Klassificering av funktion samt utveckling och utvärdering av träningsövningar inom handikappidrott

Populärvetenskaplig sammanfattning

Bakgrund och syfte

Internationella Paralympiska kommittén har belyst vikten av att använda funktionella och vetenskapligt beprövade klassificeringssystem för para-idrottare för att minska påverkan av funktionsnedsättningen på idrottsresultatet (Tweedy and Vanlandewijck, 2011). Inom rullstolsidrott och nordisk längdskidåkning har arbetet påbörjats (Vanlandewijck et al., 2011, Pernot et al., 2011). Internationella kanotförbundet (ICF) har därför initierat ett projekt som syftar till utvärdera, utveckla och presentera ett förslag till IPC gällande ett validerat och modifierat klassificeringssystem för parakanotiser.

Ett av det mest komplexa och svårbedömda “områdena” är bålen. I dagsläget ignoreras bedömningen av den motoriska funktionen till bålmuskulaturen hos ex. personer med ryggmärgskada (Marino et al., 2003). Informationsbortfallet får avgörande betydelse för hur beslut kring bedömning av funktion grundas på. Syftet med studien var att a) utveckla och ett test för att klassificera bålmuskelaturen hos para-kanotister, b) bedöma om resultaten från ett manuellt muskeltest korrelerar med resultaten från funktionella tester av bålkontrollen, c) och korrelera testet med resultat från sportspecifika mätresultat genomförda på kajak ergometer.

Metod

64 elitaktiva para-kanotister (19 kvinnor, 46 män) från 12 länder deltog frivilligt i studien. Trettio para-idrottare och 10 icke-skadade elitkanotister (4 k, 6 m) genomförde också ett test på kajakergometer. Bålmuskelfunktionen bedömdes med ett manuellt muskeltest som bestod av sex övningar (flexion/extension/rotation vä/hö samt bålböjning till sidan vä/hö) och funktionen poängsattes på en skala från 0 till 5. Nästa del i testet var att utföra olika statiska och dynamiska tester av bålkontrollen i sittande utan stöd på stabilt respektive instabilit underlag. Funktionen graderades på en 3-gradig skala. Slutligen genomfördes ett test på kajakergometern vid paddling på hög intensitet. 54 markörer användes för att konstruera en 3D-helkroppsmodell.

Ett optoelektroniskt system med 12 kameror användes. För utvärdering av sportspecifik rörelseutförande under paddling på ergometern användes max och min-värde för bålflexion/extension/rotation/sidböjning samt det totala rörelseutslaget i respektive riktning. Piezoelektriska kraftgivare monterades på linan från kajakergometerns svänghjul och kraft mättes kontinuerligt under paddling. Effektutveckling definierades som en produkt av uppmätt kraft och hastigheten av markörer på kraftgivarna.

Resultat

Poängen på det manuella muskeltestet korrelerade positivt med poängen från det funktionella bålmuskeltestet genomförda på 64 parakanotisteran (r = 0,82, p <0,001). Under paddling fanns det ett positivt samband mellan ökad effektutveckling uppmätt under paddling och bålens position under paddling (lätt framåtfälld) samt ett ökat rörelseomfång i bål/bäckenrotation hos både kvinnor (r = 0,74) och män (r = 0,88). Det fanns också ett positivt samband mellan resultaten från båltestet och de idrottsspecifika bålvärdena som uppmätts under paddling på ergometern (r = 0,69, p <0,001).

Relevans för idrotten

Paddelrörelsen är komplex med rörelser i tre dimensioner och med ett samspel mellan krafter i olika riktningar ställer rörelsen stora krav på balanskontroll och postural stabilitet. Resultaten från denna studie visade att det nu utvecklade båltestet som inkluderade både manuella muskeltestet och funktionella test av bålkontrollen är ett valit och användbart test för att bedöma funktionen hos para-idrottare. Utifrån testresultatet kunde den aktiva bedömas ha full, delvis eller helt nedsatt bålmuskelfunktion. Det fanns också ett tydligt samband mellan mellan funktion och prestation, dvs. att ju högre poäng man erhöll från båltestet ju mer effekt kunde man producera på kajakergometern. Resultatet var lika för män och kvinnor.

Läs mer

Projektansvarig:
Anna Bjerkefors
Projektnummer:
FO2014-0027
Forskare:
Anna Bjerkefors
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!