Patientens perspektiv på en främre korsbandsskada

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Främre korsbandsskador (ACL skador) är vanliga inom idrotten och hos unga individer. Skadan leder till funktionsnedsättning, slutet på idrottskarriären för många idrottare samt predisponerar knäleden för nya skador och utveckling av artros redan i 40-års ålder. Majoriteten av tidigare studier på ACL-skada har fokuserat på den kroppsliga funktionsnedsättningen och få studier belyser hur skadan påverkar patientens psykiska hälsa, hur patienten uppfattar sin skada och vad som har inverkat till att de uppnått sin nuvarande aktivitetsnivå.

Syftet var att undersöka och prospektivt följa patienters känslor och tankar om deras skada och hur skadan påverkar dem, från det att de får preliminär diagnos av en ACL-skada till olika tidpunkter efter skadan eller operationen. Både patienter som är operativt och icke operativt behandlade har ingått i studierna. Vi ville veta om patienternas känslor och tankar har betydelse för funktionell återhämtning efter skada, och hur de korrelerar till patienternas fysiska funktion. Dessutom ville vi veta hur rehabiliteringen har påverkat det subjektiva och objektiva resultatet.

Fyra delstudier har genomförts inom detta projekt. I första studien har frågeformulär skickas till patienter med en ny akut korsbandsskada inom 6 veckor, 3 månader, 1 år samt 3 år efter skadan. Det specifika syftet var att undersöka den psykiska hälsan akut efter en ACL-skada och se hur denna förändras på kort och lång sikt, samt om den påverkar stämningsläget, hälsorelaterade livskvalitet och aktivitetsnivån på längre sikt. Sammanlagt erbjöds 138 patienter att delta i studien. De sista enkäterna besvarades under våren 2014 och analyser pågår nu. En delanalys har gjorts på de första 50 patienterna som besvarat enkäterna och deras resultat gällande livskvalitet, nedstämdhet och ångest jämfördes med en referensvärden från en fotbollspopulation.

Resultaten visar att det inte fanns några signifikanta skillnader i ångest och nedstämdhet enligt frågeformuläret HADS mellan referensgruppen och de nyskadade patienterna. Däremot, sågs en signifikant högre hälsorelaterad livskvalitet hos fotbollsspelarna, liksom signifikant lägre oro/nedstämdhet enligt subfrågan i EQ-5D. Resultaten visar också att de personer som rehabiliteringstränar har en högre hälsorelaterad livskvalitet enligt EQ-5D index samt visar en tendens till högre allmän hälsoskattning på EQ-5D termometer jämfört med de som inte rehabiliteringstränare.

I andra studien har 182 patienter besvarat enkäter cirka 2-5 år efter rekonstruktion av det främre korsbandet. Syftet var att undersöka hur psykologiska faktorer och motivation inverkar i patienternas möjlighet att återgå till sin tidigare idrott. Som en del i denna studie, ingick att översätta och kvalitetstesta frågeformuläret Anterior Cruciate Ligament – Return to Sport after Injury, ACL-RSI. Studien visade att mindre än hälften hade återgått till tidigare aktivitet, och endast 27% hade återgått till tidigare aktivitetsnivå. Psykologisk beredskap för att återgå till idrott var den enskilda starkaste faktorn som relaterade till återgång till idrott.

Patienter med positiv psykologisk respons har en större chans att återgå till sin tidigare aktivitet och idrott. Detta resultat skiljer sig inte med tanke på patients ålder eller kön. Analyserna för den tredje studien pågår fortfarande. Cirka 70 patienter, 2-4 år efter ACL-skada har besvarat enkäter samt genomgått klinisk undersökning och funktionella tester med syfte att undersöka faktorer som inverkar på knäfunktion och aktivitetsnivån, efter icke-kirurgiskt behandlad ACL-skada. Vi vill även undersöka om det finns psykologiska variabler som skiljer sig mellan dem som har en bra knäfunktion respektive är mer nöjd med sin aktivitetsnivå, med dem som har dålig knäfunktion respektive är mindre nöjd med sin aktivitetsnivå.

I fjärde och sista studien har 19 patienter intervjuats. Syfte var att beskriva hur individer med en icke-kirurgiskt behandlad ACL-skada erfar deltagandet i olika aktiviteter och hur de känner inför det. Dessutom ville vi beskriva olika aspekter på vad de uppfattar har inverkat till att de uppnått sin nuvarande aktivitetsnivå. Fem kvalitativt skilda kategorier identifierades: fullt deltagande, deltagande betingat av upplevd riskvärdering, deltagande betingat av upplevd kontroll över knät, deltagande betingat av upplevda symtom från knät och deltagande betingat av negligering av knäskadan. Upplevelsen av utförande och deltagande i  aktivitet förändrades över tid och var beroende av vilken aktivitet det gällde. Patienterna hade mest positiva känslor vad gäller deltagande. Negativa känslor som frustration, sorg och funktionshinder upplevdes framför allt inom kategorin ”deltagande betingat av upplevda symtom från knät”. I analysen beskrivs också faktorer som underlättar respektive hindrar deltagande i aktivitet. Studien visar att icke rekonstruktiv behandling kan resultera i tillfredsställande aktivitetsnivå.

Läs mer

Projektansvarig:
Joanna Kvist
Projektnummer:
FO2012-0021
Lärosäte:
Linköpings universitet
År:
2012

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!