Ledarskapets betydelse för lagets motivationsklimat och prestation

Bakgrund och syfte med projektet

Tränare inom lagidrotter, framför allt på elitnivå, är verksamma i en stressfylld miljö. Om laget underpresterar – oavsett om förväntningarna på lagets prestation är realistisk eller orealistisk – är det oftast tränaren som får gå. Detta utgör i sig en risk för olika former av stressrelaterad ohälsa. Forskning har visat att det motivationsklimat som existerar i laget till stor del påverkar lagets prestation.

Syftet i detta projekt har därför varit att undersöka relationen mellan tränarens personlighet, motivation och det motivationsklimat som skapas och hur detta påverkas av tränarens beteende samt, inte minst viktigt, uppfattas av idrottarna. Vår ambition har även varit att relatera det ovanstående både till upplevd hälsa/ohälsa, stress och förmåga att hantera stressen. Utifrån de kunskaper vi vinner under projektets första del skapas ett interventionsprogram i syfte att utveckla tränarens medvetenhet om de signaler han/hon sänder och hur detta uppfattas av de aktiva, samt hur olika beteenden skapar förutsättningar för ett positivt motivationsklimat som leder till goda prestationer.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Ett idrottslags framgångar respektive motgångar hänger nära samman med tränarens förmåga att leda laget. En välfungerande lagmaskin presterar alltid bättre än en mindre väl fungerande – åtminstone i det långa loppet som under seriespel där det inte räcker med enstaka topprestationer. En hög inre motivation är uthålligare över tid jämfört med yttre motivation, och till stor del påverkas och påverkar tränarnas och idrottarnas motivation lagets motivationsklimat. Generellt är dock kunskapen bristfällig vad gäller tränarens inverkan på det motivationsklimat som skapas i laget, och hur detta i sin tur är relaterat till idrottarnas egen motivation, ängslan och upplevda stress. Och i förlängningen hur detta är relaterat till den faktiska idrottsprestationen.

Vi fokuserar i detta forskningsprogram på lagets motivationsklimat och hur det påverkas och påverkar tränarens målinriktning och beteeenden respektive idrottarnas målinriktning och upplevelse (positiv eller negativ?) av tränarens beteenden. Vidare kopplar vi detta till upplevd hälsa, stress, kontroll samt till stresshantering och risk för att utveckla stressrelaterad ohälsa (t.ex. utmattningssyndrom).

Våra resultat visar att tränarens beteende, och om han/hon skapar ett motivationsklimat som bygger på självbestämmande, struktur och socialt stöd, har positiva effekter på idrottarnas motivation. När tränaren istället utövar ett kontrollerande ledarskap, där idrottarnas möjligheter till självbestämmande begränsas, och där verksamheten saknar struktur och socialt stöd, då minskar den inre motivationen. Idrottarna anstränger sig därmed mindre och risken för amotivation (total brist på motivation) ökar, vilket i sin tur ökar risken för avhopp från idrotten (idrottaren slutar helt, eller vilket är vanligare inom elitidrotten, byter föreningstillhörighet). Genom att ta hänsyn till idrottarnas behov – genom ett behovsfrämjande ledarskap – kan tränarna bidra till ett för prestationen positivt motivationsklimat som även bidrar till bättre hälsa och välbefinnande.

Läs mer

Projektansvarig:
Peter Hassmén
Projektnummer:
P2011-0177
Lärosäte:
Umeå universitet
År:
2011

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!