningar varit att:

  1. beskriva och belysa möjlig variation mellan idrottsföreningar (dvs. finns det idrottsföreningar med verksamheter där välfärdsorienterade målsättningar ligger i förgrunden?)
  2. beskriva fördelningen av olika typer av idrottsföreningar i populationen.

Med dessa målsättningar har syftet med forskningsprojektet varit att förstå idrottsföreningars roll och funktion i samhället, i termer av deras potential och benägenhet att möta samhällets förväntningar. Och omvänt, att förstå hur samhällsutvecklingen avspeglas i idrottsföreningars självförståelse.

För att svara mot detta syfte har projektet ställt idrottsföreningar frågan ’vem är ni som organisation?’ Till ett urval av 200 idrottsföreningar, av den ungefärliga populationen på 20 000 idrottsföreningar som finns registrerade hos Statistiska centralbyrån, ställdes frågor genom kvalitativa intervjuer om föreningars kärnverksamheter och huvudsakliga syften. Svaren på frågorna har placerat idrottsföreningar i olika sociala kategorier vilket har möjliggjort en förståelse av olika idrottsföreningstypers potential och benägenhet att svara mot samhälleliga förväntningar.

Forskningsprojektets resultat visar att få idrottsföreningar ägnar sig åt att andra verksamheter än träning och tävling. Träning och tävling är så kallad kärnverksamhet och få idrottsföreningar driver den typ av sidoverksamheter (till exempel insatser för den lokala ungdomsgården, bygdens kollektivtrafik, eller kommunens flyktingmottagning) som ofta förknippas med de förväntningar som läggs på föreningsidrotten i termer av utveckling av lokalsamhället, social ekonomi, tillväxt, integration av marginaliserade samhällsgrupper, social omsorg och nya arbetstillfällen. I detta avseende visar projektets preliminära resultat att det är på idrottsföreningars kärnverksamheter förväntningar bör läggas, då så kallade sidoverksamheter med förväntad potential att möta ovan nämnda statliga målsättningar är sparsamt förekommande. Men för att kunna säga något om kärnverksamheternas förmåga att möta dessa förväntningar krävs fortsatta och mer detaljerade studier av just idrottsföreningars kärnverksamheter eftersom det i dagsläget inte finns någon dokumenterad kunskap om hur, och i så fall i vilken utsträckning dessa verksamheter kan sägas svara mot ovan nämnda förväntningar och bidra till de nationella målen för folkhälsa, demokratisk fostran, tillväxt och underhållning. Forskningsresultaten visar samtidigt exempel på typiska sidoverksamheter, vilka motiv som finns för att driva sådana och vilken påverkan dylika engagemang har på idrottsföreningars kärnverksamhet, inre struktur och kultur.

Dessa resultat är relevanta för idrotten i så måtto att de kan bilda underlag för en bättre underbyggd argumentation för idrottens samhällsnytta som i sin tur är viktig för dess relevans och legitimitet. De är också relevanta på så sätt att de kan bidra till en balansering av de förväntningar som läggs på idrottsföreningar att lösa samhällsproblem såsom etnisk och social segregation, utanförskap, kriminalitet och välfärdsrelaterade sjukdomar. För idrottsföreningar specifikt kan resultaten dessutom fungera som underlag för en diskussion om föreningens kärnverksamhet, eventuella sidoverksamheter eller planer på sådana. I det avseendet kan resultaten ge fingervisningar om hur yttre förväntningar påverkar idrottsföreningars inre verksamhet i allmänhet och i synnerhet hur engagemang i så kallade sidoverksamheter påverkar kärnverksamheten. Resultaten kan dessutom och avslutningsvis ge idrottsföreningar exempel på hur andra idrottsföreningar arbetar med såväl kärnverksamhet som sidoverksamhet.

Läs mer

Projektansvarig:
Josef Fahlén

Bakgrund och syfte med projektet

Samhällets förväntningar på den ideella sektorns förmåga att bidra till den generella välfärden har ökat i takt med att delar av den offentliga sektorn privatiserats. Men hur dessa förväntningar möts i praktiken finns det lite kunskap om. Viss forskning har visat att välfärdsorienterade målsättningar har litet utrymme i idrottsföreningars verksamhet där fokus istället ligger på att organisera idrottslig verksamhet som i stora drag går ut på att träna för att tävla. Denna forskning bygger dock på små empiriska underlag i termer av antalet undersökta idrottsföreningar. Genom att bygga på en större empirisk bas har forskningsprojektets målsättningar varit att:

  1. beskriva och belysa möjlig variation mellan idrottsföreningar (dvs. finns det idrottsföreningar med verksamheter där välfärdsorienterade målsättningar ligger i förgrunden?)
  2. beskriva fördelningen av olika typer av idrottsföreningar i populationen.

Med dessa målsättningar har syftet med forskningsprojektet varit att förstå idrottsföreningars roll och funktion i samhället, i termer av deras potential och benägenhet att möta samhällets förväntningar. Och omvänt, att förstå hur samhällsutvecklingen avspeglas i idrottsföreningars självförståelse.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Samhällets förväntningar på den ideella sektorns förmåga att bidra till den generella välfärden har ökat i takt med att delar av den offentliga sektorn privatiserats. Men hur dessa förväntningar möts i praktiken finns det litet kunskap om. Viss forskning har visat att välfärdsorienterade målsättningar har litet utrymme i idrottsföreningars verksamhet där fokus istället ligger på att organisera idrottslig verksamhet som i stora drag går ut på att träna och tävla. Denna forskning bygger dock på små empiriska underlag i termer av antalet undersökta idrottsföreningar. Genom att bygga på en större empirisk bas har forskningsprojektets målsättningar varit att:

  1. beskriva och belysa möjlig variation mellan idrottsföreningar (dvs. finns det idrottsföreningar med verksamheter där välfärdsorienterade målsättningar ligger i förgrunden?)
  2. beskriva fördelningen av olika typer av idrottsföreningar i populationen.

Med dessa målsättningar har syftet med forskningsprojektet varit att förstå idrottsföreningars roll och funktion i samhället, i termer av deras potential och benägenhet att möta samhällets förväntningar. Och omvänt, att förstå hur samhällsutvecklingen avspeglas i idrottsföreningars självförståelse.

För att svara mot detta syfte har projektet ställt idrottsföreningar frågan ’vem är ni som organisation?’ Till ett urval av 200 idrottsföreningar, av den ungefärliga populationen på 20 000 idrottsföreningar som finns registrerade hos Statistiska centralbyrån, ställdes frågor genom kvalitativa intervjuer om föreningars kärnverksamheter och huvudsakliga syften. Svaren på frågorna har placerat idrottsföreningar i olika sociala kategorier vilket har möjliggjort en förståelse av olika idrottsföreningstypers potential och benägenhet att svara mot samhälleliga förväntningar.

Forskningsprojektets resultat visar att få idrottsföreningar ägnar sig åt att andra verksamheter än träning och tävling. Träning och tävling är så kallad kärnverksamhet och få idrottsföreningar driver den typ av sidoverksamheter (till exempel insatser för den lokala ungdomsgården, bygdens kollektivtrafik, eller kommunens flyktingmottagning) som ofta förknippas med de förväntningar som läggs på föreningsidrotten i termer av utveckling av lokalsamhället, social ekonomi, tillväxt, integration av marginaliserade samhällsgrupper, social omsorg och nya arbetstillfällen. I detta avseende visar projektets preliminära resultat att det är på idrottsföreningars kärnverksamheter förväntningar bör läggas, då så kallade sidoverksamheter med förväntad potential att möta ovan nämnda statliga målsättningar är sparsamt förekommande. Men för att kunna säga något om kärnverksamheternas förmåga att möta dessa förväntningar krävs fortsatta och mer detaljerade studier av just idrottsföreningars kärnverksamheter eftersom det i dagsläget inte finns någon dokumenterad kunskap om hur, och i så fall i vilken utsträckning dessa verksamheter kan sägas svara mot ovan nämnda förväntningar och bidra till de nationella målen för folkhälsa, demokratisk fostran, tillväxt och underhållning. Forskningsresultaten visar samtidigt exempel på typiska sidoverksamheter, vilka motiv som finns för att driva sådana och vilken påverkan dylika engagemang har på idrottsföreningars kärnverksamhet, inre struktur och kultur.

Dessa resultat är relevanta för idrotten i så måtto att de kan bilda underlag för en bättre underbyggd argumentation för idrottens samhällsnytta som i sin tur är viktig för dess relevans och legitimitet. De är också relevanta på så sätt att de kan bidra till en balansering av de förväntningar som läggs på idrottsföreningar att lösa samhällsproblem såsom etnisk och social segregation, utanförskap, kriminalitet och välfärdsrelaterade sjukdomar. För idrottsföreningar specifikt kan resultaten dessutom fungera som underlag för en diskussion om föreningens kärnverksamhet, eventuella sidoverksamheter eller planer på sådana. I det avseendet kan resultaten ge fingervisningar om hur yttre förväntningar påverkar idrottsföreningars inre verksamhet i allmänhet och i synnerhet hur engagemang i så kallade sidoverksamheter påverkar kärnverksamheten. Resultaten kan dessutom och avslutningsvis ge idrottsföreningar exempel på hur andra idrottsföreningar arbetar med såväl kärnverksamhet som sidoverksamhet.

Projektnummer:
P2011-0040
Forskare:
Josef Fahlén
Lärosäte:
Umeå universitet
År:
2011
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!