Intimitet i relationen mellan tränare och idrottsaktiv

Bakgrund och syfte med projektet

Bakgrunden till doktorandprojektet står att finna i den ökande diskussionen om förekomsten av sexuella relationer mellan idrottsaktiva och deras tränare. I många länder finns codes of conduct som inte tillåter sådana relationer, men i Sverige saknas de i stort sett helt. Riksidrottsförbundet (RF) har antagit policies när det gäller sexuella övergrepp, men i övrigt gäller vanlig svensk lagstiftning, det vill säga att det står myndiga personer att inleda sexuella relationer med varandra även om någondera av parten står i beroendeförhållande till den andra.

Merparten av den internationella forskningen på området har fokuserat just sexuella övergrepp, alternativt sexuella trakasserier när det gäller tränare-aktiv-förhållanden. Mycket lite uppmärksamhet har ägnats åt förhållanden som de idrottsaktiva, åtminstone då relationen ägde rum, upplevde som ömsesidiga. Doktorandprojektet, som genomförts i två delstudier, har syftat till att utforska dels förekomsten av sexuella relationer i bred mening mellan idrottsaktiva och tränare i Sverige, dels hur unga idrottsaktiva upplever och upplevde (i de fall relationen har upphört) den sexuella relationen med sin tränare.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Kartläggningsstudien påvisade följande erfarenheter av att ha varit utsatt för sexuella övergrepp (med antal jakande svar och könsfördelning inom parentes):

  • Opassande, obehaglig eller kränkande kroppskontakt (17 st en gång, 4 st flera gånger, både kvinnor och män).
  • Ofrivilligt fotad eller filmad i sexuellt syfte (2 st en gång, 1 st flera gånger, endast kvinnor).
  • Tvingats se på när en tränare gjort en handling med sexuell innebörd (2 st en gång, en man och en kvinna).
  • Manad eller pressad att ställa upp på någon sexuell aktivitet (2 st en gång, 1 st flera gånger, kvinnor).
  • Någon grövre form av sexuellt övergrepp (2 st en gång, en man och en kvinna).

Övergreppen skedde under träning (10 st), efter träning (4 st), i samband med social aktivitet (3 st), i samband med tävling/läger (3 st), i en privat situation (2 st), eller på internet (2 st).

En (kvinnlig) tränare uppgav att hon utsatts för kroppskontakt av en manlig idrottsaktiv som känts opassande, obehaglig eller kränkande.

En majoritet av informanterna som angett att de blivit utsatta för sexuella övergrepp uppgav att de berättat för någon om övergreppen. Tre av tio, en man och två kvinnor, svarade dock att de inte hade berättat för någon.

Nedan följer en kort redogörelse för de allmänna omständigheter som präglas umgängesformer mellan tränare och idrottsaktiva:

  • 44 procent anger att de umgåtts med tränare utanför idrotten. 13 procent har umgåtts ensam med tränare utanför idrotten.
  • 40 procent anger att kroppskontakt och fysisk närhet förekommit i umgänget utöver träningsmoment (kramar, klappar, osv).
  • 14 procent anger att sexuella anspelningar har förekommit bland en eller flera av deras tränare.
  • 10 procent anger att de haft en eller flera tränare som flörtat eller raggat på dem.
  • 5 procent anger att de har haft en sexuell relation med en eller flera tränare (2 % i form av kärleksrelation respektive 3 % en lös sexuell förbindelse).
  • 48 procent av informanterna som varit tränare anger att de inte ser något principiellt hinder i att besvara flört/visat intresse från en idrottsaktiv. 34 procent anger att de skulle satt en tydlig gräns av principskäl. 15 procent av tränarna anger att de inte vet hur de skulle agera vid en sådan situation.

Den inledande kartläggande studien följdes upp av en fördjupningsstudie som begagnade sig av kvalitativ metodik i form av intervjuer. Resultaten av studien presenteras i två vetenskapliga artiklar (Johansson & Larsson, 2016; Johansson, 2016). Nedan redogörs för resultaten från respektive artikel i korthet.

I Johansson och Larsson (2016) framkommer att sexuella tränar-aktivrelationer, trots att de präglas av ett ömsesidigt samtycke, är potentiellt problematiska eftersom de utmanar etablerade diskurser gällande elitidrott, tränar-aktivrelationen, kärlek samt kvinnors sexualitet som passiv. Vidare visar resultaten att olika maktdiskurser förekommer parallellt och varierar mellan den professionella och den privata kontexten.

Medan de elitidrottande kvinnorna förväntar sig att deras tränare utövar dominans och kontroll i elitidrottskontexten, präglas kärleksrelationen snarare av ömsesidighet och att jämbördigt göra avkall på makt och kontroll. Vidare omfattar idrottarnas erfarenheter av sexuella tränar-aktivrelationer positiva aspekter såsom ökad motivation och prestation. Den dominerande diskursen om dessa relationer som i grunden ojämlika och utnyttjande medför emellertid negativa aspekter som ett behov av att hålla relationerna hemliga och isolerade, vilket i sin tur bidrar till stigmatisering, sårbarhet och utsatthet.

I Johansson (2016) redogörs att kontexten är avgörande för sociala implikationer av sexuellt samtycke. Förhandlingar och omförhandlingar av samtycke påverkas av faktorer både i och utanför relationen ifråga. I den aktuella relationen i studien, och i de teorier kring sexuellt samtycke och utnyttjande som format analysen, var sådana faktorer exempelvis ålder, sexuell oerfarenhet, social och emotionell sårbarhet, isolering, idrottskontexten samt föreställningar beträffande genus, heteronormativitet och förövar- offerstereotyper.

Vidare visar resultaten att samtycke inte kan förenklas till att enbart handla om ja eller nej till sex, en sådan dualistisk distinktion är inte nödvändigtvis möjlig eller fruktbar överhuvudtaget. Närvaro och frånvaro av samtycke kan förekomma parallellt eller under olika skeenden i en och samma sexuella tränar-aktivrelation, och samtycke avgörs av både individuellt aktörskap och sociala strukturer. Studien illustrerar hur avvikande fall som är i minoritet (t.ex. i förhållande till föreställningar om kön, sexualitet och ålder) kan medföra en särskild utsatthet, isolering och sårbarhet – samtidigt som det per definition rör sig om färre fall.

Läs mer

Projektansvarig:
Håkan Larsson
Projektnummer:
FO2014-0030
Forskare:
Håkan Larsson
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!