Motorik och skolresultat, en longitudinell interventionsstudie om effekter av ökad idrottsundervisning

Bakgrund och syfte med projektet

Syftet var att utvärdera huruvida dagliga schemalagda idrott och hälsa (IH)-lektioner samt anpassad motorisk träning i skolan kan förbättra motorik och öka andelen elever som uppnår grundskolans mål och därmed behörighet till gymnasiet.

Många elever, särskilt pojkar, lämnar grundskolan utan att ha uppnått behörighet att söka nationella gymnasieprogram, ett av de viktigaste målen med grundskolan, och ett mål som är möjligt för alla elever att nå. För att vara kvalificerade, enligt de krav som gällt fram till 2009, måste elever i grundskolans sista årskurs som lägst ha betyget godkänt (G) i ämnena svenska, matematik och engelska. Trots insatser från samhället har andelen obehöriga elever ökat under det senaste decenniet, mer bland pojkar än flickor, så att andelen icke kvalificerade elever i Sverige 2009 var 12%, den högsta siffran sedan 1998.

Följande hypoteser prövades: Utökad IH-undervisning och anpassad motorisk träning under de obligatoriska skolåren a) förbättrar elevernas motorik och b) ökar andelen elever som uppnår behörighet att söka gymnasiet. Dessutom undersöktes korrelationen mellan motorisk förmåga och slutbetyg i IH, svenska, engelska och matematik samt mellan motorik och behörighet till gymnasieskolan.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Syftet var att utvärdera huruvida dagliga schemalagda idrott och hälsa (IH)-lektioner samt anpassad motorisk träning i skolan kan förbättra motorik och öka andelen elever som uppnår grundskolans mål och därmed behörighet till gymnasiet.

Många elever, särskilt pojkar, lämnar grundskolan utan att ha uppnått behörighet att söka nationella gymnasieprogram, ett av de viktigaste målen med grundskolan, och ett mål som är möjligt för alla elever att nå. För att vara kvalificerade, enligt de krav som gällt fram till 2009, måste elever i grundskolans sista årskurs som lägst ha betyget godkänt (G) i ämnena svenska, matematik och engelska. Trots insatser från samhället har andelen obehöriga elever ökat under det senaste decenniet, mer bland pojkar än flickor, så att andelen icke kvalificerade elever i Sverige 2009 var 12%, den högsta siffran sedan 1998.

Motoriska erfarenheter har betydelse för sensorisk och perceptuell utveckling, en förutsättning för kognitiva processer. Neurofysiologiskt medför motorisk träning att fler neurala förbindelser och kapillärer bildas. I ett psykologiskt förklaringsperspektiv finns indirekta samband mellan motorik och kognition, såsom motivation, social kompetens, koncentrationsförmåga, självbild och självförtroende. Enligt social kognitiv teori har tilltro till den egna förmågan betydelse för all inlärning.

Metod: Alla elever födda 1990-92, på en skola, följdes i en longitudinell, populationsbaserad, prospektiv, kontrollerad interventionsstudie under nio år, dvs. hela grundskoletiden. En interventionsgrupp (n = 129) hade daglig idrott och hälsa-undervisning (5×45 min/vecka) och vid behov en extra lektion (60 min/vecka) med anpassad motorisk träning enligt Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning (MUGI). Kontrollgruppen (n = 91) hade skolans ordinarie idrott och hälsa två lektioner per vecka. Motorik (balans- och koordinationsförmåga) studerades med MUGI observationsschema. Skolprestationer mättes med slutbetyg i svenska, engelska, matematik och IH samt andelen elever som uppnådde grundskolans mål och därmed kvalificerade sig för gymnasieskolan.

Resultat: Motoriken förbättrades från projektstart till årskurs 9 när alla elever undersöktes tillsammans som en grupp (n = 220, p <0,001), men förbättringen var större i interventionsgruppen. När grupperna jämfördes i årskurs 2 (p <0,001), årskurs 3 (p <0,001), och årskurs 9 (p <0,001) var motoriken signifikant bättre i interventions- än i kontrollgruppen.

Summan av betygen i de fyra ämnena svenska, matematik, engelska och IH, var i årskurs 9 högre bland pojkar i interventionsgruppen än i kontrollgruppen (p <0,05), medan ingen sådan skillnad fanns bland flickorna. Flickorna i kontrollgruppen hade också högre betygssumma än pojkarna i kontrollgruppen (p <0,01) medan ingen sådan könsskillnad kunde registrerades när flickor och pojkar i interventionsgruppen jämfördes. Det var fler elever i interventionsgruppen som hade uppnått behörighet till gymnasiet (96%) än i kontrollgruppen (89%) (p <0,05). Denna skillnad berodde på att pojkarna i interventionsgruppen i större omfattning hade uppnått behörighet (96%) än pojkarna i kontrollgruppen ( 83%) (p <0,05).

Elever som hade god motorik hade högre betygssumma än elever med motoriska brister (p <0,01). Det var också fler elever med god motorik som kvalificerade sig för gymnasieskolan (97%) jämfört med elever som hade motoriska svagheter (81%) (p <0,001). Korrelationsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan motorisk färdighet och summan av de utvärderade betygen (r = 0,26, p <0,001) samt mellan motorisk färdighet och andel elever som uppnådde behörighet till gymnasieskolan (r = 0,27, p <0,001).

Positiva effekter på motorik märks, inte enbart kortsiktigt utan även sista året i grundskolan och har idrottslig relevans, då det i åk 9 fanns brister i motorik hos endast 7% som haft daglig IH jämfört med 47% av dem som haft skolans ordinarie två lektioner IH i veckan. Studien visar att daglig IH i skolan, med anpassad extra motorikträning till elever som behöver det, kan förbättra inte bara motorik utan också betyg i svenska, matematik, engelska och IH samt andelen elever som når behörighet till gymnasiet. En större andel elever med god motorik än elever med motoriska brister klarade grundskolans mål. Det förefaller därför viktigt att barn i grundskolan får utökad idrottsundervisning, tillräcklig motorikträning och att barn med nedsatt motorik identifieras redan vid skolstarten för att öka möjligheterna att tidigt hjälpa dem med individuellt anpassad träning.

Inflytandet på skolprestationerna är av största vikt, främst bland pojkarna som i betydligt högre grad uppnådde gymnasiebehörighet om de tillhörde gruppen med daglig IH. Detta är av extra stort samhällsintresse eftersom pojkar i Sverige, enligt publicerade rapporter, presterar sämre i skolan och når gymnasiebehörighet i lägre omfattning än vad flickor gör.

Läs mer

Projektansvarig:
Ingegerd Ericsson
Projektnummer:
P2011-0138
Lärosäte:
Malmö högskola
År:
2011

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!