Kardiovaskulär screening hos deltagare i uthållighetsidrott

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Deltagandet i idrottsevenemang som Marathon, Lidingöloppet eller Midnattsloppet blir allt populärare bland Svenska motionärer. Medan regelbunden motion generellt leder till bättre kardiovaskulär hälsa och överlevnad medför långdistanslöpning en liten momentan riskökning för kardiovaskulära händelser och hjärtstopp.

Därtill visar hjärtat en övergående funktionsnedsättning efter ett långdistanslopp, sk ”cardiac fatigue”. Idrottsrelaterade dödsfall får ofta stor massmedial uppmärksamhet, särskilt när yngre idrottare drabbas. Majoriteten av dödsfall ses dock bland män över 45 år. Det pågår därför en kontrovers diskussion om ”äldre” idrottare ska screenas för kardiovaskulär sjukdom och risk. Oklarhet råder dock om hur effektiv och säker sådan screening kan vara och vilka undersökningar som ska genomföras för att nå bästa resultat.

Det aktuella projektet baserade på vår tidigare forskning kring kardiella effekter av uthållighetsidrott hos äldre atleter. Vi genomförde an riktad kardiovaskulär undersökning bland 153 män som deltog för första gången i ett Lidingölopp. Undersökningen omfattade bland annat utförlig anamnes, komplett biokemisk status, ekokardiografi och EKG. Fjorton deltagare hade fynd som föranledde en vidare utredning inom specialistvården. Fyra löpare avroddes från et deltagande i loppet på grund av olika kardiovaskulära tillstånd. En begränsning i den riktade undersökningen är att den ej innehåller att arbetsprov. På andra sidan finns det ingen undersökning i dag som med hög sensitivitet fångar asymtomatiska löpare med dold kranskärlssjukdom.

Hjärtsviktsmarkören NT-proBNP tycks bevara sin diagnostiska förmåga att utesluta eller identifiera strukturell hjärtsjukdom även i en population av löpare. Förändringar i hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet i samband med Lidingöloppet tyder på en markerat påverkan av det vegetativa nervsystemet. Förändringarna håller sig kvar i upp till fyra dygn och samvarierar med hjärtskademarkören troponin vilket måste tolkas som varningstecken så till vida att deltagandet Lidingöloppet har potential att påverka hjärtfunktionen negativt under ett till fyra dygn.

Läs mer

Projektansvarig:
Frieder Braunschweig

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Deltagandet i idrottsevenemang som Marathon, Lidingöloppet eller Midnattsloppet blir allt populärare bland Svenska motionärer. Medan regelbunden motion generellt leder till bättre kardiovaskulär hälsa och överlevnad medför långdistanslöpning en liten momentan riskökning för kardiovaskulära händelser och hjärtstopp.

Därtill visar hjärtat en övergående funktionsnedsättning efter ett långdistanslopp, sk ”cardiac fatigue”. Idrottsrelaterade dödsfall får ofta stor massmedial uppmärksamhet, särskilt när yngre idrottare drabbas. Majoriteten av dödsfall ses dock bland män över 45 år. Det pågår därför en kontrovers diskussion om ”äldre” idrottare ska screenas för kardiovaskulär sjukdom och risk. Oklarhet råder dock om hur effektiv och säker sådan screening kan vara och vilka undersökningar som ska genomföras för att nå bästa resultat.

Det aktuella projektet baserade på vår tidigare forskning kring kardiella effekter av uthållighetsidrott hos äldre atleter. Vi genomförde an riktad kardiovaskulär undersökning bland 153 män som deltog för första gången i ett Lidingölopp. Undersökningen omfattade bland annat utförlig anamnes, komplett biokemisk status, ekokardiografi och EKG. Fjorton deltagare hade fynd som föranledde en vidare utredning inom specialistvården. Fyra löpare avroddes från et deltagande i loppet på grund av olika kardiovaskulära tillstånd. En begränsning i den riktade undersökningen är att den ej innehåller att arbetsprov. På andra sidan finns det ingen undersökning i dag som med hög sensitivitet fångar asymtomatiska löpare med dold kranskärlssjukdom.

Hjärtsviktsmarkören NT-proBNP tycks bevara sin diagnostiska förmåga att utesluta eller identifiera strukturell hjärtsjukdom även i en population av löpare. Förändringar i hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet i samband med Lidingöloppet tyder på en markerat påverkan av det vegetativa nervsystemet. Förändringarna håller sig kvar i upp till fyra dygn och samvarierar med hjärtskademarkören troponin vilket måste tolkas som varningstecken så till vida att deltagandet Lidingöloppet har potential att påverka hjärtfunktionen negativt under ett till fyra dygn.

Projektnummer:
FO2012-0064
Lärosäte:
År:
2015

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!