The impact of elite sport risk behaviour on Olympic careers: A prospective longitudinal case study

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Internationella tävlingar som de olympiska spelen (OS) eller världsmästerskap (VM) är prestigefulla idrottsevenemang. Deltagande i dessa tävlingar är viktiga karriärsmål för elitidrottare. Ofta är det svårt för elitidrottare att upprätthålla högsta prestationsnivå och en god hälsa inför tävling. Forskning inom elitidrott pekar på ett flertal faktorer som kan försämra olympiska idrottares hälsa och välbefinnande – bland annat elitidrottares hälsobeteenden (till exempel att tävla trots skada eller ohälsosam viktminskning).

Dock saknas idag kunskap om hur elitidrottare som befinner sig under en tävlingsförberedande karriärfas tar ställning för eller emot sådana “elitidrottsspecifika riskbeteenden”. Det saknas även metoder som kan fånga idrottares beslut i samtid. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar elitidrottares hälsobeteende under en tävlingsförberedande karriärfas och hur tränare och föreningar kan stödja elitidrottares hälsa under kritiska karriärfaser.

En sociologisk förståelse av karriärutveckling används för att förstå de hälsobeslut elitidrottare tar. Dessa val är beroende av såväl idrottarens personliga bakgrund, sociala faktorer och karriärskontexter. För att undersöka elitidrottares hälsobeteende innan, under och efter en stor tävling, valdes en longitudinell studiedesign.

Fem datainsamlingsmetoder utvecklades och användes för respektive deltagare: 1) ett bakgrundsformulär, 2) en online veckorapport, 3) tre semistrukturerade intervjuer, 4) en träningsobservation, och 5) en sammanställning av tävlingsresultat. Tolv elitidrottare, som alla hade som mål att delta i OS i Rio (n=10) eller världsmästerskap (n=2) under 2016, rekryterades och följdes från hösten 2015 fram till hösten 2016.

Trots att alla deltagarna tävlade på högsta nivå och majoriteten tillhörde nationella landslaget skilde sig deltagarnas förutsättningar och hälsoresurser mycket åt. Bara tre av tolv elitidrottare kunde leva på sin idrott (professionella idrottare), sju hade deltidsarbeten och två tävlade på amatörnivå.

Detta påverkade elitidrottarnas möjlighet att fokusera på tävlingsförberedelser och att ha tillgång till och/eller tid för professionellt stöd som fysioterapi och kostrådgivning. Elitidrottares attityder gentemot riskbeteende visade sig vara mångtydigt och flera deltagares inställning förändrades under den undersökta karriärfasen.

I början av förberedelsefasen tyckte majoriteten av deltagarna att elitidrottsspecifika riskbeteenden var problematiska och icke hållbara även om de kunde förstå att somliga valde att tävla trots skador eller värk. Deltagarna tog upp vikten av att lyssna på sin kropp, att tidigt konsultera en specialistläkare, och att utveckla en förtrolig relation till sin tränare för att kunna prata om hälsoproblem som eventuellt uppkommer under tävlingsförberedande karriärfasen.

I kvalifikationsfasen upplevde majoriteten av elitidrottarna dock att det var svårt att hitta rätt balans mellan att tänja på gränsen och att vårda kroppen. Nästan alla deltagare (n=10) angav svårigheter att ta hand om sin hälsa och många skadade sig under studiens gång. Bara en deltagande elitidrottare var skadefri under studien och sex deltagare råkade ut för långvariga skador.

Trots att de var medvetna om möjliga negativa hälso- och prestationskonsekvenser, valde flera deltagare elitidrottsspecifika riskbeteenden. Orsaker som ledde till förändring i elitidrottares attityder och hälsobeteende var relaterade till:

a) officiella tidpunkter (t.ex. närmande av kvalifikation)
b) kritiska händelser idrottare stötte på (t.ex. skador eller sjukdomar)
c) tränarproblem (t.ex. avsaknaden av en långsiktig tränings- och tävlingsplan)
d) bristande stödstrukturer (t.ex. finansiellt- eller medicinskt stöd).

Slutsats

I denna studie har forskarna följt tolv elitidrottares karriär under ett år. Studien innefattar förberedelser inför de olympiska spelen i Rio eller världsmästerskapen. Resultaten belyser elitidrottares svårighet att upprätthålla ett positivt hälsobeteende under en kritisk karriärfas. Faktorer har identifierats som bidrar till att elitidrottare väljer riskbeteende som en tillfällig lösning för att nå sina mål. Kunskaper om dessa faktorer kan hjälpa idrottsförbund och tränare att främja elitidrottares hälsa, utveckla deras prestation och bidra till en hållbar idrottskarriär.

Läs mer

Projektansvarig:
Astrid Schubring

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Internationella tävlingar som de olympiska spelen (OS) eller världsmästerskap (VM) är prestigefulla idrottsevenemang. Deltagande i dessa tävlingar är viktiga karriärsmål för elitidrottare. Ofta är det svårt för elitidrottare att upprätthålla högsta prestationsnivå och en god hälsa inför tävling. Forskning inom elitidrott pekar på ett flertal faktorer som kan försämra olympiska idrottares hälsa och välbefinnande – bland annat elitidrottares hälsobeteenden (till exempel att tävla trots skada eller ohälsosam viktminskning).

Dock saknas idag kunskap om hur elitidrottare som befinner sig under en tävlingsförberedande karriärfas tar ställning för eller emot sådana “elitidrottsspecifika riskbeteenden”. Det saknas även metoder som kan fånga idrottares beslut i samtid. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar elitidrottares hälsobeteende under en tävlingsförberedande karriärfas och hur tränare och föreningar kan stödja elitidrottares hälsa under kritiska karriärfaser.

En sociologisk förståelse av karriärutveckling används för att förstå de hälsobeslut elitidrottare tar. Dessa val är beroende av såväl idrottarens personliga bakgrund, sociala faktorer och karriärskontexter. För att undersöka elitidrottares hälsobeteende innan, under och efter en stor tävling, valdes en longitudinell studiedesign.

Fem datainsamlingsmetoder utvecklades och användes för respektive deltagare: 1) ett bakgrundsformulär, 2) en online veckorapport, 3) tre semistrukturerade intervjuer, 4) en träningsobservation, och 5) en sammanställning av tävlingsresultat. Tolv elitidrottare, som alla hade som mål att delta i OS i Rio (n=10) eller världsmästerskap (n=2) under 2016, rekryterades och följdes från hösten 2015 fram till hösten 2016.

Trots att alla deltagarna tävlade på högsta nivå och majoriteten tillhörde nationella landslaget skilde sig deltagarnas förutsättningar och hälsoresurser mycket åt. Bara tre av tolv elitidrottare kunde leva på sin idrott (professionella idrottare), sju hade deltidsarbeten och två tävlade på amatörnivå.

Detta påverkade elitidrottarnas möjlighet att fokusera på tävlingsförberedelser och att ha tillgång till och/eller tid för professionellt stöd som fysioterapi och kostrådgivning. Elitidrottares attityder gentemot riskbeteende visade sig vara mångtydigt och flera deltagares inställning förändrades under den undersökta karriärfasen.

I början av förberedelsefasen tyckte majoriteten av deltagarna att elitidrottsspecifika riskbeteenden var problematiska och icke hållbara även om de kunde förstå att somliga valde att tävla trots skador eller värk. Deltagarna tog upp vikten av att lyssna på sin kropp, att tidigt konsultera en specialistläkare, och att utveckla en förtrolig relation till sin tränare för att kunna prata om hälsoproblem som eventuellt uppkommer under tävlingsförberedande karriärfasen.

I kvalifikationsfasen upplevde majoriteten av elitidrottarna dock att det var svårt att hitta rätt balans mellan att tänja på gränsen och att vårda kroppen. Nästan alla deltagare (n=10) angav svårigheter att ta hand om sin hälsa och många skadade sig under studiens gång. Bara en deltagande elitidrottare var skadefri under studien och sex deltagare råkade ut för långvariga skador.

Trots att de var medvetna om möjliga negativa hälso- och prestationskonsekvenser, valde flera deltagare elitidrottsspecifika riskbeteenden. Orsaker som ledde till förändring i elitidrottares attityder och hälsobeteende var relaterade till:

a) officiella tidpunkter (t.ex. närmande av kvalifikation)
b) kritiska händelser idrottare stötte på (t.ex. skador eller sjukdomar)
c) tränarproblem (t.ex. avsaknaden av en långsiktig tränings- och tävlingsplan)
d) bristande stödstrukturer (t.ex. finansiellt- eller medicinskt stöd).

Slutsats

I denna studie har forskarna följt tolv elitidrottares karriär under ett år. Studien innefattar förberedelser inför de olympiska spelen i Rio eller världsmästerskapen. Resultaten belyser elitidrottares svårighet att upprätthålla ett positivt hälsobeteende under en kritisk karriärfas. Faktorer har identifierats som bidrar till att elitidrottare väljer riskbeteende som en tillfällig lösning för att nå sina mål. Kunskaper om dessa faktorer kan hjälpa idrottsförbund och tränare att främja elitidrottares hälsa, utveckla deras prestation och bidra till en hållbar idrottskarriär.

Projektnummer:
P2015-0081
Forskare:
Astrid Schubring
Lärosäte:
År:
2015
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!