Pionjärer och entreprenörer eller gästarbetare? Kvinnliga gymnastikdirektörer 1883–1912

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Den 12 juli 1905 skrev gymnastikdirektören Lydia Bergroth: “Reser 1 augusti till Biarritz och tar upp arbetet. Bor där tillsammans med god vän. Även i år arbete på gemensam klinik i en kvinnlig gymnastiksal som Universitetet upplåtit.” År 1937 tilldelades Bergroth Frankrikes förnämsta statsorden Hederslegionen för sitt arbete i sjukgymnastikens tjänst. Bergroth som tagit examen vid Gymnastiska centralinstitutet (GCI) i Stockholm 1893 hade då varit verksam i Frankrike i totalt 39 år.

Den gymnastik som hon var en representant för och som lärdes ut vid GCI hade högt anseende i Sverige och internationellt och utgör Sveriges i särklass viktigaste bidrag till den internationella kroppskulturen. Från 1800-talets mitt och under det följande seklet gjorde den svenska gymnastiken sitt segertåg över världen och det uppstod en internationell arbetsmarknad för kvinnor och män med examen från GCI. De arbetade som gymnastiklärare vid högre utbildningsinstitut men framförallt som sjukgymnaster vid gymnastikinstitut och kurorter från Köpenhamn till Kapstaden och S:t Peterburg till San Fransisco.

De startade även egna gymnastikskolor och gymnastikinstitut. GCI hade öppnat sina portar för kvinnor 1864 och var därmed en av de första högre professionsutbildningar i Sverige som gav utbildning gav tillträde till kvinnor. Efter undervisning i sjuk- och friskgymnastik kunde de ta examen, från 1887 med den statusfyllda titeln gymnastikdirektör. Detta berättigade dem dels att arbeta som gymnastiklärare vid offentliga och privata läroanstalter, dels att arbeta som sjukgymnaster efter att de erhållit legitimation från Medicinalstyrelsen.

I forskningsprojektet analyseras kvinnliga gymnastikdirektörers karriärmöjligheter i den fysiska offentligheten kring sekelskiftet 1900. Det görs genom en kollektivbiografisk studie av kvinnor som tog examen vid Gymnastiska centralinstitutet mellan 1865 och 1913. Projektet bidrar inte enbart till att bringa kunskap om linggymnastikens spridning och internationella betydelse utan framför allt till en fördjupad förståelse kring frågekomplex som innefattar kunskapsspridning, folkhälsoarbete och internationalisering samt synliggöra ett tidigt exempel på en väl fungerande internationell arbetsmarknad för svenska kvinnor med högre professionsutbildning.

I och med att yrkeskarriärerna för kvinnor som tog examen vid GCI studeras över en så lång period och att studien delvis bygger på ett oöverträffat källmaterial i form av brev och vandringsböcker ges en unik inblick i en yrkesgrupps karriärer och livsöden efter avslutad avancerad professionsutbildning.

Resultaten visar att det gick bra för kvinnorna; deras yrkeskarriärer var lyckosamma och kan ses som en framgångssaga. Det finns flera skäl till framgången. Svenska sjukgymnasters behandlingsmetoder var högsta mode kring sekelskiftet 1900 och efterfrågan på deras tjänster var stor runt om i de hälsonervösa Europa och USA. Påpekas bör också att det inte fanns särskilt många yrken som var öppna för kvinnor och som erbjöd möjlighet till arbete både i och utanför landet.

Yrkesvalet kan därmed ses som en del av ett eget frihetsprojekt för kvinnorna. De tillhörde också samhällets övre skikt. De var välutbildade, kunde språk och drevs av en stark vilja, ett kall att förbättra människors hälsa. Men även om kvinnornas yrkeskarriärer i en mening var en framgångssaga var deras handlingsutrymme på arbetsmarknaden inte på långt när jämförbart med mannens.

Ofta trängdes de undan även i formellt hänseende, jämför till exempel tjänstetillsättningarna för gymnastiklärare. Den gifta kvinnans ställning på arbetsmarknaden var också högst osäker. Bland de undersökta kvinnorna lämnade en överväldigande majoritet yrket vid giftermål. Frågan om kvinnors rätt att arbeta debatterades intensivt under hela undersökningsperioden, även sedan kvinnor tillerkänts rösträtt 1919. Det dröjde till 1939 innan riksdagen beslutade om förbud mot avskedande vid giftermål och graviditet.

En delstudie av de kvinnor som organiserade den svenska gymnastiktruppens deltagande vid Stockholm-OS 1912 visar också på att kvinnliga svenska gymnaster var engagerade i den allmänna kvinnorörelsen och för dem blev uppvisandet av gymnastik bland annat ett led i kampen för ökad jämställdhet och en plats i offentligheten.

Kvinnorna skapade genom att särorganisera sig ett stort handlingsutrymme och lyckades övervinna motståndet från manliga idrottsledare i organisationskommittén och IOK. De visade att de var fullt kapabla att organisera idrottsaktiviteter. Även om gymnastikuppvisningen vid OS skulle kunna betraktas som ett led i att befordra en hälsofrämjande aktivitet, som därmed passade in i den rådande synen på vad kvinnor borde/kunde ägna sig åt, skedde den i samband med tävlingsidrottens främsta manifestation och betraktades i sin samtid som en naturlig del av denna. Den kvinnliga gymnastikuppvisningen bör därför betraktas som ett kvinnligt insteg i den ditintills maskulint homosociala OS-världen.

Läs mer

Projektansvarig:
Leif Yttergren
Projektnummer:
P2015-0095
Forskare:
Leif Yttergren
Lärosäte:
År:
2015
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!