Idrottsformer och ungas idrottsvanor i förändring – en studie om kontiniutet och förnyelse

Bakgrund och syfte med projektet

Fritid och idrottsvanor i förändring

Ett antal samhällsförändringar har under det senaste decenniet kraftfullt påverkat barns och ungas fritid. Tillsammans med nya digitala kommunikationsverktyg har ett alltmer uppbrutet fritidslandskap börjat framträda. Blomdahl et al., (2014) talar om en ”nätifiering av fritiden” (s. 9). Därtill har nya aktörer växt fram som bedriver träning för barn och unga. Föreningsidrotten har fortfarande ett mycket stort inflytande över barns och ungdomars fritidsvanor.

Sedan 2008 har det dock skett en minskning av antalet medlemmar inom Riksidrottsförbundet och mönstret för deltagande mätt i antal tillfällen har förändrats (CIF 2015). Flera internationella studier visar också ett växande intresse hos unga för ”lösa och flexibla” möjligheter till idrottande (Borges et al., 2016; Pilgaard, 2012; Scheerder & Vos, 2011)

Studiens syfte är att utforska ungas (15–16-åringars) uppfattningar om sin fritid, där ett särskilt fokus riktas mot deras deltagande i idrotts- och träningspraktiker. I studiens avslutande del diskuteras processer kring kontinuitet och förändring. Detta görs med hjälp av tidigare forskning och mot bakgrund av en studie genomförd med motsvarande åldersgrupp år 2007 (Thedin Jakobsson, 2013).

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Ett antal samhällsförändringar har under det senaste decenniet kraftfullt påverkat barns och ungas fritid. Tillsammans med nya digitala kommunikationsverktyg har ett alltmer uppbrutet fritidslandskap börjat framträda. Blomdahl et al., (2014) talar om en ”nätifiering av fritiden” (s. 9). Därtill har nya aktörer växt fram som bedriver träning för barn och unga. Föreningsidrotten har fortfarande ett mycket stort inflytande över barns och ungdomars fritidsvanor. Sedan 2008 har det dock skett en minskning av antalet medlemmar inom Riksidrottsförbundet och mönstret för deltagande mätt i antal tillfällen har förändrats (CIF 2015).

Flera internationella studier visar också ett växande intresse hos unga för ”lösa och flexibla” möjligheter till idrottande (Borges et al., 2016; Pilgaard, 2012; Scheerder & Vos, 2011). Avsikten med denna studie har varit att utforska ungas, 15-16-åringars, uppfattningar om sin fritid med ett särskilt fokus på deras deltagande i idrotts- och träningspraktiker.Processer kring kontinuitet och förändring i relation till de ungas syn på sin fritid uppmärksammas. Detta görs med hjälp av tidigare forskning, teoretiskt ramverk och en studie genomförd med motsvarande åldersgrupp år 2007.

Urvalet av deltagare till studien, som är en semistrukturerad fokusgruppsintervjustudie, är baserat på de skolor som ingick i projektet Skola-idrott-hälsas (SIH) basstudie från 2001. Det strategiska urvalet har därefter tagit hänsyn till skolornas geografiska spridning och kommunens befolkningsstorlek. I urvalet finns skolor som representerar mindre tätorter och storstadsregion (innerstad och förort).

Två fokusgrupper intervjuades på varje skola, totalt 48 elever i åldern 15–16-år (30 po, 18 fl). Urvalet av respondenter gjordes av respektive idrottslärare på skolan efter att elever anmält intresse att delta. Intervjudata har tematiserats via en helhetsanalys och bearbetats med hjälp av en teoretisk referensram som uppmärksammar hur sociokulturella sammanhang (struktur, kultur, agens, tillhörighet) samspelar.

De ungas uppfattningar om vad som karakteriserar deras fritid representeras av utsagor om innehåll och kvalitet. Här finns en uppmärksamhet riktad mot vad individen uppfattar som viktigt för dennes identitetsutveckling. Detta får återverkningar för vilka avvägningar som sker kring fortsatt handlande. Unga med stark idrottsidentitet uppskattar regelbundenheten, kontinuiteten, och gemenskapen med lagkamrater, men ser också en problematik i att inte heller den regelbundna aktiviteten är stabil.

Laget och/eller träningsgrupperna förändras ständigt och med detta ett antal viktiga kvalitativa aspekter. På mindre orter är det än mer instabilt pga. att antalet unga är begränsat. En bristande lust till att fortsätta med en tidigare idrottsaktivitet består många gånger i att en spänning har uppstått mellan hur det ”funkar”, dvs. balansen mellan den egna känslan av att man duger och vad det sociala sammanhanget, praktiken, förväntar sig av deltagaren och har att erbjuda. Unga med svagare föreningsidentitet beskriver hur de själva har börjat ta ansvar och organisera sina aktiviteter.

Intervjumaterialet är omfattande kring erfarenheter av att stanna i utvecklingen i samband med fritidsaktiviteter. Och detta med att stanna i utvecklingen går att hänföra till en rad olika omständigheter av praktisk art; att laget splittrades eller ersattes med nya medlemmar i alltför blandade åldrar eller att träning helt enkelt inte var kul längre eftersom man gjorde samma sak hela tiden.

Tid och prioriteringar ges som enskilda svar till varför man lämnar men i analysen framgår att det är sammanhanget i den sociala praktik man tillhör som avgör känslan av att utvecklas. Den digitala världen erbjuder aktiviteter i en friare form, på flera sätt. Förutom flexibilitet i tid, rum och plats, finns möjligheten att kunna gå in och ur olika spelgemenskaper (communities), att välja medspelare, att lämna medspelare. Den organiserade föreningsidrotten framstår som fix och färdig i sin form. Kontrasten mot de självvalda nätaktiviteterna är stor.

Kontinuitet och förändring

Det går att konstatera flera likheter med den fokusgruppsintervju som genomfördes 2007 (Thedin Jakobsson, 2013). Nästan tio år senare framgår att föreningsidrotten fortsatt fångar många ungas fritidsintresse. Spridningen av idrotter är fortsatt stor, liksom att många av de unga har slutat. Det tappade intresset handlar nu som då om att idrotten inte mött de ungasbehov. Skolans inflytande på den fria tiden konkurrerar idag på ett helt nytt sätt på den upplevda fria tiden.

Om föreningslivet fortsatt ska framstå som en attraktiv arena för unga som är på väg att lämna grundskolan pekar denna studie mot att frågor kring tillhörighet, ungas agens och drivkrafter för utveckling behöver tas på allvar. Det finns all anledning att i kommande studier att undersöka föreningslivets förutsättningar och förmåga till förändring i ett alltmer uppbrutet fritidslandskap.

Läs mer

Projektansvarig:
Suzanne Lundvall
Projektnummer:
P2014-0050
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!