Kan den fysiska självkänslan samt fysiska aktivitetsnivån hos inaktiva flickor i gymnasiet påverkas med ett fysiskt aktivitetsprogram

Bakgrund och syfte med projektet

Alltfler rapporter visar att skolungdomar idag är mindre fysiskt aktiva än för 30 år sedan. I en studie på Stockholms gymnasieskolor visade det sig att elever på de teoretiska gymnasieprogrammen idrottade mer och angav bättre självskattad hälsa jämfört med elever på de praktiska gymnasieprogrammen. Flickorna angav mer besvär från rörelse- och stödjeorganen samt idrottade mindre än pojkarna. Elever med utländsk bakgrund angav sämre självskattad hälsa än elever med svensk bakgrund och studien visade också att elever med utländsk bakgrund var i lägre grad fysisk aktiva än elever med svensk bakgrund.

Vidare rapporteras att invandrarflickor har högre BMI än invandrarpojkar och att de är extremt sparsamt engagerad i fysisk aktivitet. Av dessa orsaker är det sannolikt av stor betydelse att flickor med invandrarbakgrund uppmuntras till ett fysiskt aktivt beteende. Utifrån tidigare kartläggning av gymnasieungdomars hälsa, idrottsvanor, fysisk aktivitetsnivå och besvär var syftet att undersöka om ett fysiskt träningsprogram kan påverka fysisk självkänsla samt presentationsförmåga (styrka, kondition) hos inaktiva flickor i gymnasieskolor i invandrar täta områden i Stockholm.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Utifrån tidigare kartläggning av gymnasieungdomar var syftet att undersöka om ett fysiskt träningsprogram kan påverka fysisk självkänsla samt presentationsförmåga (styrka, kondition) hos inaktiva flickor i gymnasieskolor i invandrar täta områden i Stockholm. Fysiskt träningsprogram för nämnda grupp planerades och genomfördes med befintliga lokala idrottsföreningar. Vidare gjordes en uppföljningsstudie för att undersöka om gymnasieflickorna fortsatte med regelbunden träning efter avslutad intervention samt om eventuella effekter av träningen kvarstod.

Regelbunden fysisk aktivitet är hälsofrämjande och minskar risken för många kroniska sjukdomstillstånd. Av dessa orsaker är det sannolikt av stor betydelse att barn och ungdomar uppmuntras till ett fysiskt aktivt beteende. Fysiska aktiva ungdomar skattar ofta sin hälsa högt. Studier av föreliggande art torde därför spela en väsentlig roll för att på så sätt stärka gymnasieflickors fysiska aktivitets- och hälsovanor.

104 inaktiva flickorna delades in i två grupper, en träningsgrupp (n=60) och en kontrollgrupp (n=44). I interventionsgruppen ingick 69 % flickor med svensk bakgrund och 31 % med utländsk bakgrund och kontrollgruppen bestod av 61.5 % flickor med svensk bakgrund och 38.5 % med utländsk bakgrund. Definitionen för svensk bakgrund i denna studie är född i Sverige, båda föräldrarna är födda i Sverige eller modern född i Sverige. Samtliga gymnasieungdomar genomgick fysiska tester och besvarade frågeformulär med frågor om självskattad hälsa, fysisk självkänsla (”Sådan är jag – Ungdom” profil över barn och ungdomars fysiska själuppfattning, CY PSPP) samt Swedish universities Scales of personality (SSP) (baseline) och åter igen efter 6 månader. Därefter följdes samtliga försökspersoner upp efter ytterligare 6 månader. Varje elev både från träningsgrupp och kontrollgrupp genomgick konditionstest och styrketester vid två olika tillfällen, vid projektets start och efter 6 månader.

Träningsgrupp: Gymnasieflickorna i träningsgruppen blev instruerade att träna regelbundet minst en gång per vecka i sex månader. Flickorna tränade på träningscenter där de fick välja på ett stort utbud av olika aktiviteter tex gym och många olika gruppaktiviteter. Flickorna valde själv aktiviteter och de har också uppmuntrats att pröva på olika aktiviteter.

Kontrollgrupp: Gymnasieflickorna i kontrollgruppen har endast deltagit i gymnasieskolans ordinarie idrottslektioner.

Resultat: Träningsgruppen deltog 60 flickor och vid 6 mån uppföljningen kvarstod 55 av dessa och i kontrollgruppen var det 39 flickor av 44 som följdes upp med samtliga tester vilket betyder att det var 5 flickor i respektive grupp som föll bort. (fig 1). Gymnasieflickornas träningsaktiviteter på sportcentrat varierade, 25 gymnasieflickor tränade styrke- och uthållighetsträning i gymmet, 7 flickor deltog i olika gymnastikpass och 28 flickor tränade både i gymmet och deltog i olika gymnastikpass. Gymnasieflickorna i träningsgruppen som tränade regelbundet skattade sin hälsa högre vid 6 månaders uppföljning jämfört med kontrollgruppen.

Maximal syreupptagning, VO2 max ökande i träningsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Övriga styrke- och uthållighetstester visade inga signifikanta skillnader mellan träningsgruppen och kontrollgruppen.

Frågeformuläret fysisk självkänsla delas in i fysisk styrka, fysisk kondition, idrottslig förmåga, global självkänsla, fysisk självkänsla samt kroppsattraktivitet. Resultatet visade att träningsgruppen ökade sin idrottsliga förmåga, fysiska kondition, fysiska styrka samt fysiska självkänsla efter genomförd träningsperiod på 6 mån i förhållande till kontrollgruppen. Resultatet för träningsgruppen när det gäller förändring över tid vid (baseline, 6 mån, samt 12 månader) så var 5 av 6 variabler signifikanta, idrottslig förmåga, fysisk kondition, fysisk styrka, fysisk självkänsla samt kroppsattraktivitet. Vilket tyder på att även 6 månader efter avslutad intervention så behöll träningsgruppen sin fysiska självkänsla enligt skattningsinstrumentet. Vid 1-årsuppföljningen hade många i träningsgruppen slutat att träna och exakta siffror på hur många som fortsatte var svårt att få fram från flickorna. Orsaken till att de slutade var framför allt kostnaderna för träningskort och medlemskap i förening vilket många inte hade möjlighet att betala. Även tidsbrist på grund av skolarbete framkom.

Studien visar att inaktiva flickor på gymnasiet många med invandrarbakgrund går att aktivera med fysisk aktivitets program i idrottsförening under 6 månader med hjälp av kontinuerlig uppföljning med instruktioner och ”peppning” om förutsättningarna är att det är avgift fritt. Därför är det viktigt att idrottsföreningar skapar förutsättningar för denna grupp att deltaga i fysiska aktiviteter med låga avgifter så att de kan behålla god hälsa även upp i vuxenlivet.

Läs mer

Projektansvarig:
Marie Alricsson
Projektnummer:
P2010-0055
Forskare:
Marie Alricsson
Lärosäte:
Mittuniversitetet
År:
2010
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!