NKIS -Nationellt Kvalitetsregister för Idrottsskador

Bakgrund och syfte med projektet

Varje år inträffar i Sverige uppskattningsvis 100 000 akuta skador under idrottsutövande som leder till ett vårdtillfälle inom hälso- och sjukvården. Ungefär två tredjedelar av dessa skador drabbar barn samt ungdomar och omkring 6 000 av de skadade blir inlagda på sjukhus för sluten vård. Någon sammanhållen uppföljning av kvaliteten på idrottsskadevården genomförs inte idag.

De direkta sjukvårdskostnaderna för enbart de traumatiska skadorna som årligen inträffar i landet har uppskattats till 1.3 miljarder kronor. Dessutom drabbas idrottsutövare av överbelastningsbesvär, men då svensk sjukvård idag saknar ett enhetligt system för registrering av dessa besvär är det omöjligt att överblicka omfattningen.

Målsättningen med projektet är att utveckla Nationellt Kvalitetsregister för Prevention och Behandling av Idrottsskador (NKIS) för användning av svensk idrottsrörelse och sjukvård för fortlöpande lärande, forskning samt ledning för prevention och behandling av traumatiska idrottsskador och idrottsrelaterade överbelastningsbesvär. Registret ska tillhandahålla idrottens organisationer data- och informationsunderlag till arbetet att tillsammans med landsting och kommuner förebygga skador och överbelastning under idrottsaktivitet.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Idrottsutövare löper risk att drabbas av akuta traumatiska skador och överbelastningsproblem. Under 2010 behandlade svensk sjukvård uppskattningsvis 104 000 traumatiska skador som inträffat under utövande av idrott (IDB Sverige). Drygt nio av tio skadade var yngre än 45 år och mest utsatta var barn och ungdomar mellan 10 och 19 år. Pojkar/män var överrepresenterade i alla åldersgrupper. Drygt en fjärdedel hade skadats i samband med fotbollsspel, medan en knapp tiondel skadades i samband med ishockey och ungefär lika många under hästsport.

Skador under innebandyspel och alpin skidåkning var också vanliga. Som jämförelse inträffade under samma period drygt 75 000 skador i vägtrafiken och att 55 000 människor skadades under arbetstid (IDB Sverige). System för registrering av överbelastningsbesvär inom den nationella sjukvården finns i andra länder, som exv. Australien (ICD-10-AM), medan system för registrering inom idrotten har utvecklats av exv. Internationella Olympiska Kommitten.

Målsättningen med projektet är att utveckla Nationellt Kvalitetsregister för Prevention och Behandling av Idrottsskador (NKIS) för användning av svensk idrottsrörelse och sjukvård för fortlöpande lärande, forskning samt ledning för prevention och behandling av traumatiska idrottsskador och idrottsrelaterade överbelastningsbesvär. Registret ska tillhandahålla idrottens organisationer data- och informationsunderlag till arbetet att tillsammans med landsting och kommuner förebygga skador och överbelastning under idrottsaktivitet.

Analyserna av insamlade data i NKIS har i ett första skede att inriktats mot validering av ledande process- och resultatmått. Därefter fokuserades kommer analyserna på epidemiologiska data, aggregerade och uppdelade på idrott/kön/ålder/län-kommun. Stora idrotter som fotboll och ridsport har blivit föremål för separata analyser. Under 2013-14 har fotbollsrelaterade data i NKIS studerats ålders- och könsstratifierat med utgångspunkt från planering av preventionsprogram och sammanställts till två arbetsrapporter.

Det totala antalet fotbollsskador som omhändertas inom sjukvården varje år i Sverige har uppskattats till 29 500 (95% K.I. 28 200 – 30 800), där bland de allvarliga skadorna knäskador hos flickor i övre tonåren är tydligt förhöjt. En viktig observationerna gällande skadetyper och orsaksmekanismer är skillnaden mellan barn jämfört med ungdomar och vuxna. Övre extremitetsfrakturer är den mest framträdande allvarliga fotbollsskadan bland yngre barn, medan nedre extremitetsfrakturer dominerar bland de äldre utövarna. Barnens skador orsakas även oftare av bollen, medan de äldre utövarna skadas av kontakt med annan spelare.

Folkhälsoproblemet idrottsskador blir än större om man tar överbelastningsbesvären i beaktande och att vården i allt större utsträckning rekommenderar fysisk aktivitet på recept (FAR) för olika hälsotillstånd. Överbelastningsbesvär relaterade till idrottsutövande kännetecknas av att de orsakats av upprepade mikrotrauman utan en enskild orsakande händelse. I svensk sjukvård saknas idag ett enhetligt system för registrering av idrottsrelaterade överbelastningsbesvär, vilket gör det svårt att överblicka problemets storlek.

Överbelastningsbesvär omöjliggör om de inte förbyggs eller behandlas utövande av idrott samt fysisk aktivitet och leder efter hand till kronisk smärta och funktionsnedsättning. Orsaken till besvären är i tidiga skeden att överbelastad vävnad inte getts möjlighet till återhämtning. I senare skeden är återhämtning inte längre möjlig då vävnaden genomgått kroniska förändringar och inte är hållfast som tidigare.

Det är därför angeläget att även minska antalet överbelastningsbesvär inom idrotten genom monitorering och tidiga åtgärder. Detta kräver utveckling av befintliga terminologier och informationssystem både inom idrottsrörelsen och sjukvården.

Läs mer

Projektansvarig:
Toomas Timpka
Projektnummer:
FO2014-0048
Forskare:
Toomas Timpka
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!