Psychological ill-being in Swedish elite athletes

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten

Elitidrottare ställs inför unika utmaningar. Sambandet mellan att utöva idrott på elitnivå och psykisk hälsa har undersökts i relativt liten utsträckning. Men ett fåtal studier indikerar att omfattningen av psykisk ohälsa bland elitidrottare är jämförbar med normalbefolkningen.

En undersökning baserad på 2 067 franska elitidrottare visade att de hade samma eller något högre risk. I Australien framkom att 47 procent av 224 undersökta elitidrottare rapporterade någon form av symtom på psykisk ohälsa.

Men var går egentligen gränsen mellan vardagliga och naturligt övergående psykiska besvär samt psykisk ohälsa som bör behandlas? Hur definieras den, och hur omfattande är den inom elitidrotten? Psykisk ohälsa är en bred definition. Psykiska problem, nedsatt psykisk hälsa och psykisk sjukdom är några av de begrepp som återfinns i litteraturen.

Psykisk sjukdom används mest inom psykiatrin för att beskriva de tillstånd som uppfyller en klinisk diagnos. Psykisk ohälsa är, oavsett klinisk diagnos eller inte, förknippat med ett mänskligt lidande. För en elitidrottare kan det innebära svårigheter att delta i både vardagliga aktiviteter och i träning och tävling. Psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är sällan ett statiskt tillstånd.

Resultat från en svensk enkätundersökning visar att drygt 30 procent av svenska elitidrottare har upplevt psykisk ohälsa. Alla deltagarna representerade svenska landslag i sina respektive idrotter. Frågan som ställdes var om de någon gång mått så psykiskt dåligt att de upplevt en funktionsnedsättning inom sin idrott och i sitt vanliga liv under en tidsperiod av två veckor eller längre.

Fler kvinnliga elitidrottare svarade ja på frågan (38 procent) jämfört med de manliga elitidrottarna (20 procent). I studien var det inte möjligt att säkerställa hur många av dessa idrottare som hade en klinisk diagnos. Bland de symtom som rapporterades var depressiva symtom vanligast, följt av symtom på ångest och stressrelaterad ohälsa/överträning.

Dessa fynd överensstämmer mycket väl med de resultaten som rapporterats från ett fåtal andra internationella studier som rapporterat prevalens av psykisk ohälsa bland elitidrottare. Kunskap, tidig upptäckt och behandling är av stor betydelse för att främja en hållbar idrottskarriär som tar hänsyn till både hälsa och idrottslig prestation.

Förhoppningen är att ökad kunskap kring psykisk ohälsa inom elitidrotten ska leda till att detta normaliseras och därmed minska stigmat kring psykisk ohälsa och i förlängningen även sänka tröskeln för hjälpsökande.

Läs mer

Projektansvarig:
Göran Kenttä
Projektnummer:
P2015-0109
Lärosäte:
År:
2015
Nyckelord:

Feedback

All form av feedback är välkommen.

Var innehållet i artikeln det du sökte efter?
Skriv en kommentar
Ditt meddelande är skickat!