När blir hälsa ohälsa? En etnografisk studie av doping, identitet och “idrottskultur”

Bakgrund och syfte med projektet

Inom tävlingsidrotten har man länge drivit en kamp mot doping. I riksidrottsförbundets (2008) antidopingutredning understryks dock att dopingbruk inte enbart kan ses som ett elitidrottsproblem, utan i större utsträckning förekommer inom motionsidrotten. I synnerhet är det i samband med styrketräning på olika gym och fitness-centrum som ett ökat användande kunnat konstateras.

Motiven till att någon väljer att dopa sig kan naturligtvis variera och bero på komplexa samband mellan olika omständigheter. Det kan handla om vilka idrottsliga och kroppsliga ideal som eftersträvas, den gruppgemenskap i vilken en individ ingår, riskbenägenhet, kön med mera. Detta projekt avser främst söka förståelse för under vilka förutsättningar som användningen av doping blir ett alternativ utanför ett elitidrottsligt sammanhang. Det övergripande syftet med projektet är att analysera de identitetsskapande processer som verkar när idrottsliga strävanden och ambitioner övergår till dopingbruk. Mer specifikt har projektet som mål att belysa hur användares och före detta användares vägar till doping sett ut, och vilken betydelse som doping har i relation till användarnas självbild, kroppsuppfattning och den idrottsliga kulturmiljö de är en del av.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Vid 2010 års slut hade datainsamlingen påbörjats. Tilldelade medel användes för inköp av litteratur samt för resor i samband med intervjuer och observationer. Projektet har tack vare tilldelade medel för drift även år 2011 kunnat fortsätta och några intressanta preliminära resultat kan därför presenteras.

Av de 27 informanter som i skrivandets stund deltar i studien har alla utom en varit aktiva inom föreningsidrotten. Informanterna har som unga intresserat sig för vitt skilda grenar. Somliga har tävlat på elitnivå, andra inte. Gemensamt för dessa, när de beskriver sin idrottsliga bakgrund, är dock en stark vilja att ständigt utvecklas för att prestera bättre. Ett led i denna seriositet har varit besök på lokala gym. Styrketräning beskrivs i flera fall som schemalagd av den lokala idrottsföreningen. Berättelserna är väldigt snarlika; komplementträningen som utfördes på gymmet kom successivt att öka i betydelse, samtidigt som intresset för föreningsidrotten minskade. I berättelserna framkommer i dessa sammanhang också en glidning mellan olika målsättningar, där höga prestationskrav vävs samman med rent estetiska önskemål på kroppens utseende och konstitution. Detta sker inte oreflekterat utan föregås i många fall av blandade känslor och mycket funderande. I processen ”möts” motstridiga tankar som handlar om en vilja att leva hälsosamt, att idrotta och vara laglydig å ena sidan, och en vilja att överskrida kroppsliga gränser och få bekräftelse för sina prestationer å den andra sidan. Synen på den egna kroppen förefaller i dessa sammanhang närmast bli en symbolisk meningsbärare för motstridiga identitetsanspråk, men också för delvis skilda sociala och kulturella sammanhang. Av särskilt intresse, utifrån projektets syfte, är att fördjupa sig mer i hur den enskilde ser på och hanterar mötet/spänningen mellan föreningsidrottens ideal och den s.k. gymkulturen, inte minst med tanke på att dessa resultat antyder att gymmiljön paradoxalt både förefaller utgöra en förutsättning för idrottslig framgång, och samtidigt hotar föreningsidrottens grundvalar ifråga om ren idrott. Denna diskussion påbörjas i artikeln ”I viljan att prestera” (Svensk idrottsforskning 3/2011) och vidareutvecklas ”In pursuit of bodily improvement: Trajectories to drug use in a gym and bodybuilding context” där jag diskuterar hur en idrottslig prestationskultur samverkar med muskulösa kropps- och skönhetsideal inom gym och fitnessindustrin. Dessa artiklar tar sin utgångspunkt just i informanternas idrottsliga bakgrund och syftar till att visa hur några personers vägar till doping sett ut, och kan förstås.

Läs mer

Projektansvarig:
Jesper Andreasson

Bakgrund och syfte med projektet

Inom tävlingsidrotten har man länge drivit en kamp mot doping. I riksidrottsförbundets (2008) antidopingutredning understryks dock att dopingbruk inte enbart kan ses som ett elitidrottsproblem, utan i större utsträckning förekommer inom motionsidrotten. I synnerhet är det i samband med styrketräning på olika gym och fitness-centrum som ett ökat användande kunnat konstateras.

Motiven till att någon väljer att dopa sig kan naturligtvis variera och bero på komplexa samband mellan olika omständigheter. Det kan handla om vilka idrottsliga och kroppsliga ideal som eftersträvas, den gruppgemenskap i vilken en individ ingår, riskbenägenhet, kön med mera. Detta projekt avser främst söka förståelse för under vilka förutsättningar som användningen av doping blir ett alternativ utanför ett elitidrottsligt sammanhang. Det övergripande syftet med projektet är att analysera de identitetsskapande processer som verkar när idrottsliga strävanden och ambitioner övergår till dopingbruk. Mer specifikt har projektet som mål att belysa hur användares och före detta användares vägar till doping sett ut, och vilken betydelse som doping har i relation till användarnas självbild, kroppsuppfattning och den idrottsliga kulturmiljö de är en del av.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Vid 2010 års slut hade datainsamlingen påbörjats. Tilldelade medel användes för inköp av litteratur samt för resor i samband med intervjuer och observationer. Projektet har tack vare tilldelade medel för drift även år 2011 kunnat fortsätta och några intressanta preliminära resultat kan därför presenteras.

Av de 27 informanter som i skrivandets stund deltar i studien har alla utom en varit aktiva inom föreningsidrotten. Informanterna har som unga intresserat sig för vitt skilda grenar. Somliga har tävlat på elitnivå, andra inte. Gemensamt för dessa, när de beskriver sin idrottsliga bakgrund, är dock en stark vilja att ständigt utvecklas för att prestera bättre. Ett led i denna seriositet har varit besök på lokala gym. Styrketräning beskrivs i flera fall som schemalagd av den lokala idrottsföreningen. Berättelserna är väldigt snarlika; komplementträningen som utfördes på gymmet kom successivt att öka i betydelse, samtidigt som intresset för föreningsidrotten minskade. I berättelserna framkommer i dessa sammanhang också en glidning mellan olika målsättningar, där höga prestationskrav vävs samman med rent estetiska önskemål på kroppens utseende och konstitution. Detta sker inte oreflekterat utan föregås i många fall av blandade känslor och mycket funderande. I processen ”möts” motstridiga tankar som handlar om en vilja att leva hälsosamt, att idrotta och vara laglydig å ena sidan, och en vilja att överskrida kroppsliga gränser och få bekräftelse för sina prestationer å den andra sidan. Synen på den egna kroppen förefaller i dessa sammanhang närmast bli en symbolisk meningsbärare för motstridiga identitetsanspråk, men också för delvis skilda sociala och kulturella sammanhang. Av särskilt intresse, utifrån projektets syfte, är att fördjupa sig mer i hur den enskilde ser på och hanterar mötet/spänningen mellan föreningsidrottens ideal och den s.k. gymkulturen, inte minst med tanke på att dessa resultat antyder att gymmiljön paradoxalt både förefaller utgöra en förutsättning för idrottslig framgång, och samtidigt hotar föreningsidrottens grundvalar ifråga om ren idrott. Denna diskussion påbörjas i artikeln ”I viljan att prestera” (Svensk idrottsforskning 3/2011) och vidareutvecklas ”In pursuit of bodily improvement: Trajectories to drug use in a gym and bodybuilding context” där jag diskuterar hur en idrottslig prestationskultur samverkar med muskulösa kropps- och skönhetsideal inom gym och fitnessindustrin. Dessa artiklar tar sin utgångspunkt just i informanternas idrottsliga bakgrund och syftar till att visa hur några personers vägar till doping sett ut, och kan förstås.

Projektnummer:
P2010-0029
Lärosäte:
Linnéuniversitetet
År:
2010

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!