Optimizing effects of sprint exercise by nutritional supply, in both males and females

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Bakgrund: För optimal muskeltillväxt efter styrketräning krävs tillgång på aminosyror, muskulaturens byggstenar, och om dessa tillförs i direkt anslutning till träningspasset så maximeras muskeltillväxten. För uthållighetsträning krävs tillskott av kolhydrater för att snabbt kunna bygga upp glykogenförråden igen. I detta sammanhang har det dock visats att om kolhydrater intas direkt efter ett pass på kan dessa motverka träningseffekten. Vilken betydelse näringstillskott har samband med sprintträning är mycket litet studerat.

Syfte: Det övergripande syftet med vår forskning är att undersöka hur tillskott av näring av olika typer (aminosyror, kolhydrater eller inget tillskott) kan styra anpassningen mot antingen muskeltillväxt eller mot en mer aerob anpassning med tillväxt av mitokondrier och kapillärer. Faktorer som medierar en ”switch” mellan aktivering av dess två vägar studeras. Könsskillnader i dessa avseenden undersöks. I de inledande studierna som nu rapporteras var syftet att studera hur tillgången på aminosyror i blodet – byggstenarna för muskeluppbyggnad efter träning – förändrades direkt efter ett sprintträningspass utan näringstillskott samt hur signaleringsvägar för muskeluppbyggnad aktiveras i denna situation. Syftet var också att jämföra kvinnor och män i detta avseende.

Metod: Ett träningspass utgörs av tre 30s sprintcyklingar (Wingate) med 20 min vila mellan varje sprint med motståndet 0,75 kp per kg kroppsvikt. Peak och mean power beräknas. Arteriella blodprover togs i vila och vid upprepade tillfällen under träningspasset. Muskelbiopsier togs från lårmuskulaturen i vila, direkt och två timmar efter tredje sprintcyklingen. Blodet analysera för bland annat aminosyror och muskulaturen för aktivering av signalering av som initierar proteinsyntes.

Resultat och diskussion: Studie 1. Ett nytt fynd var att sprintarbete medförde en tydlig sänkning av speciellt de grenade aminosyrorna (t ex leucin) i blodet och att denna sänkning var dubbelt så stor för männen än för kvinnorna. Även ansamlingen av ammoniak visade på en tydlig könsskillnad med större ansamling för männen än för kvinnorna i både blod och muskel. En relation kunde ses mellan ökningen av ammoniak i muskel och nedgången av leucin i blod. Denna nedgång av leucin kan motverka en träningsinducerad stimulering av muskelproteinsyntesen. Möjligt är att ett tillskott av aminosyror skulle behövas i samband med sprintträning för att motverka sänkningen av leucinnivåerna i blodet. Detta undersöks i pågående studier.

Studie 2. Cellsignaleringen i muskulaturen via mTOR, en indikator på proteinsynten, var endast svagt aktiverad för männen efter sprintarbete. Däremot sågs en tydlig aktivering av denna signaleringsväg för kvinnorna, för vilka även en ökning av insulinnivåer sågs i blodet, som kan ha bidragit till att förklara den kraftigare aktiveringen av mTORsignaleringen. Dessutom sjönk inte leucinet nämnvärt och motverkade därmed inte mTORökningen för kvinnorna. Dessa fynd bör konfirmeras med direkt av mätningar av proteinsyntesen, vilket pågår.

I ytterligare studier som pågår får försökspersonerna inta en näringsdryck i samband med sprintträningen för att undersöka om proteinsyntesen kan aktiveras och då speciellt för männen där tecken på låg aktivitet sågs för proteinsyntesen efter ett sprintträningspass.

Betydelse: Resultaten från denna studie kan komma att betydelse för upplägg av träningsprogram för såväl prestationsförbättring som för att uppnå hälsoeffekter. Speciellt kan dessa resultat komma att ligga till grund för rekommendationer om näringsintag i anslutning till sprintträning. En sprinter t ex behöver utveckla såväl styrka som explosivitet. För att ett sprintträningspass inte ska ha negativa effekter på muskelmassa så är det av största vikt att adekvata rekommendationer om näringsintag kan ges. Även i de fall där sprintträning utförs ur ett hälsoperspektiv (vilket ny kunskap visar är väldigt tidseffektivt) behövs mer kunskap om relevant näringsintag i samband med träningen. Sådan “hälsoträningen” kan utveckla aeroba komponenter och då är det möjligt att näringsråden ser annorlunda ut än för en sprinter. I samband med uthållighetsträning är det nämligen visat att tillförsel av kolhydrater direkt efter träning ger en försämrad effekt på aerob muskelanpassning, även om kolhydrater behöver tillföras för att påskynda uppbyggnaden av glykogen. Dessutom antyder våra resultat att råden om näringsintag efter sprintarbete kan komma att skilja för kvinnor och män.

Projektansvarig:
Eva Jansson
Projektnummer:
P2010-0011
Forskare:
Eva Jansson
Lärosäte:
Karolinska institutet
År:
2010

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!