Kärlnybildning vid träning – en balans mellan stimulerade och motverkande faktorer?

Bakgrund och syfte med projektet

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

En träningsform som fått en allt större popularitet är high intensity training (HIT) hos elitidrottande samt i den tränande befolkning. Initiala studier har visat på liknande träningseffekter som ses vid ordinär uthållighetsträning (cykling, springa etc), trots den mycket kortare tid som nyttjas vid HIT.

All typ av träning som innefattar upprepade högintensiva intervaller (från träning motsvarande 90% av maximal hjärtfrekvens till all-out Wingate-sprints), varvat med lågintensiva återhämtningsperioder eller vila brukar definieras som HIT. De flesta av de tidigare studierna som undersökt av HIT har framförallt fokuserat på träningsförändringar i syreupptag.

Det finns dock skäl till att tro att effekter finns i den perifera vävnaden, såsom den arbetande muskeln. Detta då träningsintensiteten är så hög vid HIT att även låga volymer av motion borde vara tillräckligt för att ge den nödvändiga ”stressen” för kroppen. Stressen i samband med de korta all-out sprinterna som används i många HIT-protokoll är dessutom unik.

Flera av de fysiologiska reaktioner som sker ses nämligen endast efter denna typ av träning och ger en utmärkt stressignal för kroppen. I den aktuella arbetet studerar vi mer noggrant effekten av HIT på skelettmuskulaturen. Muskelprover är tagna för, omedelbart efter samt 3 veckor efter avslutat 6 veckors HIT träning. Dessa har analyserats utifrån muskelfibersförändring samt kärlförsörjning.

Våra preliminära data visar tydligt att HIT orsakar ett svar i muskler och mikrocirkulationssystemet samt att vissa individer tycks uppnå högre kapacitet för muskelarbete under aeroba betingelser, medan andra individer responderar med en motsatt effekt d.v.s. en omvandling mot en muskel mer utformad för korttidsarbete och med större kapacitet för att utveckla kraft.

Nästa steg i projektet blir att med biostatiska analyser besvara om det finns en koppling till funktionella förändringar (såsom syreupptag och/eller sockeromsättning) samt om det är samma mekanismer involverat såsom tidigare beskrivit vid uthållighetsträning.

I förlängning kommer resultat från aktuellt projekt bidra till att bättre förstå effekten av den aktuella träningsformen, dess betydelse för skelettmuskelns adaptation till träning ie. kärlnybildning samt öka kunskap om individuellt träningssvar men även olika träningsmodellers effekt på denna process. Projektet var ett samarbetsprojekt med Umeå Universitet som kommer driva projektet vidare.

Läs mer

Projektansvarig:
Thomas Gustafsson

Bakgrund och syfte med projektet

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

En träningsform som fått en allt större popularitet är high intensity training (HIT) hos elitidrottande samt i den tränande befolkning. Initiala studier har visat på liknande träningseffekter som ses vid ordinär uthållighetsträning (cykling, springa etc), trots den mycket kortare tid som nyttjas vid HIT.

All typ av träning som innefattar upprepade högintensiva intervaller (från träning motsvarande 90% av maximal hjärtfrekvens till all-out Wingate-sprints), varvat med lågintensiva återhämtningsperioder eller vila brukar definieras som HIT. De flesta av de tidigare studierna som undersökt av HIT har framförallt fokuserat på träningsförändringar i syreupptag.

Det finns dock skäl till att tro att effekter finns i den perifera vävnaden, såsom den arbetande muskeln. Detta då träningsintensiteten är så hög vid HIT att även låga volymer av motion borde vara tillräckligt för att ge den nödvändiga ”stressen” för kroppen. Stressen i samband med de korta all-out sprinterna som används i många HIT-protokoll är dessutom unik.

Flera av de fysiologiska reaktioner som sker ses nämligen endast efter denna typ av träning och ger en utmärkt stressignal för kroppen. I den aktuella arbetet studerar vi mer noggrant effekten av HIT på skelettmuskulaturen. Muskelprover är tagna för, omedelbart efter samt 3 veckor efter avslutat 6 veckors HIT träning. Dessa har analyserats utifrån muskelfibersförändring samt kärlförsörjning.

Våra preliminära data visar tydligt att HIT orsakar ett svar i muskler och mikrocirkulationssystemet samt att vissa individer tycks uppnå högre kapacitet för muskelarbete under aeroba betingelser, medan andra individer responderar med en motsatt effekt d.v.s. en omvandling mot en muskel mer utformad för korttidsarbete och med större kapacitet för att utveckla kraft.

Nästa steg i projektet blir att med biostatiska analyser besvara om det finns en koppling till funktionella förändringar (såsom syreupptag och/eller sockeromsättning) samt om det är samma mekanismer involverat såsom tidigare beskrivit vid uthållighetsträning.

I förlängning kommer resultat från aktuellt projekt bidra till att bättre förstå effekten av den aktuella träningsformen, dess betydelse för skelettmuskelns adaptation till träning ie. kärlnybildning samt öka kunskap om individuellt träningssvar men även olika träningsmodellers effekt på denna process. Projektet var ett samarbetsprojekt med Umeå Universitet som kommer driva projektet vidare.

Projektnummer:
P2014-0015
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!