Monitorering av menisker och ledbrosk i knäled hos manliga och kvinnliga elitfotbollsspelare

Bakgrund och syfte med projektet

Vårt mål är att optimera behandlingen för de som drabbas av svår knäskada. Som modell har vi valt att följa elitfotbollsspelare.

Syftet med denna pågående longitudinella studie är att med hjälp av kontrastförstärkt magnetkameraundersökning (dGEMRIC) beskriva knäledens menisker och brosk hos en grupp elitfotbollsspelare där fysisk tung belastning och rotationsrörelser är ett tydligt inslag. Vidare vill vi ur ett genusperspektiv belysa risk för skador, behandling och rehabilitering. Målet är att med kunskap om molekylära förändringar som kan vara av prognostisk betydelse för artros som bas kunna utveckla förbättrad rehabilitering och optimera kirurgisk behandling.

Sammantaget avser studien avgöra när en led är redo för fortsatt idrottslig aktivitet genom att följa ledens kvalitet under behandling efter skada liksom att genom optimerad rehabilitering minska risken för knäinvaliditet efter karriären.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Vi vet att högpresterande idrottsmän ofta drabbas av knäskador. Vi vet också att i sporter som innehåller riktningsförändringar är risken speciellt stor. En sådan sport är fotboll.

Artros är vår vanligaste ledsjukdom och leder till att brosket i leden successivt bryts ner. I knäleden kan den slutliga behandlingen bli kirurgisk med insättande av en ny knäled, knäprotesoperation. Det faktum att artrosbesvär vanligen pågår i 10-15 år före protesoperation samt att högst 25% av dem med artrosbesvär blir aktuella för protes visar på digniteten av artros i samhället.

Idag har vi inte några diagnostiska metoder att upptäcka och följa ledförändringarna tidigt under artrosutvecklingen. Sedvanlig röntgenundersökning kan endast påvisa relativt avancerade förändringar och dessutom är korrelationen mellan röntgenologiska förändringar och symtom vag. Således har många patienter ont i sina knän utan synliga röntgenologiska förändringar och många med röntgenologiska förändringar uppvisar inga symtom. Röntgen kan inte heller bedöma själva broskets kondition vilket är det som sannolikt är den avgörande prognostiska faktorn. Utan tillgång till en metod som kan följa sjukdomsaktiviteten och ge en prognos är det svårt att studera effekten av olika behandlingar (farmakologiska, sjukgymnastiska eller kirurgiska) liksom effekten av preventiva åtgärder.

Kunskapen om när och hur knäskador ska behandlas, liksom om vilka typer av operationer som är nödvändiga liksom hur rehabiliteringen på bästa sätt ska gynna knät, är begränsad. Dessutom finns ingen säker kunskap avseende tidpunkt för att återgå i högpresterande idrott efter knäskada.

I projektet rekryteras individer på frivillig basis i en studie med magnetkameraundersökning av knät. Manliga och kvinnliga elitfotbollsspelare i Malmö erbjuds att delta. Först och främst samlas grundläggande beskrivande data om hur ett knä hos en elitfotbollsspelare ser ut. Därefter följes individerna med regelbundena intervaller. Nya spelare erbjuds delta allt eftersom. Spelare som avslutar karriären erbjuds fortsatt deltagande i studien. De som skadas kommer att följas extra noggrant.

Vårt mål är att optimera behandlingen för de som drabbas av svår knäskada.

Främst fokuserar vi på det korta perspektivet, det vill säga hur den akuta skadan ska behandlas och rehabiliteras för att på bästa sätt förbereda för återgång i högpresterande idrott. Det longitudinella perspektivet möjliggör att undersöka hur en optimerad behandling kan påverka utfallet på lång sikt, närmare bestämt avseende risken för artros.

Syftet med denna pågående longitudinella studie är att med hjälp av kontrastförstärkt magnetkameraundersökning (dGEMRIC) beskriva knäledens menisker och brosk hos en grupp elitfotbollsspelare där fysisk tung belastning och rotationsrörelser är ett tydligt inslag. Vidare vill vi ur ett genusperspektiv belysa risk för skador, behandling och rehabilitering. Målet är att med kunskap om molekylära förändringar som kan vara av prognostisk betydelse för artros som bas kunna utveckla förbättrad rehabilitering och optimera kirurgisk behandling.

Under de senaste åren har vår forskargrupp medverkat till att utveckla en ny unik magnetkamera-metod, dGEMRIC (delayed Gadolinium Enhanced MRI of Cartilage), som gör det möjligt att studera broskets kvalitet på molekylär nivå. Metoden bygger på att ett negativt laddat kontrastmedel som ges i ett blodkärl tas upp i brosket i relation till broskets innehåll av negativt laddade sockerkedjor. Dessa är avgörande för broskets mekaniska egenskaper och förloras tidigt vid artros. Vi har med denna metod publicerat ett flertal arbeten som bekräftar att dGEMRIC kan användas för undersökning av broskets och meniskens kvalitet.

I Malmö finns på elitnivå ett dam och ett herrlag. Hittills har 55 individer undersökts vid ett tillfälle (35 kvinnor och 20 män). Särskilt unga kvinnor drabbas ofta av komplicerade knäskador inom fotboll. Det är därför en fördel att andelen kvinnor är stort i den aktuella studien. 18 stycken individer har undersökts vid 2 tillfällen. 4 stycken har drabbats av allvarlig skada och följs var tredje månad under sin behandling (oftasts operativ) och rehabilitering.

Resultaten bearbetas och har ännu inte spridits.

Läs mer

Projektansvarig:
Leif Dahlberg
Projektnummer:
P2010-0059
Forskare:
Leif Dahlberg
Lärosäte:
Lunds universitet
År:
2010
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!