Observationsstudier av tränare och idrottare: Prestationsförbättring i dynamiska system

Bakgrund och syfte med projektet

Tränare påverkar idrottares utveckling, de lyfts ofta fram som en av de viktigaste faktorerna för idrottares motivation. Trots denna tro på tränare som prestationsfrämjande faktorer har forskning visat på ett glapp mellan teori och praktik. Studier har visat att tränare till stor del anammar ett dikterande, bestämmande och autokratisk ledarskap präglat av mycket instruktioner, feedback och korrigeringar.

Dock finns en hel del kritiker mot denna ”traditionella” tränarpraktik som istället menar att tränaren skall arbeta för att skapa en träningsmiljö där idrottarna kan utveckla de nödvändiga perceptuella, kognitiva och motoriska färdigheterna som behövs under tävling/match genom att vägleda idrottarna att själva lära sig färdigheter.

Projektet har syftet att med observationer studera det ömsesidiga sambandet i tränare-idrottare interaktioner i träningssammanhang och att generera riktlinjer för tränare om hur olika förhållningssätt och beteenden från dem påverkar och påverkas av idrottarnas beteenden med särskilt fokus på vilka förhållningssätt och beteenden från tränare som är relaterat till högre grad av självreglerat lärande, medveten träning och engagemang från idrottarna i träningssammanhang.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Ett idrottslags framgångar eller motgångar tillskrivs ofta ledarskapet. Frågan är dock hur tränarens beteendemönster är relaterat till idrottarnas upplevelser av exempelvis kompetens och motivation, och därmed kan påverka deras utveckling och idrottsprestationer? Vidare finns det anledning att studera det ömsesidiga sambandet mellan tränarens beteenden och idrottarnas beteenden.

Vanligtvis har studier på tränares beteenden studerats som en enkelriktad process från tränare till idrottare, vilket bygger på en syn att idrottaren är en passiv mottagare av information och därmed oförmögen att bidra till sin egen utveckling. Detta enkelriktade perspektiv missar dock hur tränares beteenden kan påverkas av föregående eller efterföljande beteenden från idrottarna.

Projektet har visat att egenskaper hos idrottare verkar ha betydelse för hur de uppfattar sin tränares beteenden. Ofta undersöks tränare-idrottare relationen som en enkelriktad process från tränaren till idrottaren, till exempel att olika typer av tränarbeteenden påverkar idrottares motivation och prestation.

Våra resultat tyder dock på att processen även kan gå åt andra hållet och att hur idrottare mår och deras motivation verkar kunna påverka hur de uppfattar sin tränares beteenden. Dessa resultat visar på vikten av att se tränare-idrottare relation som en process där båda parter kan ha en ömsesidig påverkan på varandras beteenden, motivation och välbefinnande.

Genom att inte bara studera tränares beteenden mot idrottarna utan fokusera på det ömsesidiga sambandet mellan tränares och idrottare beteenden har vi fått en bättre förståelse av hur olika typer av ledarskap och förhållningsätt från tränare påverkar och påverkas av idrottarna.

Resultaten från projektet har också visat att tränare är relativt omedvetna om sitt eget beteende. I en delstudie kombinerades intervjuer med och beteendeobservationer av ungdomsfotbollstränare för att undersöka vilka beteenden tränarna ägnade sig åt under träning samt hur de uppfattade sitt eget beteende.

De fanns en relativt låg överenstämmelse mellan tränarnas beskrivningar av sitt eget beteende och vad som observerades under träningarna. Att tränares egen uppfattning av sitt beteende inte stämmer överens med observationer av deras beteenden har delvis observerats i tidigare forskning. Dessa resultat belyser också vikten av att utveckla verktyg som tränare kan använda sig av för att öka medvetenheten om sitt eget beteende, vilket är en viktig förutsättning för att på ett effektivt sätt kunna arbeta med beteendeförändring.

Läs mer

Projektansvarig:
Peter Hassmén

Bakgrund och syfte med projektet

Tränare påverkar idrottares utveckling, de lyfts ofta fram som en av de viktigaste faktorerna för idrottares motivation. Trots denna tro på tränare som prestationsfrämjande faktorer har forskning visat på ett glapp mellan teori och praktik. Studier har visat att tränare till stor del anammar ett dikterande, bestämmande och autokratisk ledarskap präglat av mycket instruktioner, feedback och korrigeringar.

Dock finns en hel del kritiker mot denna ”traditionella” tränarpraktik som istället menar att tränaren skall arbeta för att skapa en träningsmiljö där idrottarna kan utveckla de nödvändiga perceptuella, kognitiva och motoriska färdigheterna som behövs under tävling/match genom att vägleda idrottarna att själva lära sig färdigheter.

Projektet har syftet att med observationer studera det ömsesidiga sambandet i tränare-idrottare interaktioner i träningssammanhang och att generera riktlinjer för tränare om hur olika förhållningssätt och beteenden från dem påverkar och påverkas av idrottarnas beteenden med särskilt fokus på vilka förhållningssätt och beteenden från tränare som är relaterat till högre grad av självreglerat lärande, medveten träning och engagemang från idrottarna i träningssammanhang.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Ett idrottslags framgångar eller motgångar tillskrivs ofta ledarskapet. Frågan är dock hur tränarens beteendemönster är relaterat till idrottarnas upplevelser av exempelvis kompetens och motivation, och därmed kan påverka deras utveckling och idrottsprestationer? Vidare finns det anledning att studera det ömsesidiga sambandet mellan tränarens beteenden och idrottarnas beteenden.

Vanligtvis har studier på tränares beteenden studerats som en enkelriktad process från tränare till idrottare, vilket bygger på en syn att idrottaren är en passiv mottagare av information och därmed oförmögen att bidra till sin egen utveckling. Detta enkelriktade perspektiv missar dock hur tränares beteenden kan påverkas av föregående eller efterföljande beteenden från idrottarna.

Projektet har visat att egenskaper hos idrottare verkar ha betydelse för hur de uppfattar sin tränares beteenden. Ofta undersöks tränare-idrottare relationen som en enkelriktad process från tränaren till idrottaren, till exempel att olika typer av tränarbeteenden påverkar idrottares motivation och prestation.

Våra resultat tyder dock på att processen även kan gå åt andra hållet och att hur idrottare mår och deras motivation verkar kunna påverka hur de uppfattar sin tränares beteenden. Dessa resultat visar på vikten av att se tränare-idrottare relation som en process där båda parter kan ha en ömsesidig påverkan på varandras beteenden, motivation och välbefinnande.

Genom att inte bara studera tränares beteenden mot idrottarna utan fokusera på det ömsesidiga sambandet mellan tränares och idrottare beteenden har vi fått en bättre förståelse av hur olika typer av ledarskap och förhållningsätt från tränare påverkar och påverkas av idrottarna.

Resultaten från projektet har också visat att tränare är relativt omedvetna om sitt eget beteende. I en delstudie kombinerades intervjuer med och beteendeobservationer av ungdomsfotbollstränare för att undersöka vilka beteenden tränarna ägnade sig åt under träning samt hur de uppfattade sitt eget beteende.

De fanns en relativt låg överenstämmelse mellan tränarnas beskrivningar av sitt eget beteende och vad som observerades under träningarna. Att tränares egen uppfattning av sitt beteende inte stämmer överens med observationer av deras beteenden har delvis observerats i tidigare forskning. Dessa resultat belyser också vikten av att utveckla verktyg som tränare kan använda sig av för att öka medvetenheten om sitt eget beteende, vilket är en viktig förutsättning för att på ett effektivt sätt kunna arbeta med beteendeförändring.

Projektnummer:
P2014-0043
Forskare:
Peter Hassmén
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!