Could Physical Activity at Growth Improve School Results

Bakgrund och syfte med projektet

I dag finns ett antal observationsstudier publicerade och någon korttidsinterventionsstudie, som visar att fysisk aktivitet är sammankopplad med goda skolresultat. Vår forskargrupp har i Bunkeflo-studien visat att korttidseffekten av ökad fysisk aktivitet är god rörande skolprestationer, detta under lågstadiet (Avhandling Ingegerd Ericsson, Malmö Högskola 2003).

Vi har även visat indikation att långtidsresultaten förbättras, dock i en icke kontrollera studie (Ericsson och Karlsson SJSM 2014)).

Att i prospektiv kontrollerad studiedesign utvärdera hur daglig skolgymnastik under grundskolan påverkar skolprestationerna i sista året under grundskoletiden med speciell fokus på om andelen barn som når behörighet till högre studier ökar.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Bakgrund och Syfte: Att i prospektiv kontrollerad studiedesign utvärdera hur daglig skolgymnastik under grundskolan påverkar benmassan, neuromuskulär funktion, fetma utveckling samt skolprestationer, med speciell inriktning mot hur andelen ungdomar med behörighet till högre studier påverkas

Teori och Metod: Bunkeflostudien eller POP (paediatric osteoporosis prevention) studien som pågått sedan 1999 utvärderar om en populationsbaserad intervention med daglig skolgymnastik under grundskolan kan förändra allmänna hälsoläget och skolprestationerna hos växande barn.

Vi har nu över 4000 barn inkluderade som vi följer där 25% går i träningsskolan och 75% i tre kontrollskolor. Vi korrelerar dessa barn mot befintliga register med avseende på sjukdom, frakturer och skolresultat.

Vi mäter sen i en subgrupp av dessa barn årligen benmassa, muskelstyrka och fysiologiska parametrar samt skolresultaten för barn dels i Skåne och dels i hela landet (via skolverkets öppna register) för att se om utvecklingen skiljer sig beroende på om man erhållit ökad skolgymnastik eller inte.

Resultat:

Resultaten är lovande. Daglig skolgymnastik ökar benmassan, förbättrar skelettets struktur, förbättrar muskelstyrkan och minskar gradvis risken för fraktur så att ungdomarna efter 7 år endast har hälften så mycket frakturer som i kontrollgruppen. Vår 2 kontrollerade långtidsstudier rörande betyg och behörighet till gymnasiestudier i årskurs 9 visar att andelen pojkar som uppnår behörighet till gymnasiet ökar med träning ca 7-8 procentenheter, en ökning som gör att pojkarna nå samma proportion behöriga till gymnasiestudier som flickorna. Detta är en förbättring av högsta kliniska signifikans

Relevans för idrotten: Med ledning av de data som presenterats i denna följd av studier kan och bör vi i dag rekommendera, nu när inte endast subjektiva åsikter utan även vetenskapliga data stödjer våra råd, att våra barn och ungdomar måste vara mer fysiskt aktiva för att förebygga frakturer senare i livet. Fysisk aktivitet verkar sålunda kunna fungera som ett vaccin mot framtida frakturer. Preliminära data talar även för betydelsen att implementera denna livsstil då det man lär sig under ungdomsåren vidmakthålls upp i vuxenlivet. Man kanske än viktigare är den positiva effekten på de akademiska skolresultaten vi uppnått hos pojkarna. De två miljarder som senaste året anslagits till förbättrad matteundervisning kanske kan användas till annat om vi bara ökar skolidrotten.

Läs mer

Projektansvarig:
Magnus Karlsson
Projektnummer:
P2014-0129
Forskare:
Magnus Karlsson
Lärosäte:
År:
2014
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!