Ledarutbildning – vilka värden tillerkänns den och av vilka?

Bakgrund och syfte med projektet

Ledarutbildning är en arena för kritisk reflektion där ledare kan utvecklas. Den beskrivs också av RF som en viktig arena för diskussion runt värdegrundsfrågor som jämlikhet, etik och moral samt överföring av kunskaper (RF, 2005a). Det är rimligt att anta att föreställningar och underliggande värdestrukturer har betydelse för ledarutbildningars utformning och innehåll och i förlängningen vilken idrottsverksamhet som barn och ungdomar möter. Betydelsen av vilket innehåll och vilken utformning ledarutbildningar har ser vi som viktiga aspekter för att förstå vilka kritiska diskussioner som förs och vilka kunskaper som framstår som givna. Många satsningar på att utbilda ledare har gjorts under senare år (Redelius, m.fl., 2004; RF, 2010), men någon gemensam policy för innehåll och utformning av utbildningarna eller kriterier för urval av vilka ungdomar som ska gå utbildningarna har inte funnits.

Syftet med föreliggande studie är att öka förståelsen för vilka värden som produceras och reproduceras inom ledarutbildningar för unga ledare och för vilka de produceras. Utgångspunkt för studien är att utbildning kan ses som ett möte mellan individer med olika bakgrund och erfarenheter och en utbildnings värdestrukturer.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Idrottsrörelsen är utan tvekan den mest populära fritidsysselsättningen för många barn och unga och utan alla ledare skulle en verksamhet av denna storlek vara omöjlig att driva. Ledarbrist och hur man ska kunna engagera och utbilda kunniga ledare är också en ständig fråga som idrottsrörelsen brottas med (Lindroth, 2002, Eriksson, 2006). Många ledare har själva varit aktiva utövare. Även om den egna föreningen är en unik lärandemiljö och verksamheten ger möjlighet att utvecklas som ledare är det rimligt att anta att ledarutbildning kan förväntas ha stor betydelse för hur svensk idrott formas. Ledarutbildning är en arena för kritiskt reflektion och den beskrivs av RF som viktig för diskussion runt värdegrundsfrågor som jämlikhet, etik och moral och en arena för överföring av kunskaper. Det är rimligt att anta att föreställningar och underliggande värdestrukturer har betydelse för ledarutbildningars utformning och innehåll.

Syftet med föreliggande studie är att öka förståelsen för vilka värden som produceras och reproduceras inom ledarutbildningar för unga ledare och för vilka de produceras. Utgångspunkt för studien är att fokusera på en utbildnings värdestrukturer. Värdestrukturer (utbildnings praxis), inrymmer föreställningar, värderingar, normer och praktiker vilka konstituerar vad som anses som relevant och värdefull kunskap. Ledarna är enskilda individer, men de befinner sig samtidigt i ett sammanhang som inrymmer ett antal socialt konstruerade regler för och föreställningar om vad som är möjligt och rätt samt det motsatta, vad som inte är tänkbart. Att kunskap om både deltagarnas förställningar och en utbildnings värdestrukturer är av betydelse för att förstå vilka kunskaper som tillerkänns värde inom en utbildning styrks av ett antal studier.

Studier visar att de flesta ledare har ett förflutet som aktiva, de är väl insatta i föreningsidrottens historia, traditioner och vilka normer och värderingar som är gällande. Majoriteten har en relativt hög utbildning, är av svenskt ursprung och tillhör medelklassen (Redelius, 2002; Eriksson, 2006). Studier av unga ledare visar att ledarutbildning är av betydelse för att få unga att vilja åta sig ledaruppdrag (Redelius, 2005).

Denna studie har ett kultursociologiskt perspektiv. För att kunna förstå handlingar och strategier utifrån relationen individ/grupp och det sociala sammanhang de befinner sig i tar vi inspiration av Bourdieus teorier och begrepp. Bourdieu (1990) använder bl.a. begreppen habitus och kapital för att kunna förklara hur vissa handlingar framstår som mer möjliga än andra. Habitus bestämmer hur människor handlar, tänker, uppfattar och värderar i olika sociala sammanhang (Bourdieu, 1977). Begreppet symbolisk kapital används för att förklara hur något fungerar som en tillgång om det igenkännes som värdefullt och tillerkänns värde. Ett frågeformulär till unga ledare har använts och totalt har 540 (219 po och 321 fl) besvarat enkäten vid ett tillfälle då en ledarutbildning pågick. För att kunna beskriva vilka de unga ledarna är har vi med hjälp av Bourdieus kapitalformer skapat parametrarna utbildnings- och idrottskapital. Som indikatorer för utbildningskapital används de unga ledarnas och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Som indikator på idrottskapital används de unga ledarnas och deras föräldrars idrottsliga- och idrottsledarerfarenheter.

De unga ledarna som deltar i ledarutbildningar har svensk bakgrund, är mellan 15-20 år, har vuxit upp i en medelstor tätort och är oftare flicka än pojke. Resultatet pekar på att idrottsrörelsen har svårt att rekrytera ungdomar som har vuxit upp i annat land än Sverige. Utbildningsnivå är något som Bourdieu ofta använde som mått på kapitalinnehav. Resultatet visar att en något större andel har gått ett studieförberedande program (55,5 %) jämför med yrkesförberedande. En relativt stor andel av föräldrarna har inte någon högskoleutbildning, mammorna har en något högre utbildningsbakgrund. Samtliga unga ledare har en bakgrund som aktiva utövare inom en eller flera idrotter. En 1/3 har föräldrar som har tävlingsidrottat, många föräldrar (42%) har/har haft ledaruppdrag och 70 % har syskon som varit/är idrottare. Mängden tillgångar i form av erfarenheter från idrottsrörelsen är stor. Vägen till ledarutbildning visar på att ha egen idrottslig erfarenhet behövs men också idrottsliga kontakter för att bli utvald. Majoriteten (66%) har blivit rekryterade av någon i den egna föreningen, ett fåtal (13%) har kommit ifråga på eget inititativ. Kamrater/någon i familjen som har kontakt med idrottsrörelsen är ytterligare en väg in. Typen av ledaruppdrag skiljer sig åt mellan könen. Fler flickor är organisationsledare och är i högre grad än pojkar ledare i individuella idrotter. Flickor är i högre grad ledare för flickor medan pojkar är ledare för alla oavsett kön. Det är också en större andel av flickorna som är ledare för yngre barn.

Läs mer

Projektansvarig:
Jane Meckbach
Projektnummer:
P2011-0098
Lärosäte:
Gymnastik- och idrottshögskolan
År:
2011
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!